Nutid, genus etc. (frågor från föreläsning 7) Flashcards
Beskriv hur “maskulint” och “feminint” har präglat modehistorien genom åren.
Under åren har modet mellan könen skiljt sig åt, exempelvis fanns det en tid när männen bar tajts och visade benen, medan kvinnorna hade klänningar med långa kjolar och skulle inte visa benen. Maskulina och feminina
roller har haft centrala roller genom åren.
Femininitet förknippades förr i tiden med undergivenhet och stillasittande, något som kan avläsas i modet som exempelvis att kvinnans kläder ofta var svårare att röra sig i än männens kläder
Vem var Anne Lister (1830)? Vad kännetecknade hennes klädstil?
Anne Lister var från England och var en brittisk “gentlewoman” och godsägare. Lister är omtalad för sina dagböcker där hon skriver om vardagen som godsägare och om sina sexuella relationer till kvinnor
Klädde sig ofta i svart och hade en ganska maskulin stil. De flesta kvinnor hade ljusa färger och inte svart, eftersom det förknippades med maskulinitet. Hon adopterade maskuliniteten.
Varför fick vissa kvinnor bära byxor under 1800-talet?
Under 1800-talet hade kvinnorna inte rätt att ha byxor om de inte hade en licens utfärdad av polisen.
Denna licens fick de bara om de exempelvis red hästar som en sport, det fanns fler skäl till licensen dock. Licensen ”behövdes”/”fanns” under denna tid eftersom byxor ansågs vara lika med ”makt” och där med ”manligt” och ”dominant”. Att kvinnan inte skulle ha byxor hängde också ihop med rädslan för homosexualitet och kvinnors rättigheter.
Hur påverkade femininitet och feminismen modet och samhället under 1800-talet?
Femininitet var inte alltid kopplat till att ta hand om den personliga sfären. Feminismen började formas. Idén om kvinnlighet förändrades i takt med ekonomisk stabilitet och klasstillhörighet. Modet började förändras, kvinnorna kunde ibland klä sig som män och bära med lösa kläder. Vissa kvinnor avfärdade det ”feminina” modet och ville klä sig mer maskulint.
Vad var en “suit-suit”?
En löst sittande kostym, började användas av the black Community och bland musiker. Kostymen var over size och byxorna var väldigt pösiga, bars med skjorta och slips.
Det fanns även estetiska kvinnor som bärde denna typ av kostym. Den ansågs som ”farlig” och förknippades av vissa ofta med kriminalitet
Vad var “The Black panthers” (1968)?
Politisk grupp som bar helt svarta kläder (Polotröjor, skinnjackor, kängor och ofta baskers). De stod upp för the black community (rättigheter, hur de behandlades av polis, hade rätt till vård och utbildning etc.).
Klädseln de bar neutraliserade könsgränserna och skapade en identitet för gruppen, detta gjorde det enkelt att se att de hörde ihop och vad de stod för. På denna tiden var deras klädsel lite ”kontroversiell”, idag hade den passerat som en “normal” outfit.
Majoriteten av medlemmarna var studenter på uni. Under denna rörelse började många män ta ansvar för hemmet, de stod inte bara för mörkas rättigheter utan även för jämställdhet mellan könen.
Black panther filmens affisch påminner om en bild av ledaren för the black panther från 1967. Även bilden av Michael Jordan i GQ, påminner om denna bild.
Ett återkommande argument i boken är att klädsel måste förstås i relation till kroppen. Det är frågor kring genus och sexualitet av stor betydelse. Enligt filosofen och genusvetaren Judith Butler är kön, genus och sexualitet inte någonting vi är eller har, utan någonting vi gör. Redogör för Butlers tankar kring detta.
Femininitet, maskulinitet, trans, homosexualitet, heterosexualitet, bisexualitet som sociala identiteter är resultatet av våra handlingar; det rör sig om upprepade kroppsliga handlingar och talakter. Med sin bok Gender Trouble från 1990 vänder Butler på ett konventionellt antagande om att våra handlingar skulle vara ett uttryck för en förbestämd genusidentitet eller en sexuell identitet som är rotade i en biologisk, genetisk eller psykologisk kärna. Istället är det handlingarna som skapar identiteten. Känslan att vara kvinna eller man, heterosexuell eller homosexuell är inte resultatet av biologiska faktorer eller kroppens anatomi, utan uppstår först när vi handlar på ett visst sätt. Genom våra namn, våra kläder, våra sätt att prata, röra oss, genom våra fritidsintressen, etc. gör vi oss till kvinna eller till man. (Mode en introduktion, s.12)
Med hjälp av mode konstruerar och iscensätter vi våra identiteter. Mode kan också nyttjas för att skapa förebildliga dygdemönster för såväl social klass som genus, vilket Carolina Brown påpekar i sin analys av två barnporträtt från det svenska 1700-talets mitt.
I “Mode - en introduktion….” gör Koch kopplingar till Émile Zolas litterära beskrivningar av de stora varuhusen i 1800-talets Paris, den period som kallas för moderniteten. Vad utmärker moderniteten?
Mode och modernitet är starkt förknippade med varandra ända sedan 1800-talets andra hälft. Moderniteten, som utmärks av sekularisering, urbanisering, industrialisering och en blomstrande konsumtion och handel, gör modekonsumtion och modeindustrin möjlig.
(Mode en introduktion, s.14)
