Näringslära Flashcards
Få näringsämnen som kan tas upp direkt av kroppen
Vatten, enkla sockerarter och vissa vitaminer och mineraler
Kolhydrater, fetter och proteiner består av
Komplexa molekyler som tarmen inte kan absorbera. Måste först brytas ner eller spjälkas
Matsmältningsorganen
Sju m långa kanal som börjar i munhålan och slutar med ändtarmsöppningen. Olika körtlar som bildar ämnen som behövs för att bryta mer mat, enzymer. Munhålan- cavum oris Svalget - pharynx Matstrupen - esofagus Magsäcken - ventrikel Tunntarmen - inleds i tolvfingertarmen Tjocktarmen - colon Ändtarmen - rectum Körtlarna Spottkörtlen - tre par Levern - hepar Gallblåsan - vesica fellia Bukspottkörteln- pankreas
Nedbrytningen av maten sker på två olika sätt
Mekanisk - maten tuggas och knådar genom mag och tarmkanalen
Kemisk - enzymer. Sätter igång kemiska reaktioner som innebär att näringsämnen klyvs i mindre stora molekyler.
När maten är i små delar kan kroppen suga upp näring. Framför allt blodkärlen som ligger i tunntarmen väggar. Resterna lämna tarmkanalen som avföring. Styrs av autonoma nervsystemet och flera hormoner som bryter ner maten.
Munhålan
Börjar omedelbart, maten mals ner vid tuggning och blandas sedan med saliv så tuggan blir mjuk och lätt att svälja. Saliven består av vatten, slem och upplösta salter. Enzymer innehåller amylas som drar igång nedbrytningen av kolhydraten stärkelse. På ett dygn bildar spottkörtlarna totalt 1-1,5 liter saliv
Magsäcken
Matreserver. Halvhjärtat födan gör en kort paus innan den skickas vidare i små portioner. Här fortsätter knådningen med hjälp av muskler i magsäckens väggar. Tar ca 10 sek från att vi sväljer till att maten kommer till magsäcken. Maten pressas ner pga muskler i matstrupen drar ihop sig och slappnar av på ett sådant sätt att det bildas vågrörelser. Vågorna kallas persotalik och förkommer i hela tarmkanalen. Produceras magsaft från magsäckslemhinnan, 2-3 liter per dygn. Innehåller saltsyra och är en stark sur vätska, pH 2-3. Frätande syra som tar död på bakterier som följt med maten ner, behövs för att aktivera enzymet pepsin som stjälkar proteinet i magsäcken.
Samma celler som bildar saltsyran bildar också intrinsic factor ett ämne som behövs för att tarmen ska kunna ta upp vitamin B12. Magsaften innehåller också slem som skyddar magslemhinnan från frätskador. Efter magsäcken består maten av små, små bitar, vällinglikande sörja -kymus. Varje gång magsäcken drar ihop sig passerar små mängder av kymus vidare in i tolvfingertarmen. Normalt är magsäcken tömd efter 4 h efter måltid.
Tunntarmen
3-5 m. Längsta delen av matsmältningskanalen. Sönderdelningen fortsätter. Mesta delen av vatten och näringen tas upp av kroppen. Löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt för att skapa vågrörelser. Styrs av autonoma nervsystemet med hormoner i tarmen. Slemhinnan är veckad för uppsugningen. Villi/tarmludd. På ytan har tarmluddet ett lager tarmcancer som tar upp näring. Varje cell ha ett litteratur utskott. Hela tunntarmen är lika stor som en tennisbana. Tar emot 6-7 liter vätska varje dag. I tunntarmen tillförs ytligare 2 liter vätska i form av tarmsaft. Tarmsaften innehåller mest vatten och salter. Funktion att underlätta näringsupptaget.
Bara 2 deciliter vatten som lämnat kroppen varje dag med avföring.
Delas in i
Tolvfingertarmen - duodenum
Tomtarmen - jejunum
Krumtarmen - ilium
Tolvfingertarmen
Första delen. Formad som en hätsko och ca 25 cm lång. Tillsätts ytligare ämnen som vi behöver för att spjälka maten. I mitten finns en öppning där galla från levern och bukspott från bukspottkörteln rinner ut.
Bukspottkörteln är mest enzymrikt. Ämnen som bryts ned, kolhydrater-amylas, fett-lipas, och proteiner -trypsin. Bukspottet innehåller bikarbonat som neutraliserar det sura maginnehållet.
Gallans uppgift är att hjälpa till med nedbrytningen av fettet i maten. Beror på att gallan innehåller gallsalter - salter av gallsyror- som tillverkas av kolesterol i levern. Gallsalterna finfördela/emulgerar fetter till små droppar.
Bildas mellan en halv och en liter galla varje dag. Utsöndras från levern via gallgångarna. Det som inte behövs samlas i gallblåsan. Galla kan endast rinna ut i tarmen när det finns föda som kam brytas ner. Hormoket kolecystokinin till gallblåsan att tömma ut sitt innehåll.
Absorption av näringsämnen
Nästa steg, att säga upp de ämnen som kroppen behöver. Alla näringsämnen absorberas i tunntarmen. Delas in i sådana som ger energi och sådana som krävs för att kroppen ska kunna växa och bygga upp sina vävnader. Energi - kolhydrater, fetter och proteiner. Andra delen - proteiner, vissa fettsyror, aminosyror och mineraler.
Små vattenlösliga molekyler sugs upp i tarmväggen där det bryts ner igen till enkla kolhydrater och aminosyror. Transporteras med blodet via portådern - veta porta hepatica-till levern.
Kolhydrater som sparas i from av glykogen, om förråden är fylla omvandlas det till fett och lagras i fettvävnad. Men kolhydrater användes främst som direkt energikälla.
Fettets nedbrytningensprodukter tar en annan väg genom kroppen, även fettlösliga vitaminer.
Nästa allt fett är uppbyggt av triglycerider. I tolvfingertarmen bryts fetterna ner till monoglycerider och fria fettsyror. Dessa ämnen är svåra att lösa i vatten och kan tas upp från tarmkanalen först efter att den bildat vattenlösliga komplex med gallsalter.
I tarmcellerna återbildas sedan fettets restprodukt till nya triglycerider. Som byggs upp av bärarproteiner- kylomikroner. Som i sin tur tas upp av lyfman och transporteras till vänstra nyckelbensvenen. Där rinner det ut i blod banan
Tjocktarmen - colon
Nästa station. En och en halv meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen. Maten kommer hit efter ca 8 h efter måltid. Det flesta ämnen har redan absorberats. Sker ingen näringsupptag. Finns inget tarmludd. Suget åt sig en stor del vatten drf får tarm innehållet en fastar konsistens.
Kostfibrer/konplexa kolhydrater som inte kan spjälkas bryts ner i tjocktarmen. Bakterier som hjälper till med nedbrytningen och livnära sig på dessa ämnen. Är bakterier aktivitet som ger upphov till gaser. Vid avföring kommer kostfibrerna fortfarande vara intakta. Innehållet av kostfibrer spelar stor roll för avföringens volym, pga förmåga att binda vatten. Normalt med 0,75 -2,5 dl avföring per dag.
Avföringen innehåller vatten, ospjälkade matrester, bakterier, slem och celler som stötts bort från tarmslemhinnan
Normalfloran
1 kilo bakterier hos en vuxen person. Maten vi äter innehåller mängder med mikroorganismer, sen bakterier från mun och svalg. Födan blir sterilt i magsäcken tack vare saltsyra i magsaften. Längre ner i tarmkanalen ökar bakterietätheten. Största mängd mikroorganismer finns i tjocktarmen.
Tarmfloran består av mjölksyrabakterier alltså bakterier som får energi genom att jäsa olika sockerarter till mjölksyra. Kolibakterier. Och flera hundra bakterie i tarmkanalen.
Viktiga. Stor förmåga att omsätta olika ämnen från mat och vår egen kropp. T ex kostfibrer, gallsalter och hormoner.
Bidrar till att vi kan leva ett normalt friskt liv, hindrar sjukdomsframkallande bakterier från att etablera sig och sätter igång immunsystemets produktion av antikroppar och immunglobuliner
Kolibakterier är Viktiga för bildningen av K-vit
Mikroorganismer tillsätts i filmjölk, bärdrycker och kallas probiotika som lindrar tarmsymptom.
Bukspottkörteln
Ca 20 cm lång, liknar en morot och ligger på tvären bakom magsäcken i den bakre delen av bukhålan. Har två viktiga funktioner. Producera bukspott, en alkalisk vätska som avges till tolvfingertarmen och innehåller viktiga matspjälkningsenzymer. Tex ämnen som bryter ner fett(lipaser) stärkelse (amylas) och protein (trypsin) i mindre molekyler.
Tillverkar även bikarbonat som skyddar tarmväggen genom att neutralisera saltsyra från magsäcken. Bildas också insulin och glukagon som är två hormoner som behövs för att hålla blodsockerhalten i kroppen på rätt nivå.
Levern
Kroppens kemiska fabrik och renar blodet från gifter och andra skadliga ämnen. Spelar även en central roll för hur kroppen tillgodogör sig näringen i maten. Ofantliga mängder blod som passerar, ca en och en halv liter på en min.
Blodet från tarmen når levern via portådern, vena porta, som samlar upp blodet från mage, tarm, bukspottkörteln och mjälten. Denna väg kommer alla vattenlösliga slutprodukten från matspjälkningen, nästa alla näringsämnen utom fetter och fettlösliga vitaminer. Fettets restprodukter når istället levern från ett annat håll, via levernatären - arteria hepatica.
Vattenlösliga ämnena omsätta i levern tills de nästan helt har försvunnit ur blodet. Många fettlösliga ämnen görs också mer vattenlösliga så vi kan kissa ut dem.
Vad gör levern med alla ämnen
Enkla sockerarter omvandlas till glukos som förbränns eller sparas i levern i from av glykogen. Lever kan lagra glykogen sim täcker energibehovet i 12 h. Behöver vi energi bryts glykogenet åter ned till glukos som släpps ut i blodet. Lever håller blodsockret på jämn nivå
Aminosyror omvandlas i levern till andra aminosyror respektive till glukos eller förbränns allt efter behov. Används också för att bilda proteiner till blodet. De nybildade proteinerna används som transportproteiner i immunförsvaret, för att blodet ska kunna koagluera
Om vi svälter hämtar levern näring från våra restförråd, fett och muskler. Ett normalt dygn frigörs ca 140 gram fettsyror från fettvävnaden men de utfördes kan ökas rejält vid behov. Lever kna bryta ner fettsyror till ketonkroppar som kroppen kan använda som bränsle ist för glukos
Kolesterol omvandlas i levern till gallsalter som utsöndras med gallan. Gallsalter hjälper kroppen att bryta ned fett, genom att finfördela fettet till droppar. Gallsalterna ingår i ett kretslopp, till största delen återabsorberas de i tarmen, går tillbaka till levern och utsöndras med gallan
Järn och fettlösliga vitaminer lagras
Alkohol förbränns i lever med hjälp av olika enzymer
Utsöndringsorgan
Organ som hjälper kroppen att göra sig av med ämnen vi inte vill ha för mycket av. Levern tillhör utsöndringsorganen. Levern kan omvandlas både kroppsegna och främmande substanser till ämnen som kak utsöndras - antigen via njurarna eller via gallan till tarmkanalen. Annars är njurarna och urinvägarna människan allra viktigaste utsöndringsorgan. Huden är ett annat ex på utsöndringsorgan, som utsöndrar vatten, salter och fett. Lungorna vädrar ut koldioxid
Lymfa
Ansluter till tarmväggen som transporterar bort fettet från och de fettlösliga vitaminerna från maten. Fettet paketeras tillsammans med proteiner till små droppar, kylomikroner. De färdas med lymfan genom stora bröstgången och når blodbanan vid vänstra nyckelbensvenen. Kylomikronerna spjälkas sedan i fettvävnadens kapillärnät och de frigjorda fettsyrorna byggs in I nya triglycerider.
Enzymer
Är proteiner som hjälper till när olika kemiska reaktioner ska ske i kroppen. Biologiska katalysatorer. Varje enzym sätter igång eller skyndar på en viss reaktion ytan att själv förbrukas i den. En del enzymer bygger ihop mindre byggstenar till stora molekyler, finns i nästan alla kroppens celler ett enzymer som sätter ihop jättemolekylen DNA av dyra mindre komponenter.
Andra enzymer bryter istället ner stora molekyler till enklare ämnen. Ett ex på det är pepsin, ett enzymer som verkar i magsäcken där det sätter igång nedbrytningen av proteinerna i maten. I matspjälkningen sker överhuvudtaget en mängd enzymrraktipner av det här typen.
Näringsämnen
Energi får vi framför allt från kolhydrater och fett .en också från proteiner i maten. Kolhydrater är den dominerande energikällan. Står för ca halva energiintaget och fetter för 35 procent. I fattigare länder står kolhydrater för större del och fettinnhållet för mindre. Proteiner svara för mellan 10 - 20 % av energiintaget i det första länder. Näringsämnen består av : Proteiner Fett Kolhydrater Vitaminer Mineralämnen Vatten Får vi ej i oss tillräcklig med energi på kort skikt kompenserar för det genom att utnyttja reservförråd i kroppen. Då bryter vi ned mer fettvävnad med också muskler. Msukelproteinet utgör ca 25 % av kroppens energrreserv. Då uppstår biokemiska och fysiologiska strö ingar som resulterar i kraftlöshet, sjukdomssypmtiom och ett livshotande tillstånd
Proteiner
Kommer från grekiskan proteus som betyder den förste. Är en bra beskrivning eftersom proteiner är viktiga byggstenar som alla våra celler är uppbyggda av. De här ämnen kallas tidigare för äggviteämnen. Kemiskt består proteiner av jättestora molekyler so.r uppbyggda av aminosyror sammanbundna i långa kedjor. Var och en bygger vår egna individuella proteiner ed DNA so mall. Varje gen i DNA fungerar som mönster för ett visst protein.
De protein vi får i oss bryter kroppen ner till aminosyror, som sedan används för att sätta ihop nya proteiner igen. Dessa ämnen behövs för att sätta ihop nya proteiner igen. Behövs gör att bygga upp och underhålla kroppens celler. Extra viktigt med aminosyror när man växer. Proteiner är nödvändiga för bildandet av hormoner, enzymer, antikroppar i immunförsvaret och mycket annat.
1 gram protein i maten har ett energivärde på 4kcl. Det är lika mycket som 1 gram kolhydrater, men mindre än hälften så mycket mängd fett. Av alla ämnen är proteinet det mest mättande som man tar hänsyn till energiinnehållet.
Vi behöver får i oss0,8 gram protein per kilo kroppsvikt, vilket motsvarar 50-60 gram per dag. I Sverige rekommenderas 10-20 % av energiintaget skall komma från protein.
Tack vare aktin och mysion som musklerna kan arbeta. Överskott av protein omvandlas och lagras som fett.
Proteinsyntes
Tillverkningen av protein som sker i alla levande celler. Proteinerna tillverkas närmare bestämt i de små fabrikerna inuti cellen som kallas ribsomer. Ribsomerna behöver en ritning när de ska bilda ett visst protein. Som finn inne i cellkärnan.
Varje gen kodar för ett visst protein, den styr designen på det proteinet. Genen bestämmer dels vilka aminosyror som ska sitta ihop, i vilken ordning de ska vara länkade med varandra. Infon skickas till RNA molekylen som i sin tur skickar en kopia av DNA formationen vidare till ribosomen. Med hjälp av informationen och med aminosyror kan ribosomen tillverka proteinet
Aminosyror
Vid matspjälkningen sönderdelas kostens proteiner i ämnen som kallas aminosyror. Vid nedbrytningen av proteiner bildas också urinämne som transporteras med blodet från levern till njurarna så vi kan kissa ut det.
Är en organisk förening som består av kol, väte, syre och kväve. Finns många, men bara 20 som är byggstenar i alla proteiner.
Essentiella och icke Essentiella aminosyror
Av de 20 aminosyror somningårni alla proteiner kan kroppen tillverka själv. De kallas för icke essentiella, för vi kan binds dem på egen hand och inget vi behöver få i oss med kosten.
Nio aminosyror som kroppen inte kan framställa själv, måste vi få i oss med maten. Essentiella, livsnödvändiga aminosyror. Får man i sig för lite blir förmågan att tillverka proteiner nedsatt.
Proteinets biologiska värde. Netto proteinutnuttjande NPU är ett mått på den andel kväve av den totala intagna mängd som används för proteinsysntes.
Animaliska produkter, kött ex, innehåller alla de essentiella aminosyror i en mängd att det täcker kroppens behov. De livsmedel har högt NPU.
Växtriket har lägre NPU och kan vara svåra att bryta ned i tarmen.
Äter man ensidigt kan man få brist på aminosyror i en livsmedel och över skott på något annat. Finns bra proteiner i baljväxter, men mindre i spannmål.
Svårt proteinbrist och undernäring
Får inte i sig lila mycket energi som man gör av med. Som leder till omsättningen av protein och andra essentiella näringsämnen blir störd.
PEM - protein, energi, malnutrition. Kombination av protein och energibrist. Orkar direkt eller indirekt en stor del av barnadödligheten i fattiga befolkningar. Kronisk pem kan utvecklas till två mycket farliga sjukdomar
Marsam- drabbar spädbarn och barn i skolåldern vid brist på protein och energi. Extrem avlagringar, muskelförtvining och avstannad tillväxt.
Kvashiorkor - orsakas av proteinbrist, uppträder hos småbarn när de ska vänjas av från amning. Immunförsvaret är nedsatt är dödligheten hög i båda sjukdomarna
