No Biologi v. 39 Flashcards
Ekologi
Handlar om att ett samspel mellan växter och djur. Det handlar om att djuren är beroende av varandra. T.x.e. tror en bi hane att det finns en hona vid en blomma men det är bara blomman som luktar som honan och då flyger de dit och sätter sig där och sedan när de inte ser honan så tar de maten av blomman. Pollen fastnar på bit och sedan sprider den runt pollen i naturen och bildar nya blommor.
Ekosystem
Allt levande inom ett avgränsat område. Kan vara mycket stora (tex kan hela jordklotet ses som ett stort ekosystem) eller mycket små, som i en kruka där en blomma lever.
Biotiska faktorer
Allt levande som finns i och påverkar ekosystemet. Växter, svampar, bakterier, djur.
Abiotiska faktorer
Vind, solljus och temperatur. Dessa faktorer påverkar ekosystemet och de arter som kan leva där.
Population
Alla individer inom en art som finns i ekosystemet. Tex populationen av solrosor innebär då alla solrosor inom ekosystemet.
Biomassa
Massan av alla levande djur/växter inom ett ekosystem
Samhälle
Alla individer av alla olika djurarter i ett ekosystem bildar tillsammans ett djursamhälle. Alla växter av alla olika växtarter i ett ekosystem bildar ett växtsamhälle.
Biotop
Biotop är en naturtyp som sjöar, skogar och ängar.
Habitat
Hela omgivningen som en viss art lever i. En arts habitat kan sträcka sig över flera olika biotoper.
Dynamik
Hur mycket och hur snabbt ett ekosystem förändras. Det är ofta de abiotiska faktorerna som skapar stor dynamik och påverkar i sin tur de biotiska faktorerna. Stor dynamik innebär mycket förändring. Liten dynamik innebär att det inte förändras så mycket och att ekosystemet med alla dess arter är stabilt.
Konkurrens
Det råder ständig konkurrens mellan arter och individer i ett ekosystem. Det är för att det inte finns obegränsat med utrymme, mat, boendeplatser eller partners. De arter eller individer som är starkast “vinner” dvs överlever.
Nisch
En ekologisk nisch är en inriktning som arterna har för att kunna skaffa mat, partners eller utrymme att växa på och därmed överleva.
Opportunist
En art som lätt anpassar sig, har en bred ekologisk nisch.
Specialist
Har en smal nisch men är väldigt stark inom just den nischen. Tex granen trivs bäst i sluttningar där det är lagom fuktigt. Granarna konkurrerar lätt ut tallar som försöker växa där eftersom tallarna är svagare inom nischen. Men tallar kan växa lite var som helst då de har en bred nisch (opportunist) så den kan leva på andra ställen istället.
Pionjär
En art som gynnas av störningar. Växter upp snabbt efter tex skogsbränder, storm men blir sedan utkonkurrerad av andra arter när de väl återhämtar sig efter störningen.
Fotosyntes
Fotosyntes är det som finns i naturen, alltså växter. Växter genom en kemisk reaktion skapar fotosyntes (H₂O + CO₂ + Solenergi—>C₆H₁₂O₆ + O₂) och den finns i växternas celler. Växter tar till exempel in koldioxid med hjälp av solen. Fotosyntes omvandlar energi. Ungefär 10 % - 15% kan trädet användas av solljuset, ungefär 85- 90 % studsar tillbaka till rymden. Om allt solljus hade stannat kvar på jorden hade det blivit för varmt och växterna hade dött och sedan vi.
Kretslopp
Hur atomerna i ett ekosystem går runt och aldrig försvinner. Vi har tex jobbat med kolets kretslopp. Se bild i slutet av dokumentet.
Nedbrytare
Det finns olika typer av nedbrytare som till exempel är maskar, bakterier, och svampar. De här nedbrytarna bryter ner olika döda djur och avfall till ämnen som är enklare att skapa en biomassa av. Alltså förvandlar man de döda djuren till nya atomer.
Konsument
Djur, både kött- eller växtätare. De konsumerar (äter) på något sätt energin som de gröna växterna har producerat. Antingen genom att äta växten direkt (förstahandskonsument) eller äta ett djur som i sin tur har ätit växten (andrahands-, tredjehands-, eller toppkonsument.)
Producent
Gröna växter som kan producera mat tack vare fotosyntesen. All energi och allt levande finns tack vare producenterna och solens energi.
Näringskedja
En näringskedja börjar alltid med en producent (växt). Nästa steg i näringskedjan är ett växtätande djur, den blir förstahandskonsument. Förstahandskonsumenten kan även vara toppkonsument när tex vi människor äter en grönsak. Men en näringskedja kan bestå av många fler trofinivåer. Tex alg - plankton - räka - strömming - säl - isbjörn (toppkonsument/ nr 5 i trofinivån).
Trofinivå
Det steg en art befinner sig i en näringskedja. Producenten är på trofinivå 1. Förstahandskonsumenten är på trofinivå 2. Ju fler trofinivåer desto större energiförlust. Enbart 10% av energin kan nyttjas mellan två nivåer pga av att så mycket energi krävs för att bara hålla djuren levande och varma.
Näringsväv
Alla olika näringskedjor i ett ekosystem.
Bärförmåga
Hur många individer av en art som ekosystemet klarar av att ha utan att det blir för belastande. Utnyttjas tex när man räknar ut hur många älgar/vargar/björnar som ska skjutas av inom ett område.
Miljögift
Miljögift är något som människor har släppt ut och problemet med de är att de är stabila och fettlösliga molekyler och därför är det svårt att bli av med det och få bort det från naturen. Till exempel om en fluga har mycket miljögift i sig och sedan äter till exempel en groda den så får den också i sig massor av miljögift och sedan om den blir uppäten så får nästa djur i sig ännu mer o.s.v. Alltså i ett förkortat uttryck: För varje trofinivå så ökar miljögifterna.
Anrikning
När halterna av miljögifter ökar för varje trofinivå. Om tex ett plankton har tagit upp miljögift som släppt ut i en sjö så blir det ännu mer gift i räkorna som äter plankton eftersom de behöver äta ganska många plankton för att bli mätta. Halterna ökar ytterligare i nästa trofinivå (tex en mindre fisk som äter räkorna) eftersom de i sin tur också behöver äta många räkor som redan har förhöjda halter av miljögiftet.
Därför är det bra om det inte är så många trofinivåer i en näringskedja. Energiförlusten är ca 90% mellan varje energiförlust så det är därför halterna ökar så mycket för varje trofinivå behöver äta så stora mängder av den tidigare nivån.
Positiva återkopplingar
Tvärtemot negativa återkopplingar. Det förstärker förändringen. Om rovdjuren blir starkare OCH bytesdjuren ökar har en förstärkning skett, det är inte så vanligt. Ett annat exempel är djur som lever i flock. Konkurrensen om maten blir högre men de blir ändå starkare och ungarna överlever bättre för att de lever tillsammans och har fler vaksamma ögon som kan varna för rovdjur.
Negativa återkopplingar
När en förändring sker i ett ekosystem så “svarar” systemet genom en annan förändring som motverkar den första förändringen. Exempelvis om rovdjuren blir mer effektiva jägare så börjar de öka i antal eftersom ungarna då kommer överleva bättre. Men återkopplingen blir vanligtvis då negativ och kommer motverka detta. Det sker genom att bytesdjuren då blir färre eftersom rovdjuren äter för många bytesdjur. Då blir konkurrensen om bytesdjur högre för rovdjuren och rovdjuren kommer därmed minska i antal igen och bytesdjuren ökar så småningom igen efter det. Det går upp och ned i cykler.
Tröskelvärde
En minsta gräns för antal individer inom en art innan de riskerar att utplånas från ett ekosystem.
Stabila ekosystem
Ett ekosystem där de negativa återkopplingarna balanserar varandra. Det är ett system som kan ses som att det alltid är i balans med få förändringar i artsammansättningen. Stabila ekosystem har relativt liten dynamik, exempelvis gamla skogar och på havets djup.
Labila ekosystem
Har stor dynamik, artsammansättningen förändras ofta. Abiotiska påverkar miljön och chanserna till överlevnad för djur och växter.
Resiliens
Ekosystemens förmåga att stå emot olika förändringar som tex klimatförändringar och utsläpp. Om ekosystemet klarar förändringar utan större påverkan på arter så har den hög resiliens.
Tipping point
När ett ekosystem har fått utstå så stora påfrestningar (tex uppvärmt klimat eller utsläpp av miljögifter) att när man upphör med utsläppen kan inte ekosystemet återhämta sig utan det förändras för alltid.
Ekosystemtjänster
Allt vi får gratis av ekosystemen som främjar vår hälsa. Tex rent vatten, frisk luft, mat från producenterna, bin som pollinerar växterna etc.
Naturskog
Skog som ej påverkats av människan. Träden är av varierande åldrar och den biologiska mångfalden är hög i jämförelse med odlad skog.
Planetens gränser
Gränsen för hur mycket vi kan utnyttja jordens resurser och ekosystemtjänster. Överskrids gränserna gör det att ekosystemen förändras.
Monokultur
En yta där bara en enda art finns odlad. Tex ett rapsfält. Detta är ett stort hot mot den biologiska mångfalden.
Artutrotning
Massutdöende. Man kan säga att just nu pågår den sjätte artutrotningen under jordens historia. En av de tidigare artutrotningarna eller massutdöendena var tex när dinosaurierna dog. Skillnaden är att den artutrotning som pågår just nu är orsakad av människan genom att vi till exempel skövlar skogar, utnyttjar ekosystemen för mycket, släpper ut avgaser osv.
Etologiskt fotavtryck
Ett mått på hur mycket man som enskild person eller land konsumerar tex koldioxid eller vatten. Lever man miljövänligt blir fotavtrycket mindre.
Rättvis miljöutrymme
Handlar om att alla människor har rätt till att nyttja de viktigaste ekosystemtjänsterna som rent vatten och frisk luft. Fattiga länder måste ges utrymme för att kunna öka sitt ekologiska fotavtryck för att kunna utvecklas men då måste rika länder i sin tur minska våra fotavtryck för att detta rättvisa miljöutrymme ska kunna inträffa.
