Neuropsykologi

Question 1

Associativ agnosi

Answer 1

En typ av agnosi där uppfattningen inträffar men igenkännandet förekommer INTE

Question 2

Apperceptiv agnosi

Answer 2

Är misslyckande i igenkänningen som beror på misslyckande i perceptionen/uppfattningen

Question 3

Visuell perception + dorsalt/ventralt

Answer 3

Dorsalströmmen deltar i den visuella vägledningen av rörelsen och den ventrala strömmen (både underlägsna temporalvägen + STSvägen) handlar om objektuppfattning (inklusive färg o ansikten) och uppfattar vissa typer av rörelser
Återfinns inom parietalloben, temporalloben och occipitalloben

Question 4

Funktionen av STS + viss typ av visuell bearbetning

Answer 4

STS är viktig för social perception, det hår området bearbetar olika saker som exempelvis VART andra tittar (joint attention), identifiera röster jämfört med bakgrundsoväsen, theory of mind samt ansiktsrörelser jämfört med objekt i rörelse

Question 5

Vad innebär speglingsneuron?

Answer 5

Speglingsneuron kan koda slutmålet med en handling. Speglingsneuron hjälper oss att föreställa oss rörelser och förstå vad för handlingar andra håller på att utföra. Speglingsneuron-teorin föreslår alltså att vi förstår våra egna och andras handlingar genom att inom oss återskapa rörelserna som krävs för att genomföra handlingen, en slags mental representation.

Question 6

Parietalloben processande av info viktigt för motoriska handlingar

Answer 6

Parietalloben integrerar sensorisk info bland olika modaliteter, inklusive rumslig känsla + navigering (proprioception). Det huvudsakliga sensoriska receptiva området för känsla av beröring (mekanoreception)

Det viktigaste sensoriska ingångarna från huden (beröring-, temperatur- och smärtreceptorer) reläer genom thalamus till parietalloben.
Överlägsen och underlägsen parietallob är de primära områdena av kropp- och rumslig medvetenhet.

Question 7

Egocentric disorientation

Answer 7

Beror på skada på UTSIDAN PARIETALLOBEN
Patienter upplever INGEN svårighet att känna igen eller namnge människor/föremål. De kan INTE nå fram till visuella objekt och kan INTE ange förhållandet mellan ett objekt och sig själv (ovan, nedan, vänster, höger, osv).

Question 8

Heading disorientation

Answer 8

Beror på skada på UNDERSIDAN PARIETALLOBEN
Patienter visar INGA tecken på visuo-rumslig agnosi. Patienter KAN bestämma sin plats med hjälp av landmärken, men kan INTE bestämma vilken riktning som de ska gå från dessa landmärken för att nå deras destination samt försämrade i kartritnings-uppgifter och kan ej beskriva rutten mellan olika bekanta platser

Question 9

Landmark agnosi

Answer 9

Beror på skada på INSIDAN-UNDERSIDAN TEMPORALLOBEN
Landmark agnosi är markerad av OFÖRMÅGAN att känna igen vidtagna miljömarkörer som landmärken. Patienter kan rita detaljerade kartor och visualisera platser som är kända före skadan/sjukdomen, de kan skilja mellan klasser av byggnader så som skyskrapa jämfört med hus men kan EJ identifiera specifika byggnader.
Patienter kan navigera med information som dörrfärg/husnummer

Question 10

Selektiv uppmärksamhet vs delad uppmärksamhet + pfdlc

Answer 10

SELEKTIV uppmärksamhet är möjligheten att välja mellan många stimuli och fokusera på endast den du vill medan du filtrerar bort andra distraktioner
DELAD uppmärksamhet kallas ofta även multitasking, vilket är när man skiftar mellan flera olika fokusområden samtidigt, kan leda till högre grad fel pga snabbt uppmärksamhetsbyte
DLPFC är viktig för olika former av uppmärksamhet i samband med exekutiva funktioner vilket då är speciellt viktigt i just exempelvis dessa former av uppmärksamhet

Question 11

2 minnesteorier
Multiple trace theory
Reconsolidation theory

Answer 11

MINNESKONSOLIDERING är processer som stabiliserar ett minnesspår efter första förvärvet, särskiljs i två olika processer - en som kallas SYNAPTISK konsolidering vilket sker inom de första timmarna av inlärning medan den andra - SYSTEMkonsolidering är när hippocampus-beroende minnen blir oberoende från hippocampus över en period av veckor - år

Multipel spårteori (MTT) är en avancerad minneskonsolideringsmodell som en alternativ modell för styrteknik vilket innebär att varje gång info presenteras för en person är den neutralt kodad i ett unikt minnesspår som består av kombinerade attribut av infots olika komponenter

Question 12

Hippocampus

Answer 12

Hippocampus är inblandad i lagring av långsiktigt minne, vilket inkluderar all tidigare kunskap och erfarenheter.

Hippocampus verkar spela en viktig roll för deklarativt minne, minnet involverat i medveten återkallelse av exempelvis fakta och händelser.

Hippocampus är INTE involverad i korttidsminnet eller procedurminnet.

Question 13

Explicit och implicit minnestyp

Answer 13

Information man måste medvetet återkalla/komma ihåg är EXPLICIT minne medan information man kommer ihåg lätt/automatiskt är IMPLICIT minne.
2 typer av explicit minne:
Episodiskt - långsiktiga minnen om specifika händelser exempelvis det man gjorde igår eller ens gymnasiearbete.
Semantiskt - minnen av fakta, begrepp, namn samt annan allmän kunskap.
Exempel på implicit minnestyp är procedurminne - till exempel hur man utför en specifik uppgift som att cykla, skriva, en typ av implicit minne då man inte behöver medvetet återkalla hur man utför dessa uppgifter

Question 14

4 delar av prefrontalcortex (PFC)

Answer 14

Motorcortex - den primära motorcortex, specificerar elementära rörelser, exempelvis de i mun o ben men även styrande av rörelsekraft och riktning
Premotorcortex - premotorcortex är aktiv i val av rörelser från ungefär ett rörelselexikon, innehåller speglingsneuron som känner igen andras rörelser och väljer välbekanta eller olika handlingar
Dorsolaterala prefrontalcortex - DLPFC utgör den överst belägna delen av den prefrontala hjärnbarken, områdets funktion omfattar bland annat högre spatiala förmågor samt arbetsminnet
Orbitofrontalcortex - orbitofrontalcortex får input från alla sensoriska modaliteter. Orbitofrontalcortex har även koppling till amygdala och hypothalamus vilket bidrar till att reglera autonoma nervsystemet, ex blodtryck + andning vilket är viktiga för emotionella svar/responser

Question 15

Symtom vid skador på DLPFC

Answer 15

Schizofreni, depression och missbruk har visat viss korrelation till DLPFC dysfunktion.
Schizofreni har kopplats delvis till brist på aktivitet i frontalbågen samt teori om dopaminbrist.
DLPFC är särskilt underaktiv när en person lider av kronisk schizofreni.

Question 16

Exekutiva funktioner

Answer 16

Exekutiva funktioner är ett teoretiskt system som sägs kontrollera och reglera lägre kognitiva processer, ansvarar även för shifting, inhibition samt monitoring

Question 17

Beskriv shifting, inhibition samt monitoring

Answer 17

SHIFTING är när man byter/skiftar fokusområden som när man gör flera saker samtidigt - multitasking/delad uppmärksamhet
INHIBITION är förmåga att inhibera oönskad information, exempelvis vid strooptestet används inhibition - selektiv uppmärksamhet
MONITORING även kallat updating, är när man skall uppdatera information som finns aktivt i minnet, genom exempelvis 2-back där man ska svara om ett givet stimuli är samma stimuli som gavs 2 föremål bakåt

Question 18

Wernicke-Geschwind modellen

Answer 18

För att lyssna och förstå talade ord skickas ljuden via hörselvägarna till primära hörselcortex, därifrån fortsätter de till Wernickes område där ordets betydelse extraheras.
För att tala skickas orden från Wernickes område via bågen/bågformiga fasciculus till Brocas område där morfem sammansätts, sedan skickas instruktioner från Brocas område till mun-/ansiktsdelen av motorcortex

Question 19

Dual language pathway

Answer 19

Bevis föreslår en organisering av språk i ett dubbel ventral-dorsalt hjärnnätverk:
En dorsal ström binder fasciculus med frontala premotoriska områden för integration av sensomotorisk bearbetning - exempelvis för att repetera tal
En ventral ström förbinder prefrontala regioner för att förmedla mening - exempelvis i hörselförståelse

Question 20

Core language network + 5 funktionella moduler

Answer 20

De fem olika funktionerna är hörsel, konvertera ljud till mening/artikulera språk, kognitiv kontroll och ordigenkänning.
För språkuppfattning krävs aktivering av en av modulerna men för exempelvis ordrepitition krävs aktivering av minst 2 moduler.

Question 21

Afasi-former
Wernickes 
Konduktionsafasi
Anomisk
Brocas

Answer 21

Wernickes afasi - flytande tal men oförståeligt tal, förväxlingar av ord/ljud, nedsatt språkförståelse, nedsatt repitition, vag sjukdomsinsikt
Konduktionsafasi - flytande tal, bra språkförståelse, nedsatt repitition + benämning
Anomisk afasi - anomi - nedsatt förmåga att benämna ting
Brocas afasi - icke-flytande tal, agrammatism, bra språkförståelse, nedsatt benämning + repitition, ofta klar sjukdomsinsikt

Question 22

Dual route theory

Lexikal/icke-lexikal

Answer 22

Den här teorin går ut på 2 olika mekanismer.
En mekanism kallas den lexikala rutten, enligt den här modellen är varje ord man lärt sig med i en mental databas med ord samt dess uttal som liknar ett mentalt/internt lexikon.
Den icke-lexikala rutten är en metod där läsaren ”låser ute” ett skrivet ord. Detta göra genom att identifiera ordets ingående delar och tillämpa kunskap om hur dessa delar är associerade med varandra, tex hur en rad angränsande bokstäver hörs tillsammans.

Question 23

Teorier kring utvecklingsrelaterad dyslexi

Answer 23

De med sensorisk-auditiv nedsättning (CAPD) har vanligtvis normal struktur samt funktion i samtliga delar av öron (yttre, mellersta, inre), de kan dock inte bearbeta information som de hör på samma vis som andra, vilket leder till svårigheter att känna igen samt tolka ljud och speciellt tal. Det anses att dessa svårigheter uppstår vid dysfunktion i centrala nervsystemet. Alltså en teori där hjärnan behandlar hörselinput annorlunda.

Den fonologiska underskottsteorin föreslår att personer med dyslexi har en särskild ljudmanipulering, vilket påverkar deras ordåterkallelse, hörselsinnet samt ljudföreningsfärdigheter vid behandling av tal.

Question 24

STS

Answer 24

Superior temporal sulcus är viktig för social perception tex joint attention, theory of mind samt ansiktsrörelser osv.

Question 25

Ideomotorisk apraxi

Answer 25

Ideomotorisk apraxi innebär att patienten är oförmögen att repetera/härma vissa rörelser, exempelvis kamma håret/vinka hejdå.
Personer som har posteriora parietala lesioner uttrycker ofta ideomotorisk apraxi, vilket går att testas med serial arm movement copying test.
Ofta klarar de ej av att utföra kommandon som raka sig osv eller utför dessa instruktioner fast med handen som verktyget.