No prov.10

Question 1

Några olika stjärnbilder:

Answer 1

Karlavagnen, Orion, Cassiopeja, Tvillingarna, Pegasus

Question 2

Hur har vår kunskap om universum utvecklats genom historien fram till idag?

Answer 2

Man trodde under medeltiden att jorden var Guds främsta skapelse, alltså att han bildade allt runt jorden, att jorden var rymdens centrum (en geocentrisk världsbild), medan den vetenskapliga revolutionen under 1500-talet möjliggjorde en heliocentrisk världsbild (där solen utgjorde världsalltets centrum). Den vetenskapliga metoden som utvecklas alltmer i samband med den vetenskapliga revolutionen på 1500-talet har gett oss en världsbild baserad på bevis och logik, vilket skiljer sig från mer personliga och ensidiga eller religiösa synsätt.

Question 3

Vad finns det för olika världsbilder?

Answer 3

Heliocentrisk och Geocentrisk

Question 4

Hur är vårt solsystem uppbyggd?

Answer 4

Vårt solsystem består av solen, de åtta planeterna som kretsar runt den, och tusentals månar, dvärgplaneter och kometer.

Question 5

Hur bildas stjärnor?

Answer 5

Stjärnor bildas i nebulosor, en gigantisk moln av gas och stoft i rymden. Om nebulosan av någon anledning blir tätare på ett ställe startar födelsen av en ny stjärna. Det blir fusion. Stjärnornas färger beror på temperaturen på ytan och storleken.

Question 6

Var är vår plats i universum?

Answer 6

Vintergatan är en spiralgalax som jorden befinner sig i. Alla stjärnor, planeter, asteroider och kometer vi kan se befinner sig inuti samma galax som även vi befinner oss i

Question 7

Hur bidrar jordens rörelser runt solen till dygnets och årtidernas växlingar?

Answer 7

Jordensrörelserrunt solen påverkar dygnest växlingar genom dess rotation om sin egna axel. Under rotationen så blir olika delar av jorden belyst av solens ljus, vilket ger oss dag och natt. Rotationen tar ungefär 24 timmar.

Årstiderna skapas genom jordens bana runt solen och dess lutning förhållande till solens bana.( 23.5 grader lutar den). Lutningen resulterar i att solensstrålar träffar olika delar av jorden med varierande intensitet under året. När den norra eller södra halvklotet är mer lutatd mot solen upplever vi sommar, med längre dagar. När den är lutad bort upplevs vinter, kortare dagar. Våren och hösten är över gångsfaserna mellan extrem punkterna.

Question 8

Hur kan månen lysa?

Answer 8

Månen lyser inte själv utan reflekterar bara solens strålar. Det är stenar, damm och sand på månens yta som gör att det reflekteras. Eftersom månen rör sig runt jorden ser det ut som om olika stora delar av den är solbelysta när vi tittar på månen från jorden. Därför ser månen ibland halv ut, ibland full och ibland syns bara en tunn skära.

Question 9

Hur uppkommer månens faser?

Answer 9

När månen roterar kring jorden påverkas hur mycket av månens solbelysta yta som kan ses från jorden. Detta skapar månens faser. Eftersom att månen snurrar runt jorden i samma hastighet som den snurrar runt sin egen axel så ser vi bara en sida av månen

Question 10

Hur dör en stjärna?

Answer 10

Hur en stjärna dör beror på dess storlek. En röd stjärna krymper till en svartdvärg. En gul stjärna sväller upp till en rödjätte och sedan krymper till en svartdvärg. En vit/blå stjärna blir till en supernova, sedan blir den till antingen till en neutronstjärna eller ett svarthål, beroende på dess storlek och vikt.

I takt med att bränslet i stjärnans kärna tar slut minskar det inre trycket och när trycket från gravitationen blir större kollapsar stjärnan. Det sker oerhört snabbt och det skapas enorma chockvågor, som gör att stjärnan exploderar i en så kallad supernova.

Question 11

Hur påverkar månen haven så att tidsvatten bildas?

Answer 11

Det uppstår på grund av solens och framförallt månens dragningskraft på jorden. Dragningskraften gör att havsnivån varierar under dygnet, så kallat tidvatten. Tidvatten beror på att månen och jorden rör sig i förhållande till varandra och solen.

Question 12

Svarta hål

Answer 12

Det som blir kvar efter att de största, tyngsta (blåa) stjärnorna kollapsat. HÖG densitet.

Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation

Question 13

Vad är en månad?

Answer 13

Månaden är den tid det tar för månen att kretsa ett varv runt jorden.

Question 14

Hur uppkommer sol- och månförmörkelser?

Answer 14

En solförmörkelse sker när månen passerar mellan solen och jorden. Den blockerar då under några minuter nästan allt solljus från att nå jorden. En månförmörkelse sker när jordens skugga täcker delar av, eller hela månen. För att det ska bli månförmörkelse måste det vara fullmåne. En fullmåne uppstår när månen och solen är på motsatta sidor av jorden.

Question 15

Hur mäts sträckor i rymden med ljusår och ljusminuter?

Answer 15

Ljusår är den sträckan ljuset tar sig på ett år på jorden (ca 9,46 biljoner km). Ljusminut är den sträckan ljuset färdas i en minut (ca 18 miljoner km). Så ljusår är alltså en astronomisk längdenhet.

Question 16

Asteroid

Answer 16

En typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Question 17

Meteor

Answer 17

Sten som brinner upp då den kommer in i jordens atmosfär.

Question 18

Hur kunde man mäta tiden förr?

Answer 18

• Solur (instrument som använde solens skugga för att indikera tidens förlopp)
• Sandur (timeglas där sand rann genom en smal hals mellan två kamrar. När sanden var slut hade en viss tidsperiod passerat)
• Solen (kollade var den var i himlen för att bestämma)

Question 19

Meteorit

Answer 19

Sten som är så stor att den inte brinner upp i jordens atmosfär utan landar på jorden.

Question 20

Satellit

Answer 20

En satellit är någonting som snurrar runt jorden. Finns naturlig (månen) och tillverkade av människan (tex tv-satelliter)

Question 21

Supernova

Answer 21

Explosion av stora tyngre stjärnor

Question 22

neutronstjärna

Answer 22

En neutronstjärna är en himlakropp som består för det mesta av neutroner. HÖG densitet. En skillnad mellan neutronstjärna och svart hål är att neutronstjärnan skickar ut ljus, svarta hål gör inte det

Question 23

Geocentrisk världsbild

Answer 23

Gammal föreställning att jorden var universums centrum.

Question 24

Heliocentrisk världsbild

Answer 24

Gammal föreställning att solen var universums centrum

Question 25

Astronomi

Answer 25

Läran om rymden / Vetenskapen om himlakropparna och universum

Question 26

Big Bang

Answer 26

Den stora smällen, Universums början för ca 13.8 miljarder år sedan.

/

Man tror att för 13. 8 miljarder år sedan så började rymden/rummen expandera. Detta är Big Bang teorin om hur universumet föddes. Allting började med en punkt, där all materia var samlad, utanför denna punkt fanns inget. Den punkten exploderade, alltså började expander, vilket ledde till att materien började spridas. I början var universumet väldigt varmt, flera miljontals grader.

När materien spred sig så svalnade universumet. Detta gjorde att subatomära partiklar, alltså neutroner, protoner och elektroner, kunde bilda atomer som helium och väte. Dessa grundämnen är fortfarande de vanligaste i universum. Bakgrundsstrålning är ekot från Big Bang så vi kan på ett tekniskt sett fortfarande höra ekot av den stora smällen. I allt högre hastighet expanderas universumet, detta innebär att universumet blir kallare.

Question 27

Vilka planeter finns i vårt solsystem?

Answer 27

Det finns åtta planeter i vårt solsystem och ordningen på dom är:
Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

Question 28

Det här har jag också lärt mig (5 saker):

Answer 28

1. Väte är det vanligaste grundämnet
2. Jessica Meir och Marcus Wandt är de två svenskar efter Christer Fuglesang som har i rymden. Jessica var i rymden den 25 september 2019 och Marcus var i rymden den 18 januari 2024.
3. Det tar 24 timmar för jorden att rotera ett varv runt sin egen axel.

Det tar jorden ett år att rotera ett varv runt solen
4. Vintergatan har formen Spiralgalax

5. Hubbleteleskop är Satelliteleskop som ger skarpa bilder på Universum.
6. Polstjärnan befinner sig alltid rakt ovanför Nordpolen
7. Krater = Fördjupning i marken som uppstått av fallande större eller mindre föremål.
8. Sommar = Årstid då vi på norra halvklotet lutar mot solen.
9. My (Merkurius) Very (Venus) Excellent (Earth) Mom (Mars) Just (Jupiter) Served (Saturnus) Us (Uranus) Noodles (Neptunus.
10. Ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år 9,46 miljoner miljoner kilometer

Question 29

Hur tror man idag att universum bildades?

Answer 29

Nu för tiden så har varje individ sin egen unika världsbild som är formad av personliga erfarenheter, utbildning, sociala sammanhang och psykologiska faktorer. Några exempel på teorier är big bang och inflationsteorin

Question 30

Hur utforskar människor rymden på olika sätt?

Answer 30

Vi människor utforskar rymden på flera olika sätt. Exempel är teleskop (Hubbleteleskopet, James-Webb teleskopet), satelliter (månen, tv-satelliter), sonder (Voyager 1 och 2, Curiosity) och rymdfarkoster (Apollo 7, Kliper)

Question 31

Hur utökar människor sin kunskap med hjälp av teleskop, satelliter, sonder osv?

Answer 31

Exempelvis kan rymdteleskop skickas upp i rymden, som NASA’s rymdteleskop Kepler, som dom använde hjälp av för att upptäcka en planet 600 ljusår bort som liknar vår jord och kan hysa liv.

Satelliter utforskar jorden, rymden, gör så att vi kan titta på TV och gör så att vi kan nå varandra snabbare med hjälp av dator eller telefon.

En sond är en enhet som skickas ut för att utforska rymden, samla in vetenskaplig information och studera atmosfären och sammansättningen i rymden och andra planeter, månar eller himlakroppar.

Question 32

Hur är stjärnorna ordnade i olika system som galaxer och galaxhopar?

Answer 32

När många stjärnorna är samlade nära varandra kallas det för galax och de kan ha olika former och när flera galaxer råkar vara nära varandra så kallas de galaxhopar.

Question 33

Vad är sannolikheten om liv i rymden och vilka satsningar görs inom rymdforskning.

Answer 33

I nuläget finns inga bevis för liv av vår typ (eller någon form av liv alls) i rymden / utanför jorden. Många stora satsningar görs av både NASA och Esa. Det stora rymdteleskopet Darwin ska användas för att söka efter jordliknande exoplaneter runt cirka tusen olika stjärnor samt leta efter syre i planeternas atmosfär. ISS kostar 150 miljarder USD.

Question 34

Vad är en stjärna?

Answer 34

En himlakropp skapad av fusion av gamla stjärnor/heliumgaser och vätegaser. Den skickar ut ljus. Grundämnen bildas i stjärnorna genom fusionen. Tyngre ämnen blir kvar när stjärnan dör

Question 35

exoplanet

Answer 35

planet utanför vårat solsystem

Question 36

Inflationsteorin

Answer 36

Inflationsteorin säger att universum expanderade/blåstes upp som en ballong till flera triljoner gånger sin ursprungliga storlek. Samtidigt förstorades de minimala kvantfluktuationerna i ursoppan till vad som senare blev frön till galaxer och galaxhopar.

Question 36

goldilocks zonen

Answer 36

Är området runt en stjärna där det inte är för varmt och inte för kallt för att flytande vatten ska finnas på ytan av omgivande planeter.

Question 37

Hur åldras stjärnor?

Answer 37

Stjärnor har olika temperatur beroende på storlek.

De röda är minst och svalast, ca 3000 C på ytan och kärnfusionen i deras inre går långsamt. De kan lysa i mer än 15 miljarder år. När den dör så krymper den till svartdvärg

En gul stjärna, som vår sol, har en temperatur på ytan på ca 6000 C och de lever i ca 10 miljarder år. När den dör så sväller den upp till en rödjätte och sedan krymper till en svartdvärg.

De vita/blå stjärnorna är störst och varmast, ca 30 000 C, och deras livslängd är osäker, de är instabila och kan explodera. När den dör blir den till en supernova, och sedan antingen en neutronstjärna eller ett svarthål, beroende på dess storlek

Question 38

Komet

Answer 38

Mindre himlakropp som kretsar runt solen

Question 39

Stjärnbild

Answer 39

Påhittade bilder utifrån stjärnornas läge.

Question 40

Hur dör de olika stjärnorna?

Answer 40

När de små röda stjärnorna använt upp sitt Väte
i kärnreaktionerna så kommer gravitationen att
pressa ihop den till en vit dvärg som sedan
svalnar, blir gul, röd och till sist en svart dvärg.

Då en gul stjärna har slut på Väte börjar Helium
att omvandlas till Kol, massor av energi frigörs
och den sväller upp, svalnar igen och blir en röd
jätte.

Då även Helium är slut så kastar den av sig de
yttre gaserna och bara en vit dvärg återstår. Den
svalnar sedan till en kall svart dvärg den också.

De heta vit/blå stjärnorna lever kort och intensivt och dör dramatiskt. De sväller till röda jättar och Heliumbränslet tar slut, nya fusioner tar vid och tyngre ämnen bildas. Då allt bränsle är slut kommer stjärnan i obalans och exploderar och slits sönder i en supernova. Den kan lysa lika starkt som miljontals stjärnor.