Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

biologisk psykologi > nervcellen > Flashcards

nervcellen Flashcards

1
Q

vilket språk förstår hjärnan?

A

elektrokemiska signaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

dendrit?

A

tar EMOT information och för den till cellkärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

axon?

A

cellkärnan skickar iväg en signal via axonet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

efter axon?

A

axonterminalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

efter axonterminalen?

A

synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

neuroplasticitet

A

nervcellernas kontakter kan förändras utifrån hur den påverkas av omkringliggande miljö. en nervcell kan byggas om utifrån den miljö den befinner sig i och miljön runt individen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

synaps?

A

kontaktställe mellan en nervcell och en annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

andra celler än nervceller i hjärnan?

A

gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

aktionspotential

A

det sätt som nervcellerna i. nervsystemet kommunicerar med varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilomembranpotential

A

en nervcell i viloläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I nervcellen finns det…

A

kalium+

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

utanför nervcellen finns det…

A

natrium+

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

under vilomembranpotentialen finns det mer…

A

mer natrium ute och mindre kalium inne= negativ laddning på membranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad gör att cellen blir negativt laddad?

A

natrium-kalium pumpen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

natrium-kalium pumpen?

A

pumpar ut 3 st natrium+ och pumpar in 2 kalium+ i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

en cells påverkan kan vara antingen…

A

hämmande eller stimulerande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

I synapsen finns två delar, vilka?

A

sändande och mottagande del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

den sändande delen på en synaps gör vadå?

A

frisätter signalsubstanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

den mottagande delen av synapsen gör vadå?

A

har receptorer som reagerar på signalsubstanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

om den hämmande segrar…

A

kommer nervcellerna fortsätta vara tysta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

om de stimulerande delen segrar kommer…

A

aktionspotential frisätts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

var pratar de olika cellerna med varandra

A

synapsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

den sändande delen frisätter signalsubstanser vad gör den mottagande

A

har receptorer som reagerar på signalsubstanserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

tröskelvärde i en aktionspotential

A

-50mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad sker vid tröskelvärdet och vad är värdet?

A

-50mV. spännings känsliga kanaler öppnas och släpper in natrium i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

depolarisering=?

A

positiv urladdning i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

beskriv aktionspotetnialen

A

vid tröskelvärde t-50mV öppnas kanaler som släpper in natrium+ i cellen
då blir det depolarisering. sedan stänger natriumjanalernba och kalium kanaler öppnas och släpper ut kalium ur cellen. repolarisering. liten stund hyperpolarisering sen återgår den till vilopotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

“fettskidor”

A

myelin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad är myelin funktion?

A

gör att aktionspotentialen kan hoppa fram snabbare längs axon och axonterminalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

N-K pumpen

A

pumpar ut tre natrium och pumpar in 2 kalium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

CNS

A

centralanervsystemet- hjärnan och ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

hur kan hjärnan delas in grovt?

A

storhjärnan
lillhjärnan
hjärnstammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vilka vävnader finns i hjärnan

A

grå och vit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

beskriv vit vävnad

A

axoner, ledningsbanor inne i hjärnan. binder samman hjärnan olika delar så de kan kommunicera med varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

beskriv var grå vävnad finns och vad det är

A

hjärnbarken / kortex. fullt med nervellskroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

I hjärnan finns det förutom nervceller också…

A

gliaceller och blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

beskriv blodkärls funktion i hjärnan

A

hjärnan är starkt beroende av syretillförsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

hur kan storhjärnan delas upp

A

hjärnbarken- kortex
basala ganglierna
limbiska systemet
mellanhjärnan diencefalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

hur delas hjärnbarken- kortex in

A

fyra stycken lober och insula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

hur kan hjärnstammen delas upp

A

mitthjärnan
bryggan (pons)
förlängda märgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vilken halva styr vår produktion av språk

A

vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

lateralfåra

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

centarlfåra

A

pannlob framför och hjässlob bakom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

vad styr motoriska funktioner

A

gyrus precentralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

vad tar emot känselupplevelser från kroppen

A

gyrus postcentralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

stor hjärnan kan delas upp i lober, hur många och vad heter de

A 
4 st.
pannloben
hjässloben
tinningsloben
nackloben
\+ insula
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

var finns insula

A

djupt inne i lateralfåran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

var ligger wernickes område och vad är dess funktion

A

ligger I tinningsloben (vänster halva). viktig för att förstå tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

var finns brocas område och vad är dess funktion

A

ligger I pannloben (vänster). viktig för att producera tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad är de tre bakre lobernas funktion och namn

A

hjäss- tinning och nack lob. tar emot och bearbetar information från våra sinnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

sinnen kopplade????
tinning slob?
hjässlob?
nacklob?

A
  1. hörsel
  2. känsel
  3. syn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

beskriv halvsidigt bortfalls symtom. var skadan sker och konsekvensen

A

skada i nackloben. skadar man vänster hjärnhalva försvinner höger synfält

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

wernickes afasi

A

känner inte igen det man hör, låter som ett främmande språk, vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

prosopagnosi

A

känner inte igen det man ser, exempelvis ansikte eller rakhyvel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

pannloben man delas in i tre olika funktionsområden

A

bakre
främre-yttre
nedre- inre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

bakre (pannloben)

A

motoriska funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

främre-yttre (pannloben)

A

exekutiva funktioner- delad uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

nedre-inre (pannloben)

A

socio-emotionell
för samman våra känsloliv med våra tankar
koppla emotioner till tankar och inre föreställningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

om man får en skada på nedre-inre delen av pannloben

A

påverkas personligheten, påminner om en berusad person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

vart ligger insula?

A

djupt inne i lateralfåran

Hjärnbark - cortex- grå vävnad finns där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

insulas funktion

A

lyssna inåt, bearbetar information om kroppens inre och skickar vidare tilll storhjärnan så vi blir medvetna med vad vi känner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

annat ord för hjärnbalken

A

corpus collosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

corpus callosum?

A

en massa ledningsbanor av nervtrådar, axoner som går i mellan hjärnans höger och vänster halva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

gyrus cinguli?

A

kopplad till vårt känsloliv

65
Q

stor klump mitt inne i storhjärnan med olika kärnor?

A

basala ganglierna och thalamus

66
Q

del I basala ganglierna

A

striatum

67
Q

striatum har två delar, vad gör de?

A

en motorisk del och en del med känslolivet att göra

I den motoriska delen frisätts dopamin, viktigt för procedurminne ex: cykla

68
Q

den emotionella delen av striatum

A 
accumbenskärnan
basala lustcentrat
ger oss kickar
bildar ett emotionellt minne iom dopamin som frisätts
vi vill få samma kick igen
69
Q

sjukdom i motoriska delen i striatum och basala ganglierna

A

parkinsons sjukdom

70
Q

emotionella delen av striatum sjukdom?

A

missbruk

71
Q

stor klump inne i storhjärnan, ovanför hjärnstammen, hålrummen där

A

hjärnans ventriklar

72
Q

vad händer i ventriklarna

A

det rinner en cerebrospinalvätska längs hålrummen- runt hjärnan - ner i ryggmärgen

73
Q

var finns thalamus

A

inne i klumpen i storhjärnan

74
Q

mellanhjärnan består av…

A

thalamus
hypothalamus
hypofysen

75
Q

hjärnans omkopplingsstation? information från sinnen som kopplas om här och sedan ut i storhjärnan

A

Thalamus

syn-thalamus- storhjärnan

76
Q

vad gör hypothalamus

A

styr kroppens homeostas, inre balans
chef över autonoma nervsystemet
styr hypofysens frisättning av hormon

77
Q

autonoma nervsystemet?

A

(para) sympatiska nervsystemet

78
Q

vad gör det parasympatiska nervsystemet

A

sätter oss i vila, bygger upp energi tills att vi behöver anstränga oss

79
Q

sympatiska nervsystemet?

A

går igång när vi är pressade och måste lösa en situation. fight or flight.
frisätter energi i kroppen snabbt för att vi fysiskt ska lösa problemet

80
Q

när aktiveras HPA- axeln och vad är det?

A

vid stress. hypothalamus styr hypofysen som i sin tur styr binjurebarken.
binjurebarken producerar då kortisol

81
Q

limbiska systemet: plats, och delar

A

tinningloben HV, består av två kärnor: amygdala och hippocampus

82
Q

amygdala?

A

processar information tidigt påväg in till hjärnan, bearbetar informationen innan storhjärnan och innan den når en medveten nivå

83
Q

hippocampus

A

bakom amygdala

bidrar till episodiska långtidsminnen kan lagras in. man kan plocka fram de senare

84
Q

hur kan hjärnstammen delas in

A

mitthjärnan
bryggan, pons
förlängda märgen

85
Q

celler som reagerar på ljus

A

fotoreceptorer

86
Q

cellar som reagerar på rörelse

A

mekonoreceptorer

87
Q

celler som reagerar på kemiska ämnen

A

kemoreceptorer

88
Q

vad är ljud

A

kompressioner av luft, ljudvågor med olika frekvens och intensitet

89
Q

örat kan delas in hur

A

3 delar
ytterörat
mellanörat
innerörat

90
Q

ytterörat delar

A

öronmusslan och hörselgången

91
Q

mellanörat delar

A

hörselben, trumhinnan, hammaren, städet, stigbygeln, ovala fönstret och runda fönstret

92
Q

innerörat delar

A

snäckan med vätska och membran

93
Q

hur är örat format och varför

A

som en tratt för att fånga in ljud

94
Q

hårceller

A

nervceller som är specialdesignade med hår längst upp, rörelsen aktiverar cellen så den släpper in positiva joner - aktionspotential

95
Q

primära hörselcortex

A

om området i örat aktiverar låg frekvens kommer motsvarande del i hjärnområdet aktivera området för låg frekvens

96
Q

broca 42

A

runt det primära mottagningsområdet.

nervcellerna där är specialiserade på att skilja på ljudsignaler.

97
Q

balansorganet utgörs av

A

hinnsäckarna 2 st och båggångarna 3

98
Q

beskriv hinnsäckarna i balansorganet

A

en geleaktig massa med små kristaller

99
Q

båggångars funktion

A

känner av huvudets rotationsrörelse xyz

100
Q

varför är tungan sträv?

A

den är veckad, i varje veck sitter smaklökar

101
Q

hur fungerar smaklökar

A

har receptorer för kemiska ämnen som är upplösta i saliven, kemoreceptorer- skickar aktionspotential till hjärnan om vilken smak

102
Q

lukt

A

receptorer och sinnesceller i taket i näshålan känner av kemiska ämnen uppblandade i luft. aktionspotential

103
Q

doft är när kopplat till..

A

känslolivet, emotionellt kopplade

104
Q

känsel receptorer

A

merkel
meissner
Ruffini
panini

105
Q

nervtrådar som slutar ngn stans i kroppen, fångar upp smärta

A

fria nervändar

106
Q

receptive field

A

munkarna, var man trycker

107
Q

ställen som evolutionärt har varit viktiga för oss som fingrar har…

A

en större densitet, täthet av receptorer

108
Q

messier

A

finns många av de, små receptive fields

fångar upp när tyg rör huden

109
Q

merkel

A

färre, små receptive field

känsliga för kanter

110
Q

pacini

A

fångar upp vibrationer

större fält över större yta

111
Q

Ruffini

A

stort fält, en receptor som fångar upp ett stort område i vår hud

112
Q

labeled line theory

A

olika former av känsel och smärta från olika ställen i kroppen, följer egna banor hela vägen upp i hjärnan

om nån trycker i min hand får jag en signal upp i hjärnan, vi har lärt oss associera dessa inputs så jag förstår att det är just handen som blir tryckt på

113
Q

toppen ner processer

A

känslor, kunskaper, förväntningar som påverkar vilka signaler som kommer hela vägen till vårt medvetande

114
Q

känselreceptorerna i kroppen skickar sin information till hjärnan via den…

A

dorsala kolumnen i ryggmärgen

115
Q

vad är primära somatosensoriska kortet och var befinner den sig

A

en del av vår grå substans som behandlar känsel på allvar, ligger i mitten av hjärnan i bägge hjärnhalvor , i den postcentrala gyrus

116
Q

S1 representerar hur många receptorer det finns i regioner i kroppen. Om det finns fler receptorer någonstans, läppar, händer, tar det motsvarande större plats i hjärnan. Detta är också föränderligt och påverkas av vad vi gör.

A
117
Q

två olika nervtrådar som kommer in i ryggmärgen

A

a5 och c fibrer

118
Q

beskriv a5 och c fibrer

A

a5- stora nervtrådar som består av axoner som är myeliniserade och skickar ut snabba signaler genom kroppen och ryggmärgen upp till hjärnan
c fibrer- långsamma icke myeliniserade nervtrådar

119
Q

smärta och temperaturr går genom…

A

anterolateral systemet

120
Q

känsel går via

A

dorsala systemet

121
Q

skillnad mellan att avbilda hjärnan struktur och funktion?

A

struktur- anatomin vid ett tillfälle

funktion- relatera en händelse i hjärnan till ett visst beteende

122
Q

vad betyder spatial upplösning?

A

hur grynig bilden är

123
Q

hur fungerar mri

A

magnet- drar protoner åt ett visst håll- slår på radiosekvenspuls- protonerna i obestämd riktning och laddas med energi- släpper radiopulsen- protonerna flyttas dit magneten vill- släpper ifrån sig energin de laddat upp

124
Q

pet

A

upptäcker gamma strålning som skickas ut av en radioligand man injicerar i kroppen som binder till olika saker beroende på vilken ligand man använder. stannar längre på vissa ställen där den binder.

125
Q

signalsubstanser släpps ut i synapsen då…

A

en aktionspotential sker

126
Q

hur funkar ssri

A

blockerar återupptagandet av sig alsubstansen serotonin- blir mer serotonin i synapsen

127
Q

emotion=

A

känsloreaktioner

128
Q

vad behövs för att sätta igång emotionerna

A

ett stimuli

129
Q

emotioner

A

omedelbara
kortvariga
konsistent
universell

130
Q

affekter

A

känsla
subjektiv
ej omedelbar

131
Q

vad är interoception

A

att kunna uppfatta våra inre kroppssignaler

132
Q

vilka grundläggande emotioner visar vi upp

A 
sadness
contempt
surprise
anger
disgust
fear
133
Q

sekundära uttryck

A

sociala emotioner

skam, avundsjuka, stolthet osv

134
Q

facial feedback?

A

det som händer i ansiktet gör avtryck i kroppen ex: penna i munnen leende - roligare!

135
Q

psykopatologi

A

läran om psykiska symtom och deras orsaker

136
Q

emotionell intellegens

A

vår begåvning när det gäller att hantera och reagera på känslor, andras och egna

137
Q

alexitymi

A

inga känslor eller ord för känslor

138
Q

effekt av autismspektrumstörning

A

man har brister när det gäller att identifiera och förhålla sig till egna och andras emotioner

139
Q

spegelneuroner

A

samma områden i den premotoriska delen av cortex aktiveras hos oss om som den personen vi ser göra något

140
Q

ofc?

A

orbitofrontala cortex
konsekvenser
emotionell värdering

141
Q

symptom på ofc dysfunktion

A

risktanagde
satsa allt
impulsitivitet

142
Q

adl

A

activities of daily living

143
Q

vad krävs för att ett beteende ska betraktas som avvikande

A

det behöver vara avvikande i det kulturella sammanhanget det befinner sig i

144
Q

två böcker för att klassificera sjukdomar

A

DSM-5 och ICD-10

145
Q

riskfaktorer för psysisk störning

A 
nära släkting med psykisk ohälsa
allvarlig kronisk sjukdom
hjärnskada
trauman
få eller inga nära vänner
missbruk
146
Q

stressreaktion?

A

obalans mellan förmåga och belastning

147
Q

när tillgången av… är för låg uppvisar man symptom på depression, om den är för hög uppstår….

A

seratonin, seratoninsyndrom

148
Q

vad gör ssri

A

blockerar återupptagningen av seratonin

149
Q

schizofreni har två grupper vid symptom

A

positiva och negativa (positiv är allt som tillkommit och negativ det som försvunnit)

150
Q

man har olika faser i schizofreni

A

aktiva och inaktiva där aktiva fasen är mer mer påtagliga symptom som når en högre intensitet

151
Q

vilken del skadar mest

A

den aktiva fasen!

152
Q

vad ändras i hjärnan vis schizofreni

A

ventriklarna kan utvidgas

153
Q

vad är stress

A

kroppens reaktion på verkliga eller inbillade hot

reaktion på en obalans mellan krav och förmåga

153
Q

vad är stress

A

kroppens reaktion på verkliga eller inbillade hot

reaktion på en obalans mellan krav och förmåga

154
Q

olika typer av hot

A

biotisk- levande varelser
abiotisk- katastrofer, ovanliga förhållande, torka flod
psykosociala hot- mot varandra exempelvis mobbning
imaginära hot- baserade på föreställningar

155
Q

homeostas

A

optimal balans

156
Q

allostas

A

återgången till homoestas

157
Q

allostatisk börda

A

belastningen på vår kropp pga de allostasa processerna

158
Q

endokrina nervsystemet

A

hjälper immunförsvaret och reproduktion, sympatiska nervsystemet att hålla gasen under längre tid

biologisk psykologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions