No (biologi)

Question 1

Ekologi

Answer 1

Läran om samspelet i naturen

Question 2

Ekosystem

Answer 2

Allt levande inom ett avgränsat område. Kan vara mycket stora (tex kan hela jordklotet ses som ett stort ekosystem) eller mycket små, som i en kruka där en blomma lever.

Question 3

Biotiska faktorer

Answer 3

Allt levande som finns i och påverkar ekosystemet. Växter, svampar, bakterier, djur.

Question 4

Abiotiska faktorer

Answer 4

Vind, solljus och temperatur. Dessa faktorer påverkar ekosystemet och de arter som kan leva där.

Question 5

Population

Answer 5

Alla individer inom en art som finns i ekosystemet. T.ex populationen av solrosor innebär då alla solrosor inom ekosystemet.

Question 6

Biomassa

Answer 6

Massan av alla levande djur/växter inom ett ekosystem

Question 7

Samhälle

Answer 7

Alla individer av alla olika djurarter i ett ekosystem bildar tillsammans ett djursamhälle. Alla växter av alla olika växtarter i ett ekosystem bildar ett växtsamhälle.

Question 8

Biotop

Answer 8

Naturtyp som skog, äng, sjö.

Question 9

Habitat

Answer 9

Hela omgivningen som en viss art lever i. En arts habitat kan sträcka sig över flera olika biotoper.

Question 10

Dynamik

Answer 10

Hur mycket och hur snabbt ett ekosystem förändras. Det är ofta de abiotiska faktorerna som skapar stor dynamik och påverkar i sin tur de biotiska faktorerna. Stor dynamik innebär mycket förändring. Liten dynamik innebär att det inte förändras så mycket och att ekosystemet med alla dess arter är stabilt.

Question 11

Konkurrens

Answer 11

Det råder ständig konkurrens mellan arter och individer i ett ekosystem. Det är för att det inte finns obegränsat med utrymme, mat, boendeplatser eller partners. De arter eller individer som är starkast “vinner” dvs överlever.

Question 12

Nisch

Answer 12

En ekologisk nisch är en inriktning som arterna har för att kunna skaffa mat, partners eller utrymme att växa på och därmed överleva.

Question 13

Opportunist

Answer 13

En art som lätt anpassar sig, har en bred ekologisk nisch.

Question 14

Specialist

Answer 14

Har en smal nisch men är väldigt stark inom just den nischen. T.ex granen trivs bäst i sluttningar där det är lagom fuktigt. Granarna konkurrerar lätt ut tallar som försöker växa där eftersom tallarna är svagare inom nischen. Men tallar kan växa lite var som helst då de har en bred nisch (opportunist) så den kan leva på andra ställen istället.

Question 15

Pionjär

Answer 15

En art som gynnas av störningar. Växter upp snabbt efter t.ex skogsbränder, storm men blir sedan utkonkurrerad av andra arter när de väl återhämtar sig efter störningen.

Question 16

Fotosyntesen

Answer 16

Den process som sker i alla gröna växter när de producerar glukos.
6CO2 (koldioxid) + 6H2O (vatten) + Energi (solljus) ———-> C6H12O6 (glukos) + 6O2(syrgas)

Question 17

Kretslopp

Answer 17

Hur atomerna i ett ekosystem går runt och aldrig försvinner. Vi har tex jobbat med kolets kretslopp. Se bild i slutet av dokumentet.

Question 18

Nedbrytare (destruenter)

Answer 18

Organismer som lever på att bryta ner näringen från döda djur eller växter: Svampar, asätare och bakterier. Finns med i kolets kretslopp.

Question 19

Producent

Answer 19

Gröna växter som kan producera mat tack vare fotosyntesen. All energi och allt levande finns tack vare producenterna och solens energi.

Question 20

Konsument

Answer 20

Djur, både kött- eller växtätare. De konsumerar (äter) på något sätt energin som de gröna växterna har producerat. Antingen genom att äta växten direkt (förstahandskonsument) eller äta ett djur som i sin tur har ätit växten (andrahands-, tredjehands-, eller toppkonsument.)

Question 21

Näringskedja

Answer 21

En näringskedja börjar alltid med en producent (växt). Nästa steg i näringskedjan är ett växtätande djur, den blir förstahandskonsument. Förstahandskonsumenten kan även vara toppkonsument när tex vi människor äter en grönsak. Men en näringskedja kan bestå av många fler trofinivåer. Tex alg - plankton - räka - strömming - säl - isbjörn (toppkonsument/ nr 5 i trofinivån).
En näringskedja börjar alltid med en producent (växt). Nästa steg i näringskedjan är ett växtätande djur, den blir förstahandskonsument. Förstahandskonsumenten kan även vara toppkonsument när tex vi människor äter en grönsak. Men en näringskedja kan bestå av många fler trofinivåer. Tex alg - plankton - räka - strömming - säl - isbjörn (toppkonsument/ nr 5 i trofinivån).

Question 22

Trofinivå

Answer 22

Det steg en art befinner sig i en näringskedja. Producenten är på trofinivå 1. Förstahandskonsumenten är på trofinivå 2. Ju fler trofinivåer desto större energiförlust. Enbart 10% av energin kan nyttjas mellan två nivåer pga av att så mycket energi krävs för att bara hålla djuren levande och varma.

Question 23

Näringsväv

Answer 23

Alla olika näringskedjor i ett ekosystem.

Question 24

Bärförmåga

Answer 24

Hur många individer av en art som ekosystemet klarar av att ha utan att det blir för belastande. Utnyttjas tex när man räknar ut hur många älgar/vargar/björnar som ska skjutas av inom ett område.

Question 25

Miljögift

Answer 25

Stabila och fettlösliga molekyler som stannar kvar i djurens kroppar (i fettvävnaden) länge.

Question 26

Anrikning

Answer 26

När halterna av miljögifter ökar för varje trofinivå. Om tex ett plankton har tagit upp miljögift som släppt ut i en sjö så blir det ännu mer gift i räkorna som äter plankton eftersom de behöver äta ganska många plankton för att bli mätta. Halterna ökar ytterligare i nästa trofinivå (t.ex en mindre fisk som äter räkorna) eftersom de i sin tur också behöver äta många räkor som redan har förhöjda halter av miljögiftet.

Därför är det bra om det inte är så många trofinivåer i en näringskedja. Energiförlusten är ca 90% mellan varje energiförlust så det är därför halterna ökar så mycket för varje trofinivå behöver äta så stora mängder av den tidigare nivån.

Question 27

Positiva återkopplingar

Answer 27

Tvärtemot negativa återkopplingar. Det förstärker förändringen. Om rovdjuren blir starkare OCH bytesdjuren ökar har en förstärkning skett, det är inte så vanligt. Ett annat exempel är djur som lever i flock. Konkurrensen om maten blir högre men de blir ändå starkare och ungarna överlever bättre för att de lever tillsammans och har fler vaksamma ögon som kan varna för rovdjur.

Question 27

Negativa återkopplingar

Answer 27

När en förändring sker i ett ekosystem så “svarar” systemet genom en annan förändring som motverkar den första förändringen. Exempelvis om rovdjuren blir mer effektiva jägare så börjar de öka i antal eftersom ungarna då kommer överleva bättre. Men återkopplingen blir vanligtvis då negativ och kommer motverka detta. Det sker genom att bytesdjuren då blir färre eftersom rovdjuren äter för många bytesdjur. Då blir konkurrensen om bytesdjur högre för rovdjuren och rovdjuren kommer därmed minska i antal igen och bytesdjuren ökar så småningom igen efter det. Det går upp och ned i cykler.

Question 28

Tröskelvärde

Answer 28

En minsta gräns för antal individer inom en art innan de riskerar att utplånas från ett ekosystem.

Question 29

Stabila ekosystem

Answer 29

Ett ekosystem där de negativa återkopplingarna balanserar varandra. Det är ett system som kan ses som att det alltid är i balans med få förändringar i artsammansättningen. Stabila ekosystem har relativt liten dynamik, exempelvis gamla skogar och på havets djup.

Question 30

Labila ekosystem

Answer 30

Har stor dynamik, artsammansättningen förändras ofta. Abiotiska påverkar miljön och chanserna till överlevnad för djur och växter.

Question 31

Resiliens

Answer 31

Ekosystemens förmåga att stå emot olika förändringar som tex klimatförändringar och utsläpp. Om ekosystemet klarar förändringar utan större påverkan på arter så har den hög resiliens.

Question 32

Tipping point

Answer 32

När ett ekosystem har fått utstå så stora påfrestningar (tex uppvärmt klimat eller utsläpp av miljögifter) att när man upphör med utsläppen kan inte ekosystemet återhämta sig utan det förändras för alltid.

Question 33

Ekosystemtjänster

Answer 33

Allt vi får gratis av ekosystemen som främjar vår hälsa. T.ex rent vatten, frisk luft, mat från producenterna, bin som pollinerar växterna etc.

Question 34

Naturskog

Answer 34

Skog som ej påverkats av människan. Träden är av varierande åldrar och den biologiska mångfalden är hög i jämförelse med odlad skog.

Question 35

Monokultur

Answer 35

En yta där bara en enda art finns odlad. T.ex ett rapsfält. Detta är ett stort hot mot den biologiska mångfalden.

Question 36

Planetens gränser

Answer 36

Gränsen för hur mycket vi kan utnyttja jordens resurser och ekosystemtjänster. Överskrids gränserna gör det att ekosystemen förändras.

Question 36

Artutrotning

Answer 36

Massutdöende. Man kan säga att just nu pågår den sjätte artutrotningen under jordens historia. En av de tidigare artutrotningarna eller massutdöendena var tex när dinosaurierna dog. Skillnaden är att den artutrotning som pågår just nu är orsakad av människan genom att vi till exempel skövlar skogar, utnyttjar ekosystemen för mycket, släpper ut avgaser osv.

Question 36

Ekologiskt fotavtryck

Answer 36

Ett mått på hur mycket man som enskild person eller land konsumerar tex koldioxid eller vatten. Lever man miljövänligt blir fotavtrycket mindre.

Question 37

Cellandning

Answer 37

I cellandningen omvandlas förbränns glukos i djurcellen med hjälp av syre. När vi äter mat och andas in syre kan energi frigöras så att vi kan röra oss och leva. Glukosen och syret omvandlas sedan även till koldioxid och vatten som vi andas ut. Allt levande har cellandning.

Question 37

Rättvist miljöutrymme

Answer 37

Handlar om att alla människor har rätt till att nyttja de viktigaste ekosystemtjänsterna som rent vatten och frisk luft. Fattiga länder måste ges utrymme för att kunna öka sitt ekologiska fotavtryck för att kunna utvecklas men då måste rika länder i sin tur minska våra fotavtryck för att detta rättvisa miljöutrymme ska kunna inträffa.