naturgeografi Flashcards
Jordkärnan:
- yttre delen
- inre delen
yttre delen = flytande
Inre delen = fast
3 plattgränserna
1) plattorna glider isär –> spridning
2)
a: plattorna rör sig mot varandra + kolliderar (SUBDUKTION)
b: (KONVERGENS)
3) Plattorna förflyttas längst varandra
ENDOGENA KRAFTER:
- plattektoniken
- aktiva vulkaner
- strato vulkaner
- hotspot
- sköldvulkaner
plattektoniken:
- hjälpt förstå hur jordbävningar + vulkaner uppkommer
aktiva vulkaner:
- finns = alla kontinenter FÖRUTOM australien
- slocknande eller befinner i lång vila
- finns = havsbotten
Strato vulkaner:
- uppbyggd= omväxlande aska + lavalager
- sluttningarna = branta (brantast på toppen)
- seg trög flytande lava
- med = hög halt kiseldioxid
- börjar med en explosion
Hotspot:
- stark radioaktiv värme utv = mantelns översta del
- bildar= undervattensvulkaner
- genom= strömmar värme genom sprickor
- upp på havsbotten
- bildas =. vulkaner efter vulkaner
sköldvulkaner:
- basisk lättflytande lava
- med låg kiseldioxid
CALDERA:
- vulkaner störtar in
- fylls med vatten + blir till sjö
GEJSAR:
- när = vattnet i vulkaniska trakter
- sjunker djupt mer + hettas upp
- stiger till markytan som heta källor
JORDBÄVNINGENS FOKUS:
- där spänningen släpper
- (släpper i jordskorpan + övre manteln)
EPICENTRUM:
- platsen ovanför fokus
- hur stor skada jordbävnng gör bestäms= avståndet från epicentrum
SEISMOGRAFER:
- jordbävningens styrka mäts i det
- mäter vågrörelsernas styrka
RICHTERSKALAN:
- Seismografer anges med hjälp av det
JORDBÄVNINGAR DRABBAR MEST:
JORDBÄVNINGAR DRABBAST HÅRDAST:
- tätbefolkade områden
fattiga områden:
- för att= begränsade möjligheter gällande räddningsarbete + återuppbyggnad
- också= ostabila hus
BERGSKEDJEBILDNINGAR:
- urbergsskölder
- peneplan
- kaledoniska veckningen
- variskiska/ hercyniska perioden
- alpina veckningen
Urbergsskölder:
- alla kontintenter har stabila sånna
- bildade före kambrium
- till stor nytt = hitta + bryta malm
Peneplan:
- höga berg = brutits ner
- bildar nu = jämn + vågig slätt
Kaledoniska veckningen:
- uppkomit = urbergsköld
- genom plattornas rörelse
Variskiska( hercyniska veckningen:
- period flera bergkedjor bildades
Alpina veckningen:
- unga bergskedjebildningar
BERGARTER:
- 1/flera mineral bildar = BERGART
- bergarten = varierande utseende
- beroende = uppbyggnad + bildningssätt
3 BERGARTSGRUPPER:
1) MAGMATISKA BERGARTER
2) SEDIMENTÄRA BERGARTER
3) METAMORFA BERGARTER
MAGMATISKA BERGARTER
- bildas = smälter från jordens inre –> stelnat
- antingen på=
. ytan (tex lava)
. i sprickor (tex sprickor)
. svalnat på djupet (tex granit) - hit hör också:
. basalt
. porfyr
. pegmatit
SEDIMENTÄRA BERGARTER
- (lagrande bergarter)
- bildas = sediment
- samlas lager på lager på havsbotten
- avlagringarna = tyngre + tyngre
- understa lagret = utsätt för tryck
- blandas ihop = sedimentära bergarter
- av sand = sandsten
- av lera = lerskiffer
METAMORFA BERGARTER
- (omvandlande bergarter)
- bildas = sedimentära/magmatiska trycks djupare ner i jordskorpan
- vid plattkollision
- upphettas + genomgår omvandling
- förändringen sker –> annat utseende + egenskaper
FÖRKASTNING:
- berg pressats upp/ner längs spricka
HORST:
- upplyft bergblock med förkastning
- båda sidorna = HORST
GRAVSÄNKA:
- område mellan 2 parallella sprickor
- <– sjunker
VITTRING:
- viktigaste nedbrytarprocessen i landskapet
- påverkar genom= sönderdela fast berget + bergmatrialet
- till större/ mindre delar
- söndervittrade matrialet = transporteras bort av:
. vatten
. vind
. is - avlagras på andra platser
- genom = bygga upp nya landskap
- om matrial kvarblir + processen lång tid
- resultatet = tjock vittringsjord
- vittring = sker långsamt
- leda = plötsligs + dramatiska förändringar
- tex = ras som inträffar i bergssidans fot – > sprickor skapas i berggrund
MEKANISK VITTRING
- bergartsmatrial sönderdelas utan att några kemiska sammansättningar
- från olika mineral förändras
- frostspräningning
- temperaturpräning
- solspräningning
- rotsprängningar
FROSTSPRÄNING:
TEMPERATURSPRÄNGNING:
ROTSPRÄNGNING:
SOLSPRÄNING:
Frostspräning:
- vatten rinner ner i sprickor i berget
- där blir det kallt och fryser
- vätskan fryser –> expanderar volymen med 9 %
- sprickan utvidgas varje gång det fryser
- blir större + större
- till slut så sprängs berghällarna och stenar
- därför kan = bryta loss + bryter ner stenar
Temperaturspräning:
- berggrundsytan utsätts = stakr uppvärmning
- (genom solstrålningarnas energi)
- därför = ytan utvidgas mer än lagret under
- på natten = ytlagret krymper
- eftersom = spänningar uppstår
- mellan ytlagret + understa lagret
- leder = sprickor i berggrunden + skärvor lossnar
Rotsprängning:
- frön från växter + trän
- faller ner i sprickor i berggrunden
- där finns = vatten + jordaktigt
- blir lager av andra sediment
- börjar växa
- rötterna börjar klättra i andra sprickor
- tillslut = rotsprängning
Solspräning:
- berget värms upp + utvidgas
- pga : värmen från solen
- det blir natt = temperatursänkning
- berget kyls av
- spänningar uppstår
- sprickor i berggrunden
KEMISK VITTRING:
- bergartsmatrial sönderdelas
- i kemiska andelar
- löser sig i markvatten / bildar nya kemiska föreningar
- nödvändig = naturlig växtlighet
- för växternas näringsämnen frigörs genom kemisk vittring
- viktigaste exogena kraften i landskapet
- stor betydelse = varma + fuktiga tropiska områden
- tillgång till: nödvändig för kemisk vittring
. vatten
. vattnets ph
. temperatur - kalkberggrund = tydliga resultat av kemisk vittring
- kalksten vittring är en kemisk vittring
- effektiv = fuktiga klimat
går till såhär:
1) kalk utsätts för syre
2) genom kolsyra i vattnet –> kalcium + karbonat joner löses upp i kalkstenen
3) förs sen bort med vatten
4) resultat= sprickor + håligheter i kalksten
TALUSKONER:
- stenmatrial vid bergssidans fot
MEANDRAR:
- vattendrag som sligrar sig över sedimentytan + bildar meandrar
KORVSJÖ
- vid högvatten = flod skär igenom meanderbågens bas
- när bågen avskärs = korvsjö
ABRASION
Bearbetar kusten:
. vågor
. bränningar
. strömmar
KLINTAR
- Sedimentära bergarter formas till höga branter
RAUKAR
- De mjuka + lösa matrialet försvinner
- motståndskraftiga matrialen stannar kvar som RAUKAR
- tex: längst gotlands kuster
STRANDVALLAR
- Del av matrialet som vågorna bryter loss från stranden
- förs av vågor ut från kusten
- hamnar på botten
- del kastas upp på stranden igen
- av det bildads strandvallar (i vattenlinjen)
STRANDREVLAR
- uppkommer i havet
- visst avstånd från strandlinjen
STRANDSPORRAR
- lä av uppskjutande udder bildar det
LÖSSJORD
- fint stoff transporteras långt
- avlagras som LÖSSJORD
- bördig + lättbrukad jordart
- förutsättning = bra jordbruk
MORÄN
- krossat istransporterat matrial
- bildades = inlandsisen bearbetade berggrunden
LANDSSÄNKNINGAR
- tyngden fårn tunga inlandisen
- pressade ner landsytan
- bildades då landsänkning
LANDSHÖJNINGAR
- var störst där isen var som tjockast
HÖGSTA KUSTLINJEN (HK)
- nivån som havet nådde
- när stog som högst efter senaste istiden
RUNDHÄLLEN
- vanligaste spår av inlandsisen
- formades= inlandisen gled fram över berggrundsytan
- stötsida
- läsida
- infruset matrial som sten och grus fanns i isens botten
- matrialet fungerade som jätthyvel
- ## slipade berggrundens yta slät
RULLSTENSÅSEN
- Bildades = inlandisens avsmältningsperiod
- mkt smältvatten bildades
- matrial som sten + grus
- transporterades med kraftiga vattenströmmarna
- vid tunnelns öppning = vattenhastigheten minskade
- förlorade tunnelns vatten sin förmåga att transprotera grövre matrial
- därför avlagras matrialet på botten
U-DALAR
- Dalgångar som fått jämn botten + branta sidor
- u-formigt utseende
- genom glaciärens erosion
FJORDAR
- djupa vikar
- djupast i sin intre del
- grundast vid öppningen
- bildades av isen
MORÄNRYGGAR
- små + stora vallar
- finns parallelt mer forna isranden
FLYTTBLOCK
- isblock som är infrustna i isen
- har följt med isens rörelse
ISRANDSBILDNINGAR
- avlagringar bildades
- när = inlandsisens avsmältning tillfälligt stanna
- består = isälvmaterial + morän
HK - DELTAN
- bildades = isälvarna mynnade vid dåtidens kust
- sand + grus spreds ut över ett område
VARVIG LERA
- årstid packad lera
- bildades = slam som isälvarna medförde
JORDTÄCKET
- berggrundytan täcks av det
- består 1/flera olika jordarter
- skiljs åt genom:
. sammansättning
. egenskaper
. bildningssätt
JORDMÅN
- utvecklas i överrsta delen av jordtäcket
- påverkat av:
. kemiska processer
. växter
. djur - 3 faktorer som bestämer jordmån
MINERALJORDARTER
- bildade = sönderdelning av bergartsmatrial
- genom tex = vittring/ nedkrossning av inlandis
- vanligaste jordarttypen = morän
- moränlera = morän som bildats genom effektiv nedkrossning av lerskiffer
ORGANISKA JORDARTER
- bildade = vissnade växter + humus
- humus = djurrester
- skyddar jorden från torka
- bidrar til lättarbetad jord
HUMIFIERINGEN
- nedbrytning av växter
TORV
- vanligaste organiska jordarten i sverige
BRUNJORD
- förekommer i:
. lövskogar
. ängsmarker
PODSOL
- vatten löses upp + transporterar mineralämnen
- till större djup/ bort med grundvatten
råhumus
- täcker stora delar av sverige
- fattig på kalk + växtnäringsämnen
förnan
- marken består av= nedfallna
. barr
. löv
. nedvissna växttäcket
Djuperosion
- flodets översta lopp = strömhastigheten stor
- vattnet transporterar snabbt bort stenar + grus
- som vittrat + fallit ner från sidorna
- materialet nöter mot botten
- dalgången blir v-formad
Sidoerosion
- längre ner i flackar landskap
- strömhastigheten blir lägre
- floden kan ej transportera grövre material
- där dalen = bred
- <– floden börjar slingra sig fram (meandrar)
Uppbyggnad
- närmare öppningen = floden flyer långsamt
- en del av sedimentet avlagras på botten
- då = flodbotten höjs
- vid högvatten = floden kan svämma över
- den avlagrar sedimentet längst ständerna
- <– i form av = vallar
- om floden = för med sig stora mängder sediment
- kmr den vid öppningen
- dela upp sig i olika delar
