Nervsystemet - Tenta 1 Flashcards

1
Q

Beskriva nervsystemets generella organisation och funktioner (centrala och perifera nervsystemet).

A

På cellnivå:
- Homeostas (stabil inre miljö)
- Blixtsnabb och precis överföring av information från cell till cell

På organnivå:
- Blixtsnabb och precis överföring av information mellan organ
- Koordinera rörelser och tolka sinnesintryck

På överordnad nivå:
- Tankar, känslor och språk
- Socialt beteende, inlärning och minne
- Tolka kultur, konst och musik

Nervsystemet har två anatomiska huvuddelar:
Centrala nervsystemet, CNS
Perifera nervsystemet, PNS

Nervsystemet har tre funktionella huvuddelar:
- Sensoriska nervsystemet
* Nervsignaler från sensoriska celler till hjärnan
* Afferenta = inåtledande

  • Motoriska nervsystemet
  • Nervsignaler från hjärnan celler till sklettmuskulatur
  • Efferenta = utåtledande
  • Autonoma nervsystemet
  • Nervsignaler till och från hjärnan som bland annat reglerar funktion för våra organ
  • Sympatikus: Aktiveras i stressituationer
  • Parasympatikus: Aktiveras i vilosituationer
  • Enteriska nervsystemet: kontrollerar matspjälkningssystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriva den generella strukturen hos en nervcell samt beskriva hur nervceller klassificeras

A

Cellkropp med dendriter:
- Cellkroppen innehåller alla “vanliga” organeller
- Dendriterna tar emot information från andra nervceller via synapser

Axon med myelin:
- Det är den elektriska spänningen vid axonhalsen som avgör om en nervsignal ska skickas mot nervändslutet
- Nervsignalen skickas längs ett axon
- Myelin fungerar som insolering av fettvävnad. och ökar nervsignalens hastighet.
- Mellan Myelin finns Ranviers Noder
- Myeliniserade axon har en hastighet på 100m/s.
- Omyeliniserande axon har en hastighet på 2m/s

Nervändslut med neurotransmittorer
- När nervsignalen når nervändslutet kommer det frisättas neurotransmittorer från vesikler ut till en kemisk synaps

Nervvävnad:
Neuroner (nervceller):
- särskild uppbyggnad anpassad för både nätverkskommunikation och blixtsnabb signalöverföring över stora avstånd längs axoner.

Gliaceller (stödjeceller):

  • Ger mekaniskt stöd till nervcellerna
  • Försörjer nervcellerna med syre och näring
  • Förbättrar nervledningen och påverkar signalöverföring i synapserna
  • Bekämpar inkräktare och tar hand om döda nerceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriva funktionen hos olika typen av neurogliaceller

A

Centrala nervsystemet, CNS:
Astrocyter:
- Mekansik stöd och viktig del av blod-hjärnbarriären
- Kontrollerar den kemiska miljön i CNS
- Omsluter synapser och påverkar kommunikationen

Oligodendrocyter:
- Producerar myelin i CNS

Mikroglia:
- Fungerar som immunceller i CNS (liknar makrofager)

Ependymceller
- Producerar cerebrospinalvätska, CSF

Perifera nervsystemet, PNS:
Schwannceller i PNS:
- Producerar myelin i PNS

Satellitceller:
- Fungerar ungefär som astrocyter i PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriva funktionen hos de hinnor som täcker CNS och de hålrum som finns i CNS

A

CNS, eller det centrala nervsystemet, täcks av tre hinnor kända som meninger. Dessa hinnor inkluderar:

Dura mater:
Detta är den yttre och starkaste hinnan. Den är tät och tjock, och dess huvudfunktion är att skydda hjärnan och ryggmärgen från fysisk skada.

Arachnoidea, spindelvävshinnan:
Detta är den mellersta hinnan. Den är tunnare och mer genomskinlig än dura mater. Dess huvudfunktion är att fungera som en barriär mellan dura mater och pia mater, och att innehålla cerebrospinalvätska/likvor.

Pia mater:
Detta är den innersta hinnan. Den är mycket tunn och följer de yttre konturerna av hjärnan och ryggmärgen. Dess huvudfunktion är att ge näring till CNS genom blodkärl som passerar genom den.

Hålrum i CNS:
Det finns fyra huvudsakliga hålrum i CNS, kända som ventriklar. Dessa inkluderar:

Laterala ventriklar (Första och andra ventrikeln):
Dessa är de största ventriklarna och de finns i varje hjärnhalva.

Tredje ventrikeln:
Denna ventrikel ligger i mitten av hjärnan, mellan de två halvorna.

Fjärde ventrikeln:
Denna ventrikel ligger mellan hjärnstammen och cerebellum.

Ventriklarnas huvudfunktion är att producera och cirkulera cerebrospinalvätska, vilket skyddar CNS genom att fungera som en stötdämpare, leverera näringsämnen och ta bort avfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriva liquor (CSF) funktion samt förklara hur liquor (CSF) bildas, cirkulerar och
återfiltreras till blodet

A

Cerebrospinalvätska / CSF
Ventrikelsystemet:
- Ventrikelsystemet i hjärnan består av 4 hålrum som producerar cerebrospinalvätska
- De 4 hålrummen står i förbindelse med varandra och subaraknoidalrummet
- Cerebrospinalvätskan cirkulerar hela tiden i ventrikelsystemet
- Vätskan produceras i kärlhinneveck, plexus choroideus, i var och en av de 4 hålrummen, genom att blod filyyreras
- Cellerna som deltar i produktionen av cerebrospinalvätska heter ependymceller
- Cerebrospinalvätskan därneras ut från hjärnan till olika vensinus

Cerebrospinalvätska:
- Det tillverkas ca 500 ml av denna vätska per dag
- I CNS finns det ungefär 140 ml samtidigt, vätskan byts alltså ut flera gånger dagligen. - Cirkulerar i hela CNS och fyller flera funktioner
- Vätskan lämnar systemet från subarachnoidalrummet och tar sig tillbaka till blodbanan med hjälp av arachnoidalknottrorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriva hjärnans blodförsörjning

A
  • Det finns fyra blodkärl som leder blod till hjärnan
  • Aa. carotis interna (på var sin sida)
  • Aa. vertebralis (på var sin sida)
  • Dessa fyra är ursprunget till alla förgreningar i hjärnan
  • A. Basilaris är artären som binder samma de fyra blodkärlen
  • Willis cirkel förbinnder hjärnkärlen så att hjärnans cirkulation upprätthålls delvis även om ett blodkärl skulle skadas ( t ex. vid en blodprop)

A. Cerebri anterior:
- Försörjer främre och mellersta delar av cortex

A. cerebri media
- Försörjer större delen av cortex och capsula interna

A. cerebri posterior
- Försörjer bakre delen av cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriva strukturen hos ryggmärgen och dess funktioner

A
  • Ryggmärgen är en del av CNS och ligger väl skyddad inne i ryggraden som består av ryggkotor och mellankotskivor
  • Kotkroppen ligger längst fram (ventralt) och taggutskottet längst bak (dorsalt)
  • Spinalnerverna går ut genom öppningar mellan ryggkotorna
  • I mitten av rygmärgen finns det grå substans (många synapser)
  • Grå substans är kopplingscentral för horisontella signaler
  • Motoriska signaler ut från CNS via främre nervrötter
  • Sensoriska signaler in till CNS via bakre nervrötter
  • Runt den grå substansen ligger vit substans (mycket myelin)
  • Vit substans är huvudväg för vertikala signaler till och från rätt ryggmärgsnivå
  • Varje spinalnerv har två olika nervrötter
  • Främre roten leder motorisk information ut från CNS
  • Bakre roten leder sensorisk information in till CNS
    De sensoriska nervernas cellkroppar ligger samlade i en liten bunt som heter spinalganglion och som bildar en liten utbuktning på bakroten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriva vilka olika delar av cortex som är involverade i association, motor och sensoriska funktioner

A

Motorisk bark
- Behandlar alla motoriska signaler påväg ut från hjärnan

Sensoriska bark
- Behandlar all sensorisk information som hjärnan tar emot

Frontal bark
- Högre mentala processer, val, motivation, självkritik och känslokontroll

Synbark
- All visuell information tolkas här

Hörselbark och hjärnans två språkområden
- Broca: språkproduktion
- Wernicke: språkförståelse

Hippocampus
- Minne, inlärning och lakalsinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara funktionen hos specifika delar av hjärnan (basala nuclei/ganglier, diencephalons olika delar (thalamus och hypothalamus), amygdala och hippocampus, hjärnstammens olika delar och cerebellum).

A

Basala nuclei / ganglier
- Ganglier av grå massa centralt i
hjärnan (omgivna av vit massa).
- Viktiga för viljestyrda motoriken
- Väljer/släpper fram ”rörelseprogram” i kortex

Mellanhjärnan / diencephalon
Talamus:
Sensorisk kopplings- och sorteringsstation för nervsignaler på väg till sensorisk bark

Hypotalamus:
- Kontrollcentrum för det autonoma nervsystemet
- Centrum för temperaturreglering
- Registerar osmolaritet i blod och styr därmed törst
- Reglerar hungerkänsla och aptit
- Påverkar sexualdrift

Mandelkärnan / Amygdala
- Amygdala reagerar starkt vid snabba förändringar i omvärlden, stressfyllda situationer och händelser som kräver emotionell reaktion
- Då påverkas kroppens balans och människans beteende genom ändrad hormonbalans
- Till exempel verkar stark aktivitet i amygdala vid uppkomsten av plötsliga hot vara det som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och göra oss redo för strid eller flykt

Hippocampus
- Är en del av limbiska systemet i hjärnan
- Består av grå substans
- Stor roll för konsolidering av information från korttidsminnet till långtidsminnet
- Möjliggör bland annat vår förmåga att orientera oss rumsligt, särskilt när det gäller att ta sig fram och tillbaka i ett tidigare okänt område
- Inga minnen lagras i hippocampus; hippocampus agerar snarare som en kopplingsstation som förbinder associationsbanor mellan de olika delarna av hjärnan

Hjärnstammen / truncus encephali
Mitthjärnan / mesencephalon:
- Betydelse för motivation och sammarbetar med basala ganglierna om rörelse

Hjärnbryggan / pons
- Ger upphov till kranialnerver som styr hörsel, balans, ansiktssensorik samt reflexcentrum för huvud- och ögonrörelser

Den förlängda märgen / medulla oblongata
- Innerhåller kontrollcetrum för andning och blodtryck
- Reflexcentrum för kräkning, sväljning, hostning och nysning
- Ger ursprung till N. Vagus som ger autonom reglering av hjärta och viscerala organ

Lillhjärnan / Cerebellum
- Viktig för balans och koordination av rörelse
- Tar emot en “kopia” av alla motoriska och sensoriska signaler
- Dermed kan lillhjärnan jämföra önskad rörelse med faktiskt utförd rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriva funktionen hos hjärnans vita massa och ledningsbanorna

A

Vit substans
- Huvudvägar “E6” (capsula interna)
- Anatomiska områden med låg täthet av synapser
- Myelin på axonen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara hur cellens vilomembranpotential uppkommer och upprätthålls

A
  • Vilomembranpotential är summan av elektriska signaler i nerven
  • Nervcellen tar emot signaler från andra nervceller på sina dendriter
  • Inhibitoriska synapser skickar negativ laddning i cellen så att insidan blir mer negativ -> mindre sannolikt att det kan skickas en nervsignal vidare
  • Excitatoriska synapser skickar positiv laddning i cellen så att insidan blir mer positiv -> mer sannolikt att det kan skickas en ny nervsignal vidare
  • Vilomembranpotentialen: -70mV
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara hur en aktionspotential uppkommer och förflyttas i axonet

A
  • En aktionspotenial är en kortvarig förändring i cellmembranets spänning med förmåga att fortplanta sig blixtsnabbt
  • Aktionspotentialen är nervcellens sätt att skicka signaler, och därmed nervsystemets sätt att kommunicera på
  • “Allt-eller-inget”-process
  • Kan inte ändra styrka, ENDAST frekvens
  • Aktionspotentialen är en elektrokemisk process där cellens insida förändras från negativ till positiv inom loppet av ett kort ögonblick, innan insidan på nytt blir negativ igen
  • Aktionspotentialen utlöses vid nervcellens tröskelvärde, ca -55mV
  • Efter aktionspotentialen går cellen tillbaka till sin vilomembranpotential, -70mV

Stimulering “över tröskeln” utlöser aktionspotentialen

  • Om spänningsskillnaden över cellmembranet blir mindre negativt än ca -55mV (tröskelvärdet) i axonhalsområdet kommer en aktionspotential att utlösas
  • Inhibitoriska synapser skickar in negativ laddningar och hyperpolariserar nervcellen (mer negativ) och sänker därmed vilomembranpotentialen
  • Excitatoriska synapser skickar in positiva laddningar och depolariserar nervcellen (mindre negativt) och höjer därmed vilomembranpotentialen närmare tröskelvärdet
  • När antalet positiva laddningar är tillräckligt stora till att det når tröskelvärdet kommer aktionspotentialen att utlösas

Aktionspotentialen: två händelser vid tröskeln

  1. Vid tröskeln öpnnas “snabba” spänningstyrda Na+-kanaler
  • Natrium strömmar in och cellen depolariseras
  • Både kemisk och elektrisk gradient verkar i samma riktning, alltså från utsidan och in i cellen
  • cellens insida blir positiv och kanalerna stängs
  1. Lätt fördröjt öppnas “långsamma” spänningstyrda K+-kanaler
  • Kalium strömmar ut och cellen repolariseras
  • Både kemisk och elektrisk gradient verkar i samma riktning, alltså från insidan och ut ur cellen
  • Cellens insida blir åter negativ och kanalerna stängs (långsamstängning bidrar till refraktärperioden)
  • Refraktärperioden hindrar aktionspotentialen till att vandra baklänges (i retur) längs axonet från nervändslutet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara hur en nervsignal kan överföras till en annan nervcell eller annan cell samt hur nervsignalen avslutas (transmittorsubstans elimineras)

A

Synapser
- Synapser är kontaktpunkter där nervcellen kan kommunicera eller överföra information till:
* Andra nervceller
* Muskelceller
* Körtelceller

  • Synapser mellan nervceller kan vara :
  • Excitatoriska (stimulerande)
  • Inhibitoriska (hämmande)
  • Om en synaps fungerar stimulerande eller hämmande avgörs av vilken neurotransmittor som frisätts och av vilken receptor som finns på det postsynaptiska membranet

Synapser och neurotransmittorer
En synaps består av:

Presynaptiskt membran:
- Innehåller vesikler med en bestämd typ av neurotransmittor

  • Aktionspotentialen öppnar spänningstyrda kalciumkanaler och kalcium strömmar genom det presynaptiska membranet
  • Kalcium gör att vesiklerna tömmer neurotransmittorer ut i synapsspalten (genom exocytos)

Synapsspalten:
- Genom diffusion strömmar neurotransmittorer över till det postsynaptiska membranet

  • Synapsspalten är mycket smal, 20nm

Postsynaptiskt membran:
- Ligandstyrda jonkanaler öppnas vid kontakt med rätt neurotransmittor

  • Specifika joner kommer strömma in från synapsspalten och stimulera eller hämma en ny nervsignal
  • Neurotransmittorer som finns kvar i synapsspalten återupptas i det presynaptiska membranet eller tas bort av enzymer i synapsspalten.

Neurotransmittor:
Kemiskt signalämne som vidareför en elektrisk nervimpuls från nervcellens nervändslut och över en synapsspalt (då en kemisk signal), till en ny nervcell, muskelcell eller körtelcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriva de vanligaste förekommande neurotransmittorernas (Ach, NA, Serotonin, Dopamin) och receptorernas (alfa, beta, muskarin, nikotin) och funktion.

A

Acetylkolin:
Neuromuskulära synapser och synapser med målorgan i det parasympatiska nervsystemet

  • “Vanlig” sklettmuskelkontraktion och avgörande för alla effekter av det parasympatiska nervsystemet (rest and digest)
  • Viktig transmittor i hippocampus i samband med minne
  • Acetykolinesterashämmare används i behandling av Alzheimers sjukdom

Noradrenalin:
Synapser med målorgan i det sympatiska nervsystemet

  • Avgörande för alla effekter av det sympatiska nervsystemet, som pupillutvidgning, ökad hjärtfrekvens, utvidga bronkioler och sänka matspjälkningsaktivitet
  • Frisätts vid stressreaktioner (fright, fight, flight)

Serotonin:
- Verkar i CNS
- Viktig för humör och sömn, och påverkar hur vi upplever smärta

Dopamin:
- Verkar i Basala ganglierna

  • Viktig för kontroll över vår viljestyrdarörelser och central för vår upplevelse av lust, motivation och belöning
  • Parkingsons sjukdom orsakas av dopaminbrist i hjärnan
  • Antipsykotiska läkemedel verkar genom att hämma stimulering av dopaminreceptorer

Receptorer:
- Är mottagaren på postsynaptiskt membran för att öppna jon-kanaler

  • Acetykolin som finns i Parasympatikus reagerar med kolinerga muskarinreceptorer
  • Acetykolin reagerar också på nikotin receptorer, det gör även nikotin (därav namnet)
  • Noradrenalin (och hormonet adrenalin) frigörs i Sympatikus reagerar med adrenerg, alfa- och beta receptorer.
  • Arteriolkonstriktion (Alfa-1 receptor) = krymper diametern på blodkärlen
  • Ökad kontraktillitet och ökad hjärtfrekvens (beta-1 receptor)
  • Utvidgning bronkioler i lungan (beta-2 receptorer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara hur en synapspotential (EPSP/IPSP) och aktionspotential uppkommer och hur en nervsignal fortplantas i axonet.

A

Ledning längs omyeliniserade axon:
Utan myelin sprider sig signalen från den ena spänningsstyrda Na+-kanalen till den andra som en våg, med en ledningshastighet på ca 2 m/s. Aktionspotentialen måste alltså fortplanta sig systematiskt via varje enskild spänningsstyrd Na+-kanal i axonet, och detta är naturligvis tidskrävande.

Ledning längs myeliniserade axon:
Med myelin som insolering runt axonet kan aktionspotientialen hoppa mellan de Ranvierska noderna och därmed uppnå en hastighet upp mot ca 100 m/s. Myelin gör att aktionspotentialen slipper systematisk spridning via varje enskild spänningstyrd Na+-kanal i axonet, och därmed mångdubblas hastigheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Redogöra för en sensorisk, motorisk och autonom nerv.

A

Sensoriska nervbanor:
- En sensorisk nervbana anger vägen en nervsignal följer från sensorisk receptor i PNS till sensorisk hjärnbark på motsatt sida i CNS

  • Tre nervceller krävs för att leda en nervsignal genom en longitudinell sensorisk väg
  • Sensoriska signaler går alltid i den bakre nervroten
  • Nästan alla sensoriska signaler korsar mittlinjen i hjärnstammen
  • På väg till sensorisk hjärnbark går signalerna via talamus

Motoriska nervbanor:
- En motorisk nervbana anger vägen en nervsignal följer från motorisk hjärnbark till en synaps mot sklettmuskulatur på motsatt sida av kroppen

  • Två nervceller krävs för att leda en nervcell genom en logitudinell motorisk väg
  • Motoriska signaler går alltid ut genom den främre nervroten
  • Alla motoriska signaler till distala sklettmuskler korsar medellinjen i hjärnstammen
17
Q

Redogöra för spinalnervers funktion och namngivning.

A
  • Spinalnerver leder information till och från extremiteter och inre organ
  • 31 par spinalnerver utgår från ryggmärgen
  • 8 cerikala
  • 12 torakala
  • 5 lumbala
  • 5 sakrala
  • 1 coccygeal

Finns 9 perifer nerver som är extra viktiga:

Plexus brachialis
Nervus phrenicus (C3-C5)
Nervus radialis
Nervus ulinaris
Nervus medianus
Nervus ischiadicus
Nervus femoralis
Nervus tibialis
Nervus fibularis

18
Q

Beskriva funktionen hos och namnge kranialnerv I, II, III, V, VII, VIII och X

A

CN 1: N. olfactorius - Lukt
CN 2: N. opticus - Syn
CN 3: N. oculomotorius - Reglerar pupilstorlek
CN 3, CN 4 och CN 6: Ögonrörelse
CN 5: N. trigeminus - Sensorik ansikte (tre grenar) ocn Tuggmuskulatur
CN 7: N. facialis - Ansiktsmimik
CN 8: N. vestibulocochlearis - Hörsel och balansorgan
CN 10: N vagus - Lung-Hjärta-Mag/tarm nerv - Viktigaste autonoma nerv, viktig för parasympatikus

19
Q

Beskriva och namnge den anatomiska uppbyggnaden av PNS (generellt)

A
  • består av kranialnerver, spinalnerver och perifera nerver
  • information till och från sensoriska celler, muskler och körtlar
  • relativt enkelt (några få miljoner celler)
  • indelas i 3 undergrupper:
  • Motoriska nervsystemet
  • Sensoriska nervsystemet
  • Autonoma nervsystemet
20
Q

Beskriva nervsystemets kontroll av rörelser (inkl reflexer)

A

Böjreflexen:
1. Receptorer
- Smärt- och temperaturreceptorer uppfattar värme och vävnadsskada i figertoppen

  1. Inåtledande (afferent) sensorisk nervcell
    - Består av en inåtledande nervcell i det perifera nervsystemet som går in till ryggmärgen via bakre nervtoten
  • Bakre nervroten har spinalganglion
  1. Reflexcentrum (CNS)
    - Här kopplas nervcellen direkt över från sensoriska till motoriska nervceller via en eller flera synapser (interneuroner)
  • Innan hjärnan hinner få information om potentiell vävnadsskada kommer korigerande motoriska signaler redan vara på väg ut från reflexcentret
  • Interneuroner skickar också ut signaler för att hämma muskler som är antagonister. T ex triceps.
  1. Utåtledande (efferent) motorisk nercell
    - Består av en utåtledande motorisk nervcell i det perifera nervsystemet
  • Går ut genom den främre nervroten till muskulaturen som kan bidra till avvärjning och tillbakadragning
  1. Effektor
    - Biceps kommer kontrahera och bidra till att undvika smärtkällan genom att böja överarmen

Hjärnan tar emot nervsignalerna, men då har rörelsen redan blivit automatisk utförd av reflexbåden.

21
Q

Beskriva vilka neurotransmittorer och receptorer som förekommer i ANS

A

Parasympatikus
Neurotransmittor: Acetykolin
Receptor: kolinerga muskarinreceptorer

Sympatikus
Neurotransmittor: Noradrenalin och hormonet Adrenalin från binjuremärgen
Receptor: adrenerg alfa- och betareceptorer

22
Q

Förklara vad för effekt parasympatisk resp. sympatisk aktivering har på olika organ/kroppen

A

Organ / Parasympatikus / Sympatikus

Blodkärl / Ingen innervation (förutom erektion) / Arteiolkonstriktion (alfa-1-receptor)

Hjärta / sänkt hjärtfrekvens / ökad kontraktilitet och ökad hjärtfrekvens (beta-1-receptor)

Luftvägar / Sammandragning bronkioler, slemproduktion / Utvidgning bronkioler (beta-2-receptor)

Öga / pupilsammandragning, ackommodation, tårar / pupillutvidgning

Spottkörtlar / ökad sekretion / sänkt sekretion

Matspjälkningskanal / ökad motilitet och sekretion / sänkt motilitet och sekretion

Hud / Ingen innervation / gåshud, svettning, arteriolkontraktion

Binjurar / Ingen innervation / ökad adrenalinsekretion

Njurar / Ingen innervation / ökad renin, konstriktion afferent arteriol

Urinblåsa / blåstömmning / sammandragning av sfinkter

Könsorgan / erektion / ejakulation

23
Q

Beskriv hur kontrollen av ANS fungerar

A

Sympatikus - “fright, fight, flight”
Parasympatikus - “rest and digest”

Dessa sammarbetar och pågår sammtidigt hela tiden.

Hypotalamus är “chefen” över ANS och Hypofysen är “mellanchefen”

Parasympatikus:
- Anatomisk anpassat för precision och samling av nervsignaler (konvergens = “samling”)
* Långa preganglionära fibrer
* Korta postganglionära fibrer

  • Preganglionära nerver kommer ut från kranialnerv 3, 7, 9, 10 och spinalnerverna mellan S2 och S4
  • De parasympatiska ganglierna sitter nära målorganen (perifert), och ligger därför perfekt till för att samla parasympatikussignaler till de specifika målorganen som ska regleras
  • N. Vagus är aktivt här till hjärta, lungor, övre och nedre tarmkanal samt matspjälkningskörtlar

Sympatikus:
- Anatomisk anpassat för snabb spridning av nervsignaler (divergens = “spridning”)
* Korta preganglionära fibrer
* Långa postganglionära fibrer

  • preganglionära nerver kommer ut från spinalnerver mellan T1 och L2
  • De sympatiska ganglierna ligger förbundna med varandra precis utanför CNS, och ligger därför perfekt till för att snabbt sprida sympatikussignaler till hela kroppen ifall man blir utsatt för fysisk eller psykisk stress
  • Alla dessa sympatiska ganlion kallas för “den sympatiska gränssträngen”. Kommer det stressignaler till ett ganglion sprider det sig både uppåt och neråt
24
Q

Spinalnerver: Kunna antal och namngivning, C1-8, T1-12, L1-5, S1-5.

A
  • 31 par spinalnerver utgår från ryggmärgen
  • 8 cerikala
  • 12 torakala
  • 5 lumbala
  • 5 sakrala
  • 1 coccygeal
25
Q

Beskriva hjärnans högre funktioner (vakenhet/uppmärksamhet/sömn, lärande/minne, språk/tal/skrift, emotioner).

A

Frontal bark
- Högre mentala processer, val, motivation, självkritik och känslokontroll

Synbark
- All visuell information tolkas här

Hörselbark och hjärnans två språkområden
- Broca: språkproduktion
- Wernicke: språkförståelse

Hippocampus
- Minne, inlärning och lakalsinne

Limbiska systemet:
Amygdala (mandelkärnan) – involverad vid rädsla och aggression

Hypotalamus – sköter frisättningen av olika hormoner, reglerar hjärtat

26
Q

Beskriva olika principer för hur sinnesceller uppfattar fysikaliska stimuli.

A

?

27
Q

Beskriva vad som menas med mekaniska, termiska och nociceptiva receptorer. (Somatosensorik)

A

?

28
Q

Vad som menas med proprioception (Somatosensorik)

A

?

29
Q

Beskriva olika former av smärta

A

?

30
Q

Beskriva hur smärtstimuli kan förmedlas till CNS (A_delta och C -typ) och hur detta påverkar smärtupplevelsen.

A

?

31
Q

Exemplifiera smärthämmande system i kroppen.

A

?

32
Q

Beskriva ljusets väg in i ögat, vilka strukturer som passeras och hur ljuset omvandlas till en elektrisk signal.

A

?

33
Q

Synbanornas förlopp fram till synkortex.

A

?

34
Q

Beskriva ljudets väg in i örat, vilka strukturer som passeras och hur det omvandlas till en
elektrisk signal.

A

?

35
Q

Beskriva hur balansorganets funktion.

A

?

36
Q

Beskriva den principiella uppkomstmekanismen för hur smak och lukt förnimms.

A

?