Näringslära Flashcards
Få näringsämnen som kan tas upp direkt av kroppen
Vatten, enkla sockerarter och vissa vitaminer och mineraler
Kolhydrater, fetter och proteiner består av
Komplexa molekyler som tarmen inte kan absorbera. Måste först brytas ner eller spjälkas
Matsmältningsorganen
Sju m långa kanal som börjar i munhålan och slutar med ändtarmsöppningen. Olika körtlar som bildar ämnen som behövs för att bryta mer mat, enzymer. Munhålan- cavum oris Svalget - pharynx Matstrupen - esofagus Magsäcken - ventrikel Tunntarmen - inleds i tolvfingertarmen Tjocktarmen - colon Ändtarmen - rectum Körtlarna Spottkörtlen - tre par Levern - hepar Gallblåsan - vesica fellia Bukspottkörteln- pankreas
Nedbrytningen av maten sker på två olika sätt
Mekanisk - maten tuggas och knådar genom mag och tarmkanalen
Kemisk - enzymer. Sätter igång kemiska reaktioner som innebär att näringsämnen klyvs i mindre stora molekyler.
När maten är i små delar kan kroppen suga upp näring. Framför allt blodkärlen som ligger i tunntarmen väggar. Resterna lämna tarmkanalen som avföring. Styrs av autonoma nervsystemet och flera hormoner som bryter ner maten.
Munhålan
Börjar omedelbart, maten mals ner vid tuggning och blandas sedan med saliv så tuggan blir mjuk och lätt att svälja. Saliven består av vatten, slem och upplösta salter. Enzymer innehåller amylas som drar igång nedbrytningen av kolhydraten stärkelse. På ett dygn bildar spottkörtlarna totalt 1-1,5 liter saliv
Magsäcken
Matreserver. Halvhjärtat födan gör en kort paus innan den skickas vidare i små portioner. Här fortsätter knådningen med hjälp av muskler i magsäckens väggar. Tar ca 10 sek från att vi sväljer till att maten kommer till magsäcken. Maten pressas ner pga muskler i matstrupen drar ihop sig och slappnar av på ett sådant sätt att det bildas vågrörelser. Vågorna kallas persotalik och förkommer i hela tarmkanalen. Produceras magsaft från magsäckslemhinnan, 2-3 liter per dygn. Innehåller saltsyra och är en stark sur vätska, pH 2-3. Frätande syra som tar död på bakterier som följt med maten ner, behövs för att aktivera enzymet pepsin som stjälkar proteinet i magsäcken.
Samma celler som bildar saltsyran bildar också intrinsic factor ett ämne som behövs för att tarmen ska kunna ta upp vitamin B12. Magsaften innehåller också slem som skyddar magslemhinnan från frätskador. Efter magsäcken består maten av små, små bitar, vällinglikande sörja -kymus. Varje gång magsäcken drar ihop sig passerar små mängder av kymus vidare in i tolvfingertarmen. Normalt är magsäcken tömd efter 4 h efter måltid.
Tunntarmen
3-5 m. Längsta delen av matsmältningskanalen. Sönderdelningen fortsätter. Mesta delen av vatten och näringen tas upp av kroppen. Löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt för att skapa vågrörelser. Styrs av autonoma nervsystemet med hormoner i tarmen. Slemhinnan är veckad för uppsugningen. Villi/tarmludd. På ytan har tarmluddet ett lager tarmcancer som tar upp näring. Varje cell ha ett litteratur utskott. Hela tunntarmen är lika stor som en tennisbana. Tar emot 6-7 liter vätska varje dag. I tunntarmen tillförs ytligare 2 liter vätska i form av tarmsaft. Tarmsaften innehåller mest vatten och salter. Funktion att underlätta näringsupptaget.
Bara 2 deciliter vatten som lämnat kroppen varje dag med avföring.
Delas in i
Tolvfingertarmen - duodenum
Tomtarmen - jejunum
Krumtarmen - ilium
Tolvfingertarmen
Första delen. Formad som en hätsko och ca 25 cm lång. Tillsätts ytligare ämnen som vi behöver för att spjälka maten. I mitten finns en öppning där galla från levern och bukspott från bukspottkörteln rinner ut.
Bukspottkörteln är mest enzymrikt. Ämnen som bryts ned, kolhydrater-amylas, fett-lipas, och proteiner -trypsin. Bukspottet innehåller bikarbonat som neutraliserar det sura maginnehållet.
Gallans uppgift är att hjälpa till med nedbrytningen av fettet i maten. Beror på att gallan innehåller gallsalter - salter av gallsyror- som tillverkas av kolesterol i levern. Gallsalterna finfördela/emulgerar fetter till små droppar.
Bildas mellan en halv och en liter galla varje dag. Utsöndras från levern via gallgångarna. Det som inte behövs samlas i gallblåsan. Galla kan endast rinna ut i tarmen när det finns föda som kam brytas ner. Hormoket kolecystokinin till gallblåsan att tömma ut sitt innehåll.
Absorption av näringsämnen
Nästa steg, att säga upp de ämnen som kroppen behöver. Alla näringsämnen absorberas i tunntarmen. Delas in i sådana som ger energi och sådana som krävs för att kroppen ska kunna växa och bygga upp sina vävnader. Energi - kolhydrater, fetter och proteiner. Andra delen - proteiner, vissa fettsyror, aminosyror och mineraler.
Små vattenlösliga molekyler sugs upp i tarmväggen där det bryts ner igen till enkla kolhydrater och aminosyror. Transporteras med blodet via portådern - veta porta hepatica-till levern.
Kolhydrater som sparas i from av glykogen, om förråden är fylla omvandlas det till fett och lagras i fettvävnad. Men kolhydrater användes främst som direkt energikälla.
Fettets nedbrytningensprodukter tar en annan väg genom kroppen, även fettlösliga vitaminer.
Nästa allt fett är uppbyggt av triglycerider. I tolvfingertarmen bryts fetterna ner till monoglycerider och fria fettsyror. Dessa ämnen är svåra att lösa i vatten och kan tas upp från tarmkanalen först efter att den bildat vattenlösliga komplex med gallsalter.
I tarmcellerna återbildas sedan fettets restprodukt till nya triglycerider. Som byggs upp av bärarproteiner- kylomikroner. Som i sin tur tas upp av lyfman och transporteras till vänstra nyckelbensvenen. Där rinner det ut i blod banan
Tjocktarmen - colon
Nästa station. En och en halv meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen. Maten kommer hit efter ca 8 h efter måltid. Det flesta ämnen har redan absorberats. Sker ingen näringsupptag. Finns inget tarmludd. Suget åt sig en stor del vatten drf får tarm innehållet en fastar konsistens.
Kostfibrer/konplexa kolhydrater som inte kan spjälkas bryts ner i tjocktarmen. Bakterier som hjälper till med nedbrytningen och livnära sig på dessa ämnen. Är bakterier aktivitet som ger upphov till gaser. Vid avföring kommer kostfibrerna fortfarande vara intakta. Innehållet av kostfibrer spelar stor roll för avföringens volym, pga förmåga att binda vatten. Normalt med 0,75 -2,5 dl avföring per dag.
Avföringen innehåller vatten, ospjälkade matrester, bakterier, slem och celler som stötts bort från tarmslemhinnan
Normalfloran
1 kilo bakterier hos en vuxen person. Maten vi äter innehåller mängder med mikroorganismer, sen bakterier från mun och svalg. Födan blir sterilt i magsäcken tack vare saltsyra i magsaften. Längre ner i tarmkanalen ökar bakterietätheten. Största mängd mikroorganismer finns i tjocktarmen.
Tarmfloran består av mjölksyrabakterier alltså bakterier som får energi genom att jäsa olika sockerarter till mjölksyra. Kolibakterier. Och flera hundra bakterie i tarmkanalen.
Viktiga. Stor förmåga att omsätta olika ämnen från mat och vår egen kropp. T ex kostfibrer, gallsalter och hormoner.
Bidrar till att vi kan leva ett normalt friskt liv, hindrar sjukdomsframkallande bakterier från att etablera sig och sätter igång immunsystemets produktion av antikroppar och immunglobuliner
Kolibakterier är Viktiga för bildningen av K-vit
Mikroorganismer tillsätts i filmjölk, bärdrycker och kallas probiotika som lindrar tarmsymptom.
Bukspottkörteln
Ca 20 cm lång, liknar en morot och ligger på tvären bakom magsäcken i den bakre delen av bukhålan. Har två viktiga funktioner. Producera bukspott, en alkalisk vätska som avges till tolvfingertarmen och innehåller viktiga matspjälkningsenzymer. Tex ämnen som bryter ner fett(lipaser) stärkelse (amylas) och protein (trypsin) i mindre molekyler.
Tillverkar även bikarbonat som skyddar tarmväggen genom att neutralisera saltsyra från magsäcken. Bildas också insulin och glukagon som är två hormoner som behövs för att hålla blodsockerhalten i kroppen på rätt nivå.
Levern
Kroppens kemiska fabrik och renar blodet från gifter och andra skadliga ämnen. Spelar även en central roll för hur kroppen tillgodogör sig näringen i maten. Ofantliga mängder blod som passerar, ca en och en halv liter på en min.
Blodet från tarmen når levern via portådern, vena porta, som samlar upp blodet från mage, tarm, bukspottkörteln och mjälten. Denna väg kommer alla vattenlösliga slutprodukten från matspjälkningen, nästa alla näringsämnen utom fetter och fettlösliga vitaminer. Fettets restprodukter når istället levern från ett annat håll, via levernatären - arteria hepatica.
Vattenlösliga ämnena omsätta i levern tills de nästan helt har försvunnit ur blodet. Många fettlösliga ämnen görs också mer vattenlösliga så vi kan kissa ut dem.
Vad gör levern med alla ämnen
Enkla sockerarter omvandlas till glukos som förbränns eller sparas i levern i from av glykogen. Lever kan lagra glykogen sim täcker energibehovet i 12 h. Behöver vi energi bryts glykogenet åter ned till glukos som släpps ut i blodet. Lever håller blodsockret på jämn nivå
Aminosyror omvandlas i levern till andra aminosyror respektive till glukos eller förbränns allt efter behov. Används också för att bilda proteiner till blodet. De nybildade proteinerna används som transportproteiner i immunförsvaret, för att blodet ska kunna koagluera
Om vi svälter hämtar levern näring från våra restförråd, fett och muskler. Ett normalt dygn frigörs ca 140 gram fettsyror från fettvävnaden men de utfördes kan ökas rejält vid behov. Lever kna bryta ner fettsyror till ketonkroppar som kroppen kan använda som bränsle ist för glukos
Kolesterol omvandlas i levern till gallsalter som utsöndras med gallan. Gallsalter hjälper kroppen att bryta ned fett, genom att finfördela fettet till droppar. Gallsalterna ingår i ett kretslopp, till största delen återabsorberas de i tarmen, går tillbaka till levern och utsöndras med gallan
Järn och fettlösliga vitaminer lagras
Alkohol förbränns i lever med hjälp av olika enzymer
Utsöndringsorgan
Organ som hjälper kroppen att göra sig av med ämnen vi inte vill ha för mycket av. Levern tillhör utsöndringsorganen. Levern kan omvandlas både kroppsegna och främmande substanser till ämnen som kak utsöndras - antigen via njurarna eller via gallan till tarmkanalen. Annars är njurarna och urinvägarna människan allra viktigaste utsöndringsorgan. Huden är ett annat ex på utsöndringsorgan, som utsöndrar vatten, salter och fett. Lungorna vädrar ut koldioxid
Lymfa
Ansluter till tarmväggen som transporterar bort fettet från och de fettlösliga vitaminerna från maten. Fettet paketeras tillsammans med proteiner till små droppar, kylomikroner. De färdas med lymfan genom stora bröstgången och når blodbanan vid vänstra nyckelbensvenen. Kylomikronerna spjälkas sedan i fettvävnadens kapillärnät och de frigjorda fettsyrorna byggs in I nya triglycerider.
Enzymer
Är proteiner som hjälper till när olika kemiska reaktioner ska ske i kroppen. Biologiska katalysatorer. Varje enzym sätter igång eller skyndar på en viss reaktion ytan att själv förbrukas i den. En del enzymer bygger ihop mindre byggstenar till stora molekyler, finns i nästan alla kroppens celler ett enzymer som sätter ihop jättemolekylen DNA av dyra mindre komponenter.
Andra enzymer bryter istället ner stora molekyler till enklare ämnen. Ett ex på det är pepsin, ett enzymer som verkar i magsäcken där det sätter igång nedbrytningen av proteinerna i maten. I matspjälkningen sker överhuvudtaget en mängd enzymrraktipner av det här typen.
Näringsämnen
Energi får vi framför allt från kolhydrater och fett .en också från proteiner i maten. Kolhydrater är den dominerande energikällan. Står för ca halva energiintaget och fetter för 35 procent. I fattigare länder står kolhydrater för större del och fettinnhållet för mindre. Proteiner svara för mellan 10 - 20 % av energiintaget i det första länder. Näringsämnen består av : Proteiner Fett Kolhydrater Vitaminer Mineralämnen Vatten Får vi ej i oss tillräcklig med energi på kort skikt kompenserar för det genom att utnyttja reservförråd i kroppen. Då bryter vi ned mer fettvävnad med också muskler. Msukelproteinet utgör ca 25 % av kroppens energrreserv. Då uppstår biokemiska och fysiologiska strö ingar som resulterar i kraftlöshet, sjukdomssypmtiom och ett livshotande tillstånd
Proteiner
Kommer från grekiskan proteus som betyder den förste. Är en bra beskrivning eftersom proteiner är viktiga byggstenar som alla våra celler är uppbyggda av. De här ämnen kallas tidigare för äggviteämnen. Kemiskt består proteiner av jättestora molekyler so.r uppbyggda av aminosyror sammanbundna i långa kedjor. Var och en bygger vår egna individuella proteiner ed DNA so mall. Varje gen i DNA fungerar som mönster för ett visst protein.
De protein vi får i oss bryter kroppen ner till aminosyror, som sedan används för att sätta ihop nya proteiner igen. Dessa ämnen behövs för att sätta ihop nya proteiner igen. Behövs gör att bygga upp och underhålla kroppens celler. Extra viktigt med aminosyror när man växer. Proteiner är nödvändiga för bildandet av hormoner, enzymer, antikroppar i immunförsvaret och mycket annat.
1 gram protein i maten har ett energivärde på 4kcl. Det är lika mycket som 1 gram kolhydrater, men mindre än hälften så mycket mängd fett. Av alla ämnen är proteinet det mest mättande som man tar hänsyn till energiinnehållet.
Vi behöver får i oss0,8 gram protein per kilo kroppsvikt, vilket motsvarar 50-60 gram per dag. I Sverige rekommenderas 10-20 % av energiintaget skall komma från protein.
Tack vare aktin och mysion som musklerna kan arbeta. Överskott av protein omvandlas och lagras som fett.
Proteinsyntes
Tillverkningen av protein som sker i alla levande celler. Proteinerna tillverkas närmare bestämt i de små fabrikerna inuti cellen som kallas ribsomer. Ribsomerna behöver en ritning när de ska bilda ett visst protein. Som finn inne i cellkärnan.
Varje gen kodar för ett visst protein, den styr designen på det proteinet. Genen bestämmer dels vilka aminosyror som ska sitta ihop, i vilken ordning de ska vara länkade med varandra. Infon skickas till RNA molekylen som i sin tur skickar en kopia av DNA formationen vidare till ribosomen. Med hjälp av informationen och med aminosyror kan ribosomen tillverka proteinet
Aminosyror
Vid matspjälkningen sönderdelas kostens proteiner i ämnen som kallas aminosyror. Vid nedbrytningen av proteiner bildas också urinämne som transporteras med blodet från levern till njurarna så vi kan kissa ut det.
Är en organisk förening som består av kol, väte, syre och kväve. Finns många, men bara 20 som är byggstenar i alla proteiner.
Essentiella och icke Essentiella aminosyror
Av de 20 aminosyror somningårni alla proteiner kan kroppen tillverka själv. De kallas för icke essentiella, för vi kan binds dem på egen hand och inget vi behöver få i oss med kosten.
Nio aminosyror som kroppen inte kan framställa själv, måste vi få i oss med maten. Essentiella, livsnödvändiga aminosyror. Får man i sig för lite blir förmågan att tillverka proteiner nedsatt.
Proteinets biologiska värde. Netto proteinutnuttjande NPU är ett mått på den andel kväve av den totala intagna mängd som används för proteinsysntes.
Animaliska produkter, kött ex, innehåller alla de essentiella aminosyror i en mängd att det täcker kroppens behov. De livsmedel har högt NPU.
Växtriket har lägre NPU och kan vara svåra att bryta ned i tarmen.
Äter man ensidigt kan man få brist på aminosyror i en livsmedel och över skott på något annat. Finns bra proteiner i baljväxter, men mindre i spannmål.
Svårt proteinbrist och undernäring
Får inte i sig lila mycket energi som man gör av med. Som leder till omsättningen av protein och andra essentiella näringsämnen blir störd.
PEM - protein, energi, malnutrition. Kombination av protein och energibrist. Orkar direkt eller indirekt en stor del av barnadödligheten i fattiga befolkningar. Kronisk pem kan utvecklas till två mycket farliga sjukdomar
Marsam- drabbar spädbarn och barn i skolåldern vid brist på protein och energi. Extrem avlagringar, muskelförtvining och avstannad tillväxt.
Kvashiorkor - orsakas av proteinbrist, uppträder hos småbarn när de ska vänjas av från amning. Immunförsvaret är nedsatt är dödligheten hög i båda sjukdomarna
Fetter
Samlingsnamn för ämnen som är lösliga i organiska lösningsmedel. Men inte i vatten. Naturliga fetter är uppbyggda av triglycerider, föreningar av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Bär fett som depåfett under huden, fungerar som värmeisolering, reservförråd för energi. Energivärde per vithet hos fett är nämligen dubbelt så högt son hos kolhydrater och proteiner.
Livsviktigt näringsämne. Bidrar till speciella essentiella fettsyror och är bärare av fettlösliga vitaminer och antioxidanter. Utan fett kan vi ej ta upp vitaminerna A,D,E,K.
35 % av energiintaget.
Fett i form av triglycerider finns bland annat i vegetabiliska oljor, mejerivaror, kött, fisk och chark.
Glycerol och fettsyror
Fett sönderdelas i glycerol och fettsyror. Finns tre typer
Mättande
Enkelomättande
Fleromättade
Skillande är antalet dubbelbindnibgar mellan kolatomerna i molekylen.
Mättande - inga dubbelbindningar, kolet kan binda till sig mer väte
Enkelomättad - en dubbelbindning i kolkedjan
Fleromättad - mer än en.
Garden av omättad - ju mer väte kolet bundit till sig desto mer mättad är fettsyran.
Alla naturliga fetter innehåller både mättade och omättade fettsyror. Fettsyrasammansättningarna är avgörande för fettets konsistens och andra egenskaper.
Vegetabiliska fetter innehåller oftast en hög andel omättat fett. Drf en flytande konsistens. Undantag kokosfett som innehåller mer mättat fett och är fast.
Animalisk fett består till största del av mättat fett.
Mättat fett ökar mängden farliga blodfetter, risk för hjärt och kärlsjukdomar.
Bör äta mer enkelomättatfett och fleromättat fett som kan sänka halten av farliga kolesterol i blodet. Välj flytande fett än hårt.
Omättat fett finns I olivolja, rapsolja, nötter, fet fisk, avokado och kyckling.
Essentiella fettsyror
Fleromättat fettsyror vi måste få I oss via maten. Alfalinolensyra och lionlsyra, omega 3, omega 6. Behövs för att bygga upp och reparera kroppens celler. Hjälper att reglera blodtrycket, njurfunktion och immunförsvaret.
Omega 3 - fet fisk som lax, rapsolja, linfröolja, valnötter
Omega 6 - majsolja, solrosolja, rapsolja, sesamfrö och sesamfröolja
5-10% av energiintaget bör komma från fleromättat fett. Omega 3 och 6 hjälper kroppen att rensa bort fettinlagringar från blodkärlen som minskat risk för ateroskleros, åderförfettning.
Härdar man en olja omvandlas de omättade fettet i oljan till mättad. Vid ofullständig härdning kan de bildas transfetter istället. Som är farligare.
Fett behövs för att
De tillför kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettävveb som energireserv
De krävs för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A,D,E,K. Påverkar hur maten smakar
De förser kroppen med livsnödvändiga fettsyror ur omega 3 och 6
Fettvävnaddn är värmeisolerande och ger skydd år inre organ.
Blodfetter - blodlipider
Fettsubstanser som färdas i blodbanan på väg till någon vävnad där den skall förbärnnas eller omvandlas till något annat ämne. Behövs för att frakta bränsle som byggmaterial till cellerna. Kommer från fettet I maten och fett som kroppen tillverkar. En del består av neutralfett, triglycerider och andra av fett likande kolesterol som bildas i levern. Båda två transporteras i blodet i speciella vattenlösliga komplex som kallas lipoproteiner.
Fyra typer lipoproteiner
Kylomikroner - innehåller mycket triglycerider. Partiklar bildas när fettet I maten tas upp av tarmslemhinnan och töms via lymfan ut i blodet. I blodet bryts det ner till fettsyror och glycerol som tar hop av kroppens vävnader. Används som energi eller lagras som fett
Very low density lipoproteins vldl - partiklar som bildas i levern för att tillgodose kroppens behlv av triglycerider mellan måltiderna. Bryts ner på samma sätt som ovan och omvandlas till:
Low density lipoproteins ldl - innehåller mycket kolesterol, ca 80% va blodets kolesterol transporteras av. Kolesterol används för att bygga upp kroppens celler som råvara för många viktiga hormoner och för att bilda vitamin D. I levern omvandlas kolesterol till gallsyror som utsöndras. Kallas onda kolesterolet, bidrar till att fett lagras i blodkärlen och ökar risk för återfettning och ateroskleros
High density proteins hdl - rik på proteiner. Förmåga atr ta upp överskott av kolesterol från kroppens vävnader och transportera bort fettinlagringar från kärlväggarna. Goda kolesterolet.
Vilken halt vi har i blodfetterna är ärftligt, vad vi äter och om vi rör på oss.
Hur sänka kolesterol värdet
Rökare Motionera Ät mer grönsaker Ät mindre kaffebröd, socker Undcik feta mejeriprodukter Många vegetabiliska oljor och fet fisk
Kolhydrater
Gemensamt namn på olika sockerarter, stärkelse och cellulosa. Människans allra viktigaste energikälla. Består av kol, väte, syre. Kommer alltid från växtriket. Cellulosa bygger cellväggarna hos alla växter.
Bryts ner i kroppen till enkla sockerarten glukos, som get energi till cellerna.de som blir över lagras som energireserv i levern i form av glykogen. Är förråden fyllda omvandlas de enkla sockeraterna till fett som lagras i fettväven.
Hjärnan kan använda glukos som bränsle och behöver ca 100 gram glukos varje dag.
45-60% av kaloriontaget är kolhydrater.
Högst 10 % av enetgin bör komma från tillsatt socker.
Glykemiskt index GI
Snabba och långsamt kolhydrater mäts i GI. Ett högt GI innebär att blodsockret stiger snabbt och att man behöver äta oftare.
Långsamt kolhydrater finns I bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
Sockerarter
Enklas sockerarter - monosackarider
Utgör grundstrukturen i kolhydraterna. Består av en enda sockermolekyl
Glukos - druvsocker. Vanligaste sockeratern. Finns i fri form i bland annat frukt. Grundstruktur i många sammansatta kolhydrater. Glukoshalten i blodet som kallas blodsocker
Fruktos - fruktsocker finns I frukt
Glaktos- ingår i mjölksocker.
Sammansatta sockerarter - disackarider
Laktos - mjölksocker estår av Glukos +fruktos och finns i mjölk
Maltos- maltsocker. Består av två molekyler Glukos
Sackaros - Består ar Glukos och fruktos och är vanligt socker.
Enklast sockerarter tas upp av tarmslemhinnan. Disackarider måste spjälkas innan de kan tas upp
Stärkelse
Polysackarid. Består av tusentals molekyler glukos som sitter ihop med varandra. Är den viktigaste formen av kolhydrater i kosten. Bröd, ris, potatis, baljväxter. Enzymerna i mag-tarmkanalen bryter ned stärkelsen till glukos som tas upp av tunntarmen.
Cellulosa
Naturens vanligaste organiska ämne. Beståndsdel i växternas cellväggar och gör växterna styra och stadiga. Våra magar kan ej smälta. Tillhör kostfibrer, pektin, lignin.
Kostfibrer är viktigt för att magen skall fungera normalt då de binder vatten och ger större volym till avföringen. Som ger snabbare passage genom tarmkanalen och minskar risl för förstoppning. Ger större mättnadskänsla.
Glykogen
Är lagringsform för glukos. Lättillgänglig energireserv. Sjunker blodsockret bryts glykogen ned till glukos och skickas ut i blodet.
Vatten
Består av 65% vatten. Fungerar som lösningsmedel, transportmedel, deltar i kemiska reaktioner och förmedlar värme till kroppen. Förlorar 2-2,5 liter vätska varje dag. Finns i alla livsmedel. En tolfte del i blodet. Vatten behövs för att
Lösa näringsämnen i maten
Transporteras näringsämnen och bidra till blodcirkulationen
Reglera kroppstempen
Föra bort avfallsämnen ur kroppen
Motverka förstoppning
Vitaminer och mineraler
Ger ingen energi. Hjälper till när kroppen omsätter energi.
Vitaminer- organiska föreningar som är livsnödvändiga. Kan ej bilda själva. Essentiella ämne so. Vi måste få I oss via mat. 13 kända vitaminer som vi behöver. Delas i o fettlösliga och vattenlösliga. Fettlösliga finns A,D,E,K och Resterande 9 är vattenlösliga. Vattenlösliga kan inte får för mycket av. Överskott utsöndras av urin. Fettlösliga kan lagras i kroppen, i levern. Ka orkar förgiftning vid överdosering.
Mineraler- inte uppbyggda av kolföreingar. Oorganiska. Grundämnen som finns i naturen, nödvändiga. 20 tal som är livsnödvändiga. Små mängder som behövs. Högst ett gram per dag. Behöver mest kalcium.
Antioxidanter
Radikaler bildas I ämnesomsättningen. När vi förbrukar syre i ämnesomsättningen bildas biprodukter radikalerna. Är ett ämne som innehåller ojämt antal elektroner. Knycker elektron från bästa molekylen i omgivningen.
Kroppens skyddsystem
Enzymer skyddar oss från radikaler. Även ämne vi får I oss via maten -antioxidanter. Dessa ämne neutraliserar radikalerna innan de hunnit ställa till skada. Finns I frukt och grönsaker, vitamin E, betakaroten, vitamin C, selen.
Oxidativ stress
När ett överskott av radikaler. Är skador som beror på molekyler som oxideras så deras funktion blivit störd. Miljö, eller när kroppen utsätts för stress, sjukdom eller hårt arbete. Brist på antioxidanter. Kan leda till celldöd eller felfunktion.
Övervikt - fetma
Vanligatse näringsrubbningen i de flesta länder. Där fler människor globalt av fetma än av undernäring. Hälften av alla svenskar är överviktiga. Åldrarna 45-64. Man äter mer än vad man förbränner. 50% av all fetma är ärftlig. Kroppen lagrar överskottet av fett under huden och mellan inre organ, främst i buken. Fettet väger mellan 10-15 kg på ek kroppsvikt på 70 kg. Äter mat som innehåller mer kalorier, mindre fibrer Äter på oregelbundna tider Är stressade Rör oss för lite Ökad portions storlek Dricker mer stötande drycker Fetma ökar risk att drabbas av andra sjukdomar Fetma belastar kroppen så olika system blir överansträngda. Drabbas lättare av Högt blodtryck Diabetes typ 2 Blodfettsrubbning Åderfötfettning Belastningsskador i leder
Body mass index, bmi
Vikten dividerat med kroppslängd
Normalvikt- 18,5-24,9
Övervikt - 25-29,9
Fetma - 30 och däröver
Mäns och kvinnors fetma
Kvinnor bygger oftast fettvävnad runt stjärten, höfterna och låren.
Män - kring buken och inne i bukhålan.
Manlig fetman är farligare än kvinnliga.
Kulmagen är kopplad till de allra flesta hälsorisker som vi förknippar med fetma, hjärt och kärlsjukdomar, förhöjda blodfetter, diabetes, högt blodtryck. Cancerformer i tjocktarmen och i prostatan är vanligare med män med fetma.
Kvinnlig fetma ökar risk för cancer i bröstet och livmodern.
Anorexia nervosa
Kommer från grekiska ordet brist på matlust. Och anorexin nervosa betyder nervös apitilöshet. Avsiktlig strävan efter att gå ner i vikt. Börjar oftast i tonåren. 1% av alla tonårsflickor har anorexia. Två former
Restriktiv form - enbart svälter för att gå ner i vikt
Bulimisk - varvar självvalt och hetsätning
Börjar med viktfobi. Kan utlösa en rubbningar i aptit- och viktregleringscentrumet som ligger hypotqlamus-hypofysområdet i hjärnan. Som drar igång de typiska anorektiska beteende, bantning, överdriven fysisk aktivitet, kräkningar, laxering.
Mensen försvinner tidigt, störningar i homronproducetande systemet, låg puls, lågt blodtryck och håravfall. Oftast ingen trötthet, ist energi och hyperaktivitet. Dödsfall är sällsynta. En liten grupp son utvecklar kroniska besvär med onormalt låg vikt och avvikande matvanor. Kan även få återfall i sjukdomen. Svårare när man blir äldre att drabbas. Finns genetiska faktorer
Bulimi nervosa
Är en ätstörning där man hetsäter och inte har kontroll. Gör sig av med maten genom att kräkas. Främst tjejer i sena tonåren. Vanligare än anorexia. 1-2% av alla kvinnor i västerlandet. Börjar med viktfobi. Hetsäter energität och näringsfattig mat, får stark ångest och panik och kräks. Svår att bryta på egen hand. Påfrestande för kroppen och leder efter hand till fysiska besvär av olika slag. Förstoppning, sjukdomar i tarmkanalen, skadade tänder, laxeringsmedel kan ge ströningar i kroppens saltbalans som kan ge muskelsvaghet, njursvikt och vara skadligt för hjärtat.
Undernäring
Kroppens behov av energi och näringsämnen inte täckts under en längre tid.
Primär undernäring- man får inte I sig tillräckligt med energi och näring via maten.
Sekundär - kan uppstå om nräingsförlusternar större än normalt, ex feber eller diarresjudnomar.
De flesta undernäongarna beror på brist på energi, kalorier. Leder till störningar i kroppens omsättning av proteiner och andra livsnödvändiga näringsämnen.
Brist på c-vitamin kan ge sjukdomen skötbjugg.
Utarmas reservförråden uppstår störningar i ämnesomsättningen och organen fungerar sämre, vilket leder till kraftlösher, sjukdomssymptom och sist livshotande tillstånd.
Svår undernäring förekommer idag i fattiga länder.
Vitaminbrist
Inget problem i Sverige. Brist på vitamin A är det största hälsoproblem. Vanlig orsak till blindhet och stor betydelse för dödlighet i infektionssjukdomar i U-länder. Lättare brist på vattenlösliga vitaminer för de kan inte lagras i kroppen utan utsöndras med urinen. Vattenlösliga vitaminer förstörs vid matlagning
Benskörhet - osteoporos
Hållfasthet i skelettet är nedsatt. Ökad risk att drabbas av benbrott av olika slag. Vanligast hos äldre. Skelettet byggs fram till 25-30 år. Omvyggande av benpass fortsätter hela livet. Skolettet försvagas med åldern, vid benskörhet är nemadsan påtagligt minskad och resultatet blir att skelettet blir skört och bräckligt. Ökar hos de som röker, dricker mycket alkohol eller Rör sig för lite. Viktigt att få I sig D-vitamin och kalcium. D vitamim behövs för upptaget av kalcium i tarmen. Vanligare balnd kvinnor, då vi har mindre benmassa och extra benförlust efter klimakteriet. Minskad mängd östrogen gör att nedbrytningen av ben ökar.
Överintag av kanoten
Betakaroten är förstadium till a vitamin. Finns I morötter. Omvandlas till aktivt a vitamim i kroppen om kroppen behöver det. Vanlig A vitamin kan vara giftigt vid för höga doser. Ej betakaroten, dock risk för gul hud och ögonbvitor.
Graviditet
Behöver mer näring och vitaminer och mineraler. Bra och näringsrik mat. D vitamin, omega 3, folsyra och järn är extra viktiga. Folsyra rekommenderas för att minska risk för ryggmärgsbråck hos fostret. Men bara under de tre första månaderna av graviditeten.
Ålder och kön
Behovet av proteiner ökar en aning efter 65 år. Vitaminer och mineraler kan dock variera.
Vanliga brist tillstånd hos kvinnor
Kalcium - de mineral vi har mest av I kroppen. Motsvarar mellan 1-2% av vår kroppsvikt. Nästan allt finns I skelettet. Behövs för skelettet, blodet ska kunna koagulera och nerverna funktion.
Järnbrist - finns I hemoglobin, transporterar syre från lugnande ut till kroppens celler. Finns I maten, kött och ägg. Kan leda till blodbrist, man blir då blek, trött och andfådd, sämre immunförsvar.
Folsyrabrist - vattenlöslig Bvitamin. Finns I gröna baldgrönsaker, kål och baljväxter. Förstörs när man kokar. Behövs för cellernas ämnesomsättning och bildningen av röda blodkroppar. Kan leda till blodbrist.
Brist på fibrer - mindre fet och håller blodfetterna på en bra nivå.
Alkohol
Räknas som enegigivande näringsämnen, enrgitätt. Kan ligga bakom fetma. Bryts inte ner i tarmkanalen utan tas upp av blodet. Absorberas snabbt, upptaget börjar redan i magsäcken och är avslutat inom 1-2 h. Via blodomloppet sprider det sig ut i kroppen och bara liten del försvinner med utandningen och urinen.
Mellan 90-95% förbränns i levern. Sker med hjälp av enzymer alkoholdehydrogenas ADH. Mellan 1,5-2 centerliter per timmer bryts ner. Alkoholister bryter ner fortare.
Omvandlas I levern I en långsam process till acetaldehyd. Son kan orsaka svettningar, hudrodnad, illamående och kräkningar. Sen bryts de ner till ättiksyra som omvandlas till alkoholförbärbningwns slutprodukter- koldioxid och vatten.
Levern är kroppens avgiftningscentral. Kan få fett i levercellerna som kan leda till inflammation eller skrumplever, levercirros.
Många asiater har brist på nedbrytningsenzymet adh, dem blir överkänsliga mot alkohol och behöver mindre mängd.
Kvinnor är känsligare. Kvinnorkroppen innehåller större andel fett och mindre vatten. Mindre nedbrytningsenzym.
Balansmetabolismen
Är den energi som kroppen gör av med i viloläge, för att upprätthålla normala funktioner i alla organ. Påverkas av kroppsvikt och kroppssammansättning. Hänger ihop med kroppe s aktiva cellmassa. Kroppssammansättningen påverkas av ålder och kön. Kvinnor har högre andel fettväv och drf lägre bmb än män.
Matens termogena effekt
Efter en måltid ökar värmeproduktion i kroppen tillfälligt, under ca 3 h. Vätmeökningen beror på alla de energikrävande processer som krävs för att kroppen ska tillgodogöra sig maten.
Fysisk aktivitet
Den fysiska aktivitetsnivån står normalt för mellan 20-40% av den totala metabolism. Krävs mer enegi för förflytta en större vikt.
GI
Om kolhydrater tas upp långsamt av kroppen höjs inte blodsockret lika snabbt, vilket dämpar påslaget av hormonet insulin efter att man har ätit.
En kost med lågt GI är bra vid diabetes. Bananer och potatis kan ha helt olika GI beroende på hur mogna de är och hur länge de fått koka eller steka.
Kolhydrater och fettförbränning
Får man i sig för lite fett kan levern göra om kolhydraterna till fett istället. Högt intag av kolhydrater ger en signal till kroppen att dra ned på fettförbränningen för att spara på kroppsfett. För att fettet ska förbränns måste de frigöras från fettcellerna och gå ut i blodet i form av fria fettsyror. Ju mer fria fettsyror desto bättre fettförbränning. För effektivare fettförbränning måste de finnas kolhydrater i musklerna.
