Nationalekonomi begrepp Flashcards
Förklara monopol, oligopol, och kollektiva nyttigheter
Monopol: En producent och flera konsumenter, en att välja från
Statlig monopol: Exempelvis systembolaget
Oligopol:
Kollektiva nyttigheter: Exempelvis luft och vatten
Lagstifta förbud mot miljöfarlig verksamhet
Utsläppsrätter och beskattning
Självförsörjning
Självförsörjning: försörja sig själva utan bytes- eller valutahandel
Protektionism
Skydda landet mot konkurrens från andra länder, exempelvis med hjälp av tullar
Fri konkurrens
företag är utsatta för konkurrenstryck från andra företag, tävlar om konsumenter
Fri handel
handel som är fri från myndighetsingrepp, exempelvis tullar
Den osynliga handen
om man handlar av nytta för sig själv leder det till nytta för samhället
Utbud och efterfrågan
vad som finns och hur många som vill ha något
Lagen om komparativa fördelar
Länders nytta av att alltid handla med varandra, oavsett vem som är mest effektiv.
Specialisering utifrån effektivitet.
Samma mängd varor men på kortare tid sammanlagt
Proletariatet
Kapitalister
Arbetarna
kapitalägare, de som driver företag
Expansiv finanspolitik
statens uppgift att dra igång olika typer av satsningar, tex. på infrastruktur för att dra upp lågkonjunkturen och skapa nya jobb.
Restriktiv finanspolitik
vid högkonjunkturer ska staten fortsätta ta in skatt och avgifter och ”spara”/lägga på hög inför sämre tider.
Multiplikatoreffekten
Multiplikatoreffekten menar att arbetslöshet bekämpas genom att öka efterfrågan
Staten ska alltså skapa jobb vid lågkonjunkturer
Vid högkonjunkturer skapas jobb genom efterfrågan
Inflation
allmän prisstegring, minskat värde och ökad mängd pengar
Hyperinflation
mycket snabb inflation
Penningpolitik
påverkar mängden pengar och räntenivå
Deflation
priser på varor och tjänster sjunker, handeln minskar
Stagnation
saknad av ekonomisk tillväxt
Stagflation
inflation + stagnation (minskat pengavärde och ökad arbetslöshet)
Marknadsekonomi
Utbud och efterfrågan styr
Individers strävan efter bättre ekonomiska villkor är drivkraften
Planekonomi
Statlig kontroll och drivkraft
Blandekonomi
Alla länder är egentligen blandekonomier, med olika grad planekonomi
Militär, sjukvård, forskning
Vad är monopolistisk konkurrens?
Marknadsföring som övertygar konsumenter att ingen annan vara duger
Ginikoefficienter
Ginikoefficienter
Inkomstfördelning
0 = Alla hushåll har exakt lika stor inkomst
1 = En enda person har all inkomst
Lorenzokurvan
Mer detaljerad beskrivning av inkomstfördelningen
Tiondelar – lika stor inkomst genom varje grupp = 10% av befolkningen har 10% av inkomsterna, 20% av folket har 20% av inkomsterna, osv
Recept för ekonomisk tillväxt
Använda och utveckla ny teknik. Ha en fungerande kreditmarknad Ha en utbyggd fysisk infrastruktur. Ha en god social infrastruktur Politisk stabilitet Utbildning Öppenhet gentemot omvärlden
Konsumentprisindex
Hur mycket priserna förändras utifrån ett prisbasbelopp
Orsaker och konsekvenser till inflation
Orsaker Ökad mängd pengar utan ökade priser Importvaror stiger i pris Förväntningar Löne- eller prisstopp?
Konsekvenser
Fallande valuta
Ökad arbetslöshet
Vilka är de politiska målen?
Hög tillväxt
Låg arbetslöshet
Låg inflation
Ekonomiska trenden
ekonomiska utvecklingen på lång tid
Hög- och lågkonjunktur
Hög tillväxt
Hög sysselsättning
Inflation
Stora skatteintäkter
Låg eller ingen tillväxt
Hög arbetslöshet
Låg eller ingen inflation
Låga skatteintäkter
Finanspolitik
förändringar i statens inkomster och utgifter
balansera BNP och efterfrågan
stötta ekonomin i lågkonjunkturer, exempelvis genom sparande i högkonjunktur, ändringar av skatter, osv
Penningpolitik
de ekonomisk-politiska åtgärder som påverkar penningmängd, kreditgivning och räntenivå i ett land.
riksbanken starkt verktyg
reporänta
Banker lånar pengar från Riksbanken och lovar att betala tillbaka lånet inom kort tid -> Höjs räntan på det lånet tar bankerna ut större ränta till sina kunder för att få en vinst -> Sänks räntan ökar efterfrågan hos bankerna
Valutapolitik
reglera valutans värde
devalvera och depricera
sänker valutans värde i fast kontra rörlig växelkurs
Nationalräkenskaper
Verktyg som används för att analysera det ekonomiska läget i ett land
Bland annat BNP, tillväxt, inflation, arbetslöshet
Försörjningsbalansen
Betalningsbalansen
Rent teoretiskt ska de olika posterna i betalningsbalansen ge ett +/-0
Regeringen har möjlighet att påverka bytesbalansen i önskad riktning
Öka sparande -> minskad import, sparat kapital investeras -> investeringar utomlands blir minus i den finansiella balansen, men investeringen blir plus i bytesbalansen
Försörjningsbalansen
BNP + import = tillgångar, som ska räcka till vår användning i form av konsumtion, investeringar, export
I en försörjningsbalans ställs tillgångar och användning samman
”Det vi har ska räcka till det vi använder”
Visar hur beroende landet är av andra länder, hur konsumtionen håller sig i förhållande till investeringar
Betalningsbalansen
Visar samtliga transaktioner med utlandet av ett år Innehåller tre delar Bytesbalansen Kapitalbalans Finansiell balans
Bytesbalansen
Hur export och import balanseras
Underskott i bytesbalansen = export mindre än import
Kapitalbalansen
Visar export och import för sådant som inte producerats (copyrights, varumärken, kapital som byter land i samband med migration eller liknande)
Anta att en svensk utvandrar till USA och tar med sig en miljon kronor -> Minus i Sveriges kapitalbalans och plus i USA:s
Finansiella balansen
Export och import av tillgångar, dvs investeringar; lån till och från utlandet; valutareserven
Svenskt företag köper fabrik i Frankrike -> Minus i balansen
Lån utomlands -> Plus i balansen
