Musklerna Flashcards
Huden
Musculus cutaneus
- Spänner, rycker och rör huden
- Fäster i huden
(1)
Musculus brachiocephalicus
- Ventral/lateral flexion av hals och nacke (böja)
- Fäster i nackbenet på skallen och har ursprung lateralt, proximalt på humerus.
(2)
Musculus sternocephalicus
- Ventral/lateral flexion av hals och nacke (böja).
- Fäster kaudalt på skallen och har sitt ursprung kranialt på sternum.
(vänster och höger sidas muskler har ett gemensamt ursprung på sternum men närmre fästet divergerar de lateralt åt varsitt håll).
Turkosa rutan (3)
Musculus splenius
- Dorsal och lateral flexion av halsen
- Fäster på Crista nuchae och i halsens tvärutskott (processus transversus, endast på häst) och har sitt ursprung på mankens tornutskott (processus spinosus) samt nackbandet (ligamentum nuchae).
(1)
Musculus brachiocephalicus
- Ventral/lateral flexion av hals och nacke (böja)
- Fäster i nackbenet på skallen och har ursprung lateralt, proximalt på humerus. Bredare i fästet än på häst och inkluderar nackbandet (ligamentum nuchae)
(2)
Musculus sternocephalicus
- Ventral/lateral flexion av hals och nacke (böja).
- Fäster kaudalt på skallen och har sitt ursprung kranialt på sternum.
(vänster och höger sidas muskler har ett gemensamt ursprung på sternum men närmre fästet divergerar de lateralt åt varsitt håll).
Turkosa rutan (3)
Musculus splenius
- Dorsal och lateral flexion av halsen
- Fäster på Crista nuchae och har sitt ursprung på mankens tornutskott (processus spinosus) samt nackbandet (ligamentum nuchae).
Nackbandet (blå pilarna)
Ligamentum nuchae
- Består av elastisk bindväv
- Hos häst har den en strängformig del och en laminär del.
- Dess funktion är att avlasta halsens muskulatur
- Har sitt ursprung kaudalt på skallen hos häst och fäster in på tornutskotten i främre mankområdet.
Nackbandet (blå pilarna)
Ligamentum nuchae
- Består av elastisk bindväv
- Har en strängformig del
- Dess funktion är att avlasta halsens muskulatur
- Har sitt ursprung på axis och fäster in på tornutskotten i främre mankområdet.
Musculus longissimus dorsi
- Grön: huvuddel, orange: halsdel, gul: bröstryggsdel, blå: ländryggsdel
- Kroppens längsta muskel
- Är segmenterad vilket innebär att den har ursprung och fäste längst med hela muskelns förlopp från pelvis, längs med ryggkotpelarens dorsalsida och upp till skallen.
- Viktigaste funktionerna är dorsalflexion och lateralflexion av ryggen samt som stabilisator av ryggen vid arbete (t ex trav).
(Rosa & lila)
Musculus iliocostalis
- rosa: bröstryggsdel & lila: ländryggsdel
- Segmenterad muskel som utgår från Os ilium på pelvis samt kranialt på revbenen och fäster kontinuerligt längst med muskelns utsträckning kaudalt på revbenen och fram till sista halskotan.
- Funktionerna är att lateralflektera i ryggen samt att stabilisera ryggkotpelaren.
Musculus multifidi
- Ligger tätt in mot kotpelaren lateralt och dorsalt och delas upp i korta segment (någon/några kotor längst med hela kotpelarens längd).
- Funktion: stabilisera och göra finjusteringar i kotpelaren.
Sneda yttre bukmuskeln (blå)
Musculus obliquus externus abdominis
- Har som funktion att förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen
- Har ursprung på revbenens kaudala laterala kant och fäster in i Linea alba och Os pubis.
Sneda inre bukmuskeln (rosa)
Musculus obliquus internus abdominis
- Har som funktion att förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen
- Har ursprung från Tuber coxae och fäster i Linea alba
Raka bukmuskeln
Musculus rectus abdominis
- Har som funktion att förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen
- Har ursprung på revbenen och kaudalt på sternum och fäster på Os pubis
Tvärgående bukmuskeln
Musculus transversus abdominis
- Har som funktion att förtränga bukhålan och ventralflektera ryggen
- Har ursprung från thoracolumbarfascian och fäster in i Linea alba
(blå)
Musculus trapezius
- Har som funktion att höja och rotera bogbladet
- Ena delen har ursprung från nackbandet (lig. nuchae) och den andra från tornutskott i mankområdet, båda fäster på Spina scapula på bogbladet (scapulae).
(grön)
Musculus latissimus dorsi
- Har som funktion att föra benet bakåt och uppåt (böja i bogleden) och föra bålen framåt (funktionen beror på om benet är i marken eller ej).
- Har ursprung på thoracolumbarfascian och fäster in på medialsidan av humerus.
Muskel på boggördeln med två delar
Musculus pectoralis superficialis och Musculus pectoralis profundus
- Båda har ursprung på sternum och fäster in på medialsidan av humerus.
- Har som funktion att adducera frambenet (föra frambenet inåt mot kroppen) samt att till viss del föra benet bakåt.
- Häst har en extra del av profundus.
(1)
Musculus supraspinatus
- Fyller ut det område som finns kranialt om spina scapulae.
- Har ursprung på spina scapulae och scapulas kraniala del och fäster till tuberculum majus på humerus.
- Har som funktion att stabilisera och extendera bogleden.
(Turkos markering)
Musculus infraspinatus
- Ligger direkt intill scapula på dess laterala sida och fyller ut området kaudalt om spina scapulae.
- Täcks helt eller till stor del av musculus deltoideus.
- Har ursprung lateralt & kaudalt på scapula och fäster in på tuberculum majus.
- Primärfunktionen är att stabilisera bogleden (fungerar som ett lateralt kollateralligament för bogleden som inte har riktiga kollateralligament).
(2)
Musculus deltoideus
- Har ursprung på spina scapulae och fäster in på laterala, proximala humerus.
- Hos hund är den uppdelad i två delar.
- Har som funktion att flektera i bogleden.
(3)
Musculus triceps brachii
- Frambenets kraftigaste muskel
- Har flera delar, två syns från lateral sidan och två från medialsidan (6,6’)
- Har sitt ursprung på kaudala bogbladet och på humerus och fäster in på olecranon.
- Har som funktion att extendera i armbågsleden och flektera i bogleden
(Röd pil)
Thoracolumbarfascian
(1)
Musculus subscapularis
- Ligger på medialsidan av bogbladet, täcks av kraftig bindväv och har mycket insprängd senvävnad.
- Har ursprung på medialsidan av bogbladet och fäster på tuberculus minus på humerus.
- Dess huvudsakliga funktion är att stabilisera bogleden då dess insertionssena fungerar som ett medialt kollateralligament till bogleden.
(2)
Musculus biceps brachii
- Går längs med humerus kraniomediala yta.
- Har ursprung kranialt, distalt på scapula och fäster in på mediala radius (och ulna för hund).
- Har som funktion att extendera i bogleden och flektera i armbågsleden.
(Turkos markering)
Frambenets extensorgrupp
- Har som funktion att extendera frambenets karpal-, metakarpofalang- och/eller falanglederna.
- Finns i huvudsak på benets kranialsida.
(Orange markering)
Frambenets flexorgrupp
- Har som funktion att flektera frambenets karpal-, metakaprofalang- och/eller falangleder.
- Finns i huvudsak på benets kaudalsida.
(5)
Långa tåsträckarsenan (muskel/sena)
- Ursprung från laterala humerus men blir proximalt om karpus senomvandlad. Senan fäster in till hovbenet/tåbenen.
- Har som funktion att bidra till att sträcka karpal- och falanglederna
samt kan hjälpa till att böja armbågsleden.
(1)
Ytliga böjsenan (muskel/sena)
- Muskeln den tilhör har sitt ursprung på mediala humerus men senomvandlas proximalt om karpus och kallas därefter ytliga böjsenan. Den fäster på varsinn sida och kot- och kronbenet hos häst och mellersta
falangbenen hos hund.
- Har som funktion är att bidra till att karpal-, metakarpofalang- och de proximala falanglederna böjs.
(2)
Djupa böjsenan (muskel/sena)
- Muskeln som den tillhör har ursprung på mediala humerus, men senomvandlas strax proximalt om karpus och kallas då djupa böjsenan. Den fäster in på hovbenet/tåbenen.
- Har som funktion att bidra till att
karpal- och falanglederna böjs.
(3)
Gaffelbandet (11)
- Är en helt senomvandlad muskel hos
häst, det vill säga den har inga muskelfibrer utan bara ren stödjevävnad.
- Funktion är att det böjer och/eller
motverkar översträckning i metakarpofalangleden. Det håller helt enkelt emot när hästen trampar igenom och kotleden sänker sig.
- Har ursprung proximalt, palmart på metakarpus och distala karpalbensraden under böjsenorna. Distalt på metakarpus så delar den upp sig i två grenar som fäster in på kotsenbenen. Grenarna fortsätter sedan i dorsal riktning i två gaffelbandsgrenar och förenas
med långa tåsträckarsenan dorsalt om kotbenet.
