Nationalekonomi Del 1 Flashcards

1
Q

Läromedlet talar om fyra olika ekonomiska system. Vilka?

A
  • Bytesekonomi
  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur bestäms pris och produktionsmängd i plan - respektive marknadsekonomi?

A

Planekonomi

Politiker och myndigheter beslutar om priser och produktionsmängd. Politiska beslut är drivkraften till att tjäna pengar istället för de enskilda individernas strävan. Ägandet är statligt.

Marknadsekonomi

Priset på varor och tjänster fastställs när ett stort antal individuella beslut kring utbud och efterfrågan samspelar (marknadskrafterna). De bestämmer också hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster.
Centralt för marknadsekonomin är det privata ägandet och att enskilda individers strävan efter bättre ekonomiska villkor är drivkraften i ekonomin.
När marknadskrafterna fungerar som bäst konkurrerar tillverkare om att göra så bra produkter som möjligt till så lågt pris som möjligt. Den som lyckas bäst får lättast sälja sina produkter. Detta i sin tur sporrar andra tillverkare att förbättra sig och i slutändan tjänar hela samhället på konkurrensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med blandekonomi?

A

Det existerar alltid flera olika ekonomiska system samtidigt i ett samhälle. Samhället som helhet kallas då en blandekonomi. Dessa kan variera mellan olika länder. I de flesta länder går det idag att hitta delar av ekonomin som baseras på självförsörjning eller byteshandel. Men i huvudsak dominerar dagens värld av marknadsekonomi med olika grad av planekonomiska inslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär det att en marknad befinner sig i balans?

A

Efterfrågan och utbud är lika stora. Det vill säga inkomsten är lika stor som utgiften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är skillnaden på strukturell och konjunkturen arbetslöshet?

A

Strukturell arbetslöshet

Arbetslösheten som uppkommer på grund av att människor byter jobb brukar kallas friktionsarbetslöshet. Inom vissa branscher har vi endast behov av arbetskraft under delar av året. De arbetande blir då tillfälligt säsongsarbetslösa.

Arbetslösheten uppkommer också därför att vi inte kan flytta hur som helst. Har man familj och barn i skolan kanske man föredrar att stanna på hemorten och vara arbetslös. Denna typ av arbetslöshet brukar kallas regional arbetslöshet.
En annan orsak till arbetslöshet är att näringslivet ständigt förändras, eller annorlunda uttryckt, näringslivets struktur ändras.

Konjunkturell arbetslöshet

Den konjunkturella arbetslösheten påverkas av det ekonomiska läget. Eftersom ekonomin går i vågor i marknadsekonomier. Perioder av hög sysselsättning och mycket att göra i näringslivet övergår i perioder av låg sysselsättning och låg produktion.

Under så kallad högkonjunktur är det lätt att hitta arbete och företagen har mycket att göra. Under lågkonjunkturen är det tvärtom svårt att få jobb. Företagen har lite att göra och säger upp anställda. Den konjunkturella arbetslösheten kan bekämpas med ekonomisk politik. Det gäller att göra perioderna av lågkonjunktur så “milda” och korta som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka delar består den strukturella arbetslösheten av?

A

-Säsongsarbetslösa
-Regional arbetslöshet
Näringslivets struktur ändras
Friktionsarbetslöshetens storlek
Säsongsarbetslöshetens storlek
Regional arbetslöshet
-Löneläget
-Arbetsmarknadslagstiftning
-Näringslivets struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kännetecknar en dynamisk arbetsmarknad?

A

Arbetskraften kan lätt vidareutbilda sig.
Arbetskraften är flyttbenägen
Flexibla löner
Det är lätt att säga upp sig och bli anställd
Det är lätt för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Inflation

A

Priserna stiger och pengarnas värde försämras, vi får betala mer för samma varor och tjänster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Deflation

A

Priserna faller. Sänkning av den allmänna prisnivån eller att den ekonomiska aktiviteten minskar i ett land.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför kan inflation vara ett problem?

A

Inflation gör oss varken fattigare eller rikare om priser och löner förändras i samma takt. Men hög inflation leder till en rad ekonomiska problem. Bland annat påverkar den vår valutas värde och gynnar låntagare på bekostnad av långivare. Inflationen försämrar dessutom prismekanismen. Det blir svårare att bedöma vilka varor som stiger i pris relativt andra varor när inflationen är hög, som aktörer i ekonomin får vi det således svårare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför kan deflation vara ett problem?

A

Eftersom tillväxten minskar och att bruttonationalprodukten, BNP, ökar långsammare än tidigare. Detta betyder i sin tur att många företag upplever ett försämrat resultat då konsumenternas köpkraft minskar och att lönmottagare eventuellt får en relativt lägre betalning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara hur David Ricardo argumenterade för att frihandel gynnar alla länder. Använd begreppen absoluta och relativa fördelar.

A

För att förklara poängen med handel jämförde Ricardo två länder, Portugal och England, och deras produktion av två varor, vin och kläde (tyg). I sitt första exempel lät Ricardo England vara effektivast på produktion av kläde och Portugal på vin. Det betydde att England hade en absolut fördel vad gäller produktion av kläde, och omvänt hade Portugal en absolut fördel vad gäller produktion av vin.
För att producera en enhet vin och en enhet kläde behöver Portugal 180 timmar och England 210 timmar. Låt oss nu säga att Portugal specialiserar sig på vin och England på kläde. Två enheter vin tillverkas i Portugal på 160 timmar och två enheter kläde tillverkas i England på 180 timmar. Om länderna nu genom handel byter en enhet vin mot en enhet kläde får de samma mängd varor för mindre arbetstid. Portugal tjänar 20 timmar och England 30 timmar.
Om Portugal är bäst på båda varorna så ska Portugal ändå specialisera sig på och tillverka den vara landet är mest överlägset på, dvs. den vara man har en relativ fördel på, i detta fall vin. England bör istället producera den vara England är minst underlägen på, alltså den vara där England har en relativ fördel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv den brittiska handelspolitiken under Ricardos tid.

A

Storbritannien var redan på den tiden ett land som exporterade industrivaror och importerade jordbruksprodukter. Under kriget minskade handeln och Frankrike försvårade på olika sätt den brittiska importen. Detta ledde till att priserna på jordbruksprodukter i Storbritannien steg, vilket gynnade de stora jordägarna att deras vinster nu skulle minska. Storbritannien var vid denna tid långt ifrån en demokrati och stora grupper av befolkningen saknade rösträtt. De stora jordägarna dominerade parlamentet och kunde 1815 driva igenom lagstiftning i form av de så kallade Corn Laws som lade stora tullar på import av jordbruksprodukter. På så vis kunde jordägarna upprätthålla höga priser på jordbruksprodukter och därmed behålla sina goda inkomster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka olika typer av “verktyg” kan användas för att inskränka frihandel?

A

Tullar
Innebär att det läggs en extra avgift på varor som importeras. Det gör importerade varor dyrare och landets inhemska varor får bättre konkurrensläge. Dessutom ger tullavgifter inkomster till statens kassa. Men ett land kan också lägga tull på export. Det kan till exempel vara nödvändigt för att garantera landets befolkning tillgång till livsmedel. Genom tullavgiften blir det mindre lönsamt att exportera och fler livsmedel stannar kvar i landet.
Importkvoter
Innebär att det årligen endast får importeras en viss mängd av en vara. Poängen är att den importerade mängden inte räcker till för att tillfredsställa efterfrågan. Det blir således en del efterfrågan över till de inhemska producenterna. Sådana importkvoter distribueras i Sverige av Kommerskollegium, en myndighet under utrikesdepartementet. Exempel på importkvot är nötkött från Sydamerika.
Subventioner
Subventioner av olika slags används för att direkt hjälpa den näringsgren som har problem Exportsubventioner innebär att när varorna säljs på export så bidrar staten med pengar så att priset kan sänkas. Sådana exportsubventioner innebär att man dumpar sin överproduktion på världsmarknaden. Framförallt EU har dumpat sin överproduktion av jordbruksvaror. Dumpning ställer ofta till med stora problem i länder som köper den subventionerade exporter. Andra subventioner kan ges direkt till producenterna så att de får ett bidrag för till exempel varje liter mjölk eller kilo ris som produceras. Subventionerna kan också innebära ett löfte om att staten eller en myndighet till ett bestämt pris köper upp det som inte kan säljas.
Frivilliga exportrestriktioner
Ett stort och dominerande land kan ofta övertyga andra länder om att minska sin export för att slippa konkurrens. USA lyckades efter oljekriserna övertyga Japan att minska sin export av personbilar till USA: Bakgrunden var att 1970-talets båda oljekriser drastiskt hade höjt priset på olja. Konsumenterna började plötsligt efterfråga mindre och bensinsnålare bilar istället för de stora amerikanska bensinlukande modellerna. Således ökade importen av små bilar inte minst från Japan och som följd fick amerikansk bilindustri svårt att hitta köpare.
Diskriminerande relger om offentlig upphandling
Genom att den offentliga sektorn bara köper inhemska varor och tjänster, när importerade billigare och likvärdiga alternativ är tillgängliga kan det egna näringslivet gynnas. Detta är förbjudet inom EU-
Tekniska handelshinder
Tekniska handelshinder i form av olika standarder och tekniska föreskrifter samt särskilda krav på säkerhetskontroller, kan vara ett sätt att komplicera möjligheterna att importera och på så vis gynna de inhemska producenterna. Särskilt användes detta tidigare inom EU för att skydda det egna näringslivet mot andra medlemsländer efter att tullarna mellan länderna försvunnit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder protektionism?

A

Hjälpa delar av näringslivet att överleva eller utvecklas utan konkurrens från omvärlden. Importbegränsning genom handels - och industripolitiska åtgärder, till exempel tullar och importkvoter, avsedda att ge producenter inom nationen konkurrensfördelar gentemot utländska producenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

-Varför kan stater vilja föra en protektionistisk handelspolitik?

A

Dels kan det handla om att man vill skydda det egna landets näringsliv. Men det kan också finnas säkerhetspolitiska eller handelspolitiska skäl bakom att begränsa handel. Ibland försöker man istället gynna det egna landets näringsliv genom att ekonomiskt stödja exporten.
Det gemensamma är att det drabbar andra länder. Ofta leder nya handelshinder till att andra länder hotar med och ibland genomför egna handelshinder som bestraffning.

17
Q

Rika länder tillämpar ofta handelshinder på jordbruksvaror. Diskutera tänkbara orsaker till detta.

A

Rika länder tillämpar ofta handelshinder på jordbruksvaror eftersom de vill undvika arbetslöshet och social oro.
Orsakerna till att just jordbrukssektorn ofta är skyddad är flera. Bland annat beror det på att jordbruksföretagen ofta är familjeföretag. Om priserna faller till följd av billig import reagerar familjeföretag oftast med att öka sin produktion istället för att minska den. Eftersom de i allmänhet inte har någon arbetskraft som kan få sparken leder det till att det enda alternativet är att gå i konkurs för företaget. Resultatet blir då överproduktion och fallande priser.
Gör politikerna inget kommer många jordbrukare så småningom att gå i konkurs. I många länder är jordbrukare välorganiserade och kan utöva starkt tryck på politiker för att begränsa importen. De ökade priser konsumenterna får betala för att jordbruket skyddas är per person ganska små. Av detta skäl är konsumenterna inte lika benägna att klaga över högre priser som jordbrukarna är att klaga över konkurrerande import.
Många människor som inte direkt sysslar med jordbruk känner dessutom för böndernas situation. Det blir därför omöjligt för politiker att inte ställa upp för jordbruket, åtminstone om man siktar på att bli omvald.
I många fall är det svårt att i längden skydda det egna näringslivet i branscher som är hårt utsatta för konkurrens utifrån. Man måste då genomföra en strukturrationalisering av landets näringsliv. För att minska den sociala kostnaden kan det under en övergångstid bli nödvändigt att skydda den bransch som inte längre är konkurrensduglig.
Inom EU försöker man att genomföra en strukturrationalisering för att komma bort från det kostsamma stödet till jordbruket. Det gäller att hitta produkter som klarar konkurrens utifrån men också att skapa andra möjligheter för försörjning på landsbygden.

18
Q

Vilka andra anledningar kan motivera handelshinder av olika slag?

A

Säkerhetspolitiska skäl
För vissa länder är det viktigt att vara självförsörjande vad gäller livsmedel. Jordbruket måste då skyddas från konkurrens från omvärlden, så att det klarar av att försörja befolkningen i ett krisläge. Av säkerhetsskäl kan länder och organisationer också vilja begränsa handeln med material som kan användas för tillverkning av exempelvis kärnvapen. Många länder har till exempel förbjudit försäljning till Iran av material som kan användas för att utveckla sådana vapen.
Miljöskäl
Handel innebär att transporter och transporter bidrar till utsläpp av miljögifter och förstärker växthuseffekten. Många menar också att frihandel gör att företag söker sig till de länder där miljökraven är lägst.
Kulturella skäl
Att behålla det öppna jordbrukslandskapet och en levande landsbygd ses av många som skäl nog för att begränsa exporten av jordbruksprodukter.
Sociala skäl
Produktionen i många fattiga länder sker under förhållanden som aldrig skulle accepteras i rika länder. Inte nog med att lönerna är låga, arbetsmiljön är dessutom ofta dålig och arbetstiderna inhumana. I en del länder förekommer barnarbete.
En del menar att det är osolidariskt att importera varor som framställs under sådana förhållanden. Andra argumenterar att situationen blir ännu sämre om vi inte handlar med dem. Genom handel ökar BNP och levnadsstandarden stiger. Detta leder så småningom till bättre arbetsmiljöer. De framhåller och vägra köpa varor från de företag som behandlar arbetskraften illa. Det ska löna sig att vara goda arbetsgivare.

19
Q

Merkantilism

A

Länders välstånd i första hand skulle mätas i hur myket ädelmetaller, dvs. guld och silver landet förfogade över. Ädelmetaller, som var det viktigaste betalningsmedlet, kunde användas för att bekosta inte minst krig och var därför oehört viktiga.
Bästa sättet att öka mängden ädelmetaller var genom att exportera mer än man importerade. Av detta skäl försökte man med hjälp av tullar minska importens storlek.
Under mitten av 1800-talet inleddes en ny ekonomisk politik som ledde till en ny ekonomisk politik som ledde till ökad tillväxt och ökad handel. Det viktigaste landet ekonomiskt sätt vid denna tid var Storbritannien.

20
Q

Guldmyntfot

A

Inspirerad av Storbritannien och industrialismen. År 1846 avskaffade Storbritannien många av de tullar på importvaror som hade försvårat den internationella handeln. Andra länder slog in på en liknande politik och världshandeln fick ett uppsving.
Flertalet länder knöt sina valutor till guld, dvs. införde guldmyntfot. Också i Sverige infördes år 1873 guldmyntfot samtidigt med en ny myntenhet, kronan, som gavs värdet 0,35 gram guld. I och med att flertalet valutor var knutna till guld fick valutorna också en fast växelkurs gentemot varandra. Systemet kom i efterhand att kallas den klassiska guldmyntfoten, och upphörde först med första världskriget 1914.

21
Q

Näringsfrihet

A

När skråna försvann under 1800-talet infördes näringsfrihet. Karteller och begränsningar i konkurrensen bekämpades.

22
Q

Möjligheten att genom aktiebolagen bedriva ekonomisk verksamhet anses haft stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Varför?

A

Kan få in större investeringar för att sälja en del av ditt företag mot pengar. Den som köper aktien investerar en del i företaget mot en summa pengar. Aktiens värde kan öka och kan eventuellt då sälja. AKtieköparen går med vinst. Tjänar pengar.

23
Q

Vad utmärker perioden 1846 till 1914?

A

Merkantilismen finns kvar, men börjar försvinna.

24
Q

Laissez-faire-politik

A

(låt-gå-politik). Tanken var att depressionen skulle få priser och löner att sjunka så att efterfrågan till slut skulle öka och det skulle bli billigt att nyanställa. Staten skulle absolut inte dra på sig underskott i statsbudgeten genom att till exempel ordna arbeten, utan istället lita på att ekonomin läkte sig själv.
Frihandel ersattes av en protektionistisk politik för att skydda det egna näringslivet. Resultatet blev en nedgång i världshandeln som ytterligare försvårade ekonomins möjligheter att återhämta sig. Valutamarknaderna var oroliga.

25
Q

Beskriv kortfattat Karl Marx drömsamhälle. Vilken typ av samhälle ville Karl Marx skapa?

A

Alla ska jobba så mycket som de kan och får betalt för de de behöver.

26
Q

Vad menar Marx med “Var och en efter förmåga, var och en efter behov”?

A

Alla ska försöka att jobba så mycket som man kan och få så mycket som man behöver.

27
Q

Vad innebär begreppet “Planekonomi”?

A

Staten äger och driver alla företag → sociala och ekonomiska orättvisor försvinner. Staten skapar en budget för hur mycket som ska produceras under en viss tid. Den planen ska följas till punkt och prickar utan att tänka över förändringar i budgeten.

28
Q

Nämn 2 konsekvenser av planekonomin på samhället.

A

-Det råder ofta varubrist, då planerna och verkligheten inte passat ihop; för kall eller för varm sommar, missväxt, fler föder barn än man beräknat.

-Efterfrågan stämmer inte överrens med utbudet → stor svart marknad.