No Ekoliogi

Question 1

Ekosystem

Answer 1

Allt levande inom ett avgränsat område. Kan vara mycket stora (tex kan hela jordklotet ses som ett stort ekosystem) eller mycket små, som i en kruka där en blomma lever.

Question 2

Ekologi

Answer 2

Läran om samspelet i naturen

Question 3

Biotiska faktorer

Answer 3

Allt levande som finns i och påverkar ekosystemet. Växter, svampar, bakterier, djur.

Question 4

Abiotiska faktorer

Answer 4

Vind, solljus och temperatur. Dessa faktorer påverkar ekosystemet och de arter som kan leva där.

Question 5

Population

Answer 5

Alla individer inom en art som finns i ekosystemet. Tex populationen av solrosor innebär då alla solrosor inom ekosystemet.

Question 6

Biomassa

Answer 6

Massan av alla levande djur/växter inom ett ekosystem

Question 7

Samhälle

Answer 7

Alla individer av alla olika djurarter i ett ekosystem bildar tillsammans ett djursamhälle. Alla växter av alla olika växtarter i ett ekosystem bildar ett växtsamhälle.

Question 8

Biotop

Answer 8

Naturtyp som skog, äng, sjö.

Question 10

Habitat

Answer 10

Hela omgivningen som en viss art lever i. En arts habitat kan sträcka sig över flera olika biotoper.

Question 11

Dynamik

Answer 11

Hur mycket och hur snabbt ett ekosystem förändras. Det är ofta de abiotiska faktorerna som skapar stor dynamik och påverkar i sin tur de biotiska faktorerna. Stor dynamik innebär mycket förändring. Liten dynamik innebär att det inte förändras så mycket och att ekosystemet med alla dess arter är stabilt.

Question 12

Konkurrens

Answer 12

Det råder ständig konkurrens mellan arter och individer i ett ekosystem. Det är för att det inte finns obegränsat med utrymme, mat, boendeplatser eller partners. De arter eller individer som är starkast “vinner” dvs överlever.

Question 13

Nisch

Answer 13

En ekologisk nisch är en inriktning som arterna har för att kunna skaffa mat, partners eller utrymme att växa på och därmed överleva.

Question 14

Opportunist

Answer 14

En art som lätt anpassar sig, har en bred ekologisk nisch.

Question 15

Specialist

Answer 15

Har en smal nisch men är väldigt stark inom just den nischen. Tex granen trivs bäst i sluttningar där det är lagom fuktigt. Granarna konkurrerar lätt ut tallar som försöker växa där eftersom tallarna är svagare inom nischen. Men tallar kan växa lite var som helst då de har en bred nisch (opportunist) så den kan leva på andra ställen istället.

Question 16

Pionjär

Answer 16

En art som gynnas av störningar. Växter upp snabbt efter tex skogsbränder, storm men blir sedan utkonkurrerad av andra arter när de väl återhämtar sig efter störningen.

Question 17

Fotosyntesen

Answer 17

Den process som sker i alla gröna växter när de producerar glukos.
6CO2 (koldioxid) + 6H2O (vatten) + Energi (solljus) ———-> C6H12O6 (glukos) + 6O2(syrgas)

Question 18

Kretslopp

Answer 18

Hur atomerna i ett ekosystem går runt och aldrig försvinner. Vi har tex jobbat med kolets kretslopp

Question 19

Nedbrytare (destruenter)

Answer 19

Organismer som lever på att bryta ner näringen från döda djur eller växter: Svampar, asätare och bakterier. Finns med i kolets kretslopp.

Question 20

Producent

Answer 20

Gröna växter som kan producera mat tack vare fotosyntesen. All energi och allt levande finns tack vare producenterna och solens energi.

Question 21

Konsument

Answer 21

Djur, både kött- eller växtätare. De konsumerar (äter) på något sätt energin som de gröna växterna har producerat. Antingen genom att äta växten direkt (förstahandskonsument) eller äta ett djur som i sin tur har ätit växten (andrahands-, tredjehands-, eller toppkonsument.)

Question 22

Näringskedja

Answer 22

En näringskedja börjar alltid med en producent (växt). Nästa steg i näringskedjan är ett växtätande djur, den blir förstahandskonsument. Förstahandskonsumenten kan även vara toppkonsument när tex vi människor äter en grönsak. Men en näringskedja kan bestå av många fler trofinivåer. Tex alg - plankton - räka - strömming - säl - isbjörn (toppkonsument/ nr 5 i trofinivån).

Question 23

Trofinivå

Answer 23

Det steg en art befinner sig i en näringskedja. Producenten är på trofinivå 1. Förstahandskonsumenten är på trofinivå 2. Ju fler trofinivåer desto större energiförlust. Enbart 10% av energin kan nyttjas mellan två nivåer pga av att så mycket energi krävs för att bara hålla djuren levande och varma.

Question 24

Näringsväv

Answer 24

Alla olika näringskedjor i ett ekosystem.

Question 25

Bärförmåga

Answer 25

Hur många individer av en art som ekosystemet klarar av att ha utan att det blir för belastande. Utnyttjas tex när man räknar ut hur många älgar/vargar/björnar som ska skjutas av inom ett område.

Question 26

Miljögift

Answer 26

Stabila och fettlösliga molekyler som stannar kvar i djurens kroppar (i fettvävnaden) länge.

Question 27

Anrikning

Answer 27

När halterna av miljögifter ökar för varje trofinivå. Om tex ett plankton har tagit upp miljögift som släppt ut i en sjö så blir det ännu mer gift i räkorna som äter plankton eftersom de behöver äta ganska många plankton för att bli mätta. Halterna ökar ytterligare i nästa trofinivå (tex en mindre fisk som äter räkorna) eftersom de i sin tur också behöver äta många räkor som redan har förhöjda halter av miljögiftet.

Därför är det bra om det inte är så många trofinivåer i en näringskedja. Energiförlusten är ca 90% mellan varje energiförlust så det är därför halterna ökar så mycket för varje trofinivå behöver äta så stora mängder av den tidigare nivån.