MUNTA Flashcards
- mäta kroppsvikt och längd samt bedöma BMI och kunna diskutera felkällor
Mäta tre gånger – medelvärde. BMI = vikt / längd 2.
Felkällor: mycket muskelmassa kan visa på övervikt, felaktigt vid ödem/vätskeansamling, felaktigt vid stora tumörer. funkar inte för barn – isobmi.
Siffror för bedömning av BMI
· <16 svår undervikt
· <20 undervikt
· 20-25 normalvikt
· 25-30 övervikt
· 30-35 fetma grad 1
· 35-40 fetma grad 2
· >40 fetma grad 3
Äldre (kan dock vara normalt vid stabil vikt utan viktförlust)
· <22 undervikt
- mäta fyra hudveck och bedöma kroppssammansättning och kunna diskutera felkällor
Hudveck:
TSF (triceps skinfold) – tag ett hudveck mellan vänster hands tumme och pekfinger strax (ca 2cm) ovanför mittmarkeringen över tricepsmuskeln och mät med kalipern hudvecksstorleken vid mittmarkeringen. Gör 3 mätningar – ta medelvärdet.
SSF (subscapsula skinfold) – Nyp hudvecket precis under spetsen på höger skulderblad. Naturligt får man då ett veck som löper i 45 graders vinkel mot ryggraden. Gör 3 mätningar.
BSF (biceps skinfold) – mät över bicepsmuskeln (samma som triceps).
Supra-iliac - Hudvecket precis över främre höftbenskammen i en tänkt linje rakt ner från ”mitt-på-axeln”.
Felkällor: Bättre för pat med ödem, tumör. Svårt med äldre som har mycket hud (även gbp patienter). När man sedan räknar ekvationen för bestämning av kroppsfett och fettfrimassa finns risk att man använder ekvation för fel ålder/kön eller helt enkelt räknar fel.
- förklara kategorierna i steg 1 i nutritionsbehandlingsprocessen (NCP)
Steg 1 Nutritionsutredning vid ny- och återbesök
- samla in information om lämpliga nutritionsvariabler.
Vad behöver vi ta reda på? (vägledning genom journal, remiss – relevant info?)
Var hämtar vi informationen? (pat/journal/personal)
Hur ska vi samla in informationen? (kostutredning, måltidsobservation, kostundersökning, mätning av biokemiska markörer, antropometriska mätningar, kroppssammansättningsmetoder, mätningar av fysisk aktivitet.
- Analysera och tolka insamlade uppgifter
Analysera och tolka efter referensvärden såsom NNR, SLV:s råd osv.
- beskriv två blod- eller urinprov som kan beskriva nutritionsstatus
Urinprov (somatisk proteinmätning)
Kreatininutsöndring i urin
Kväveutsöndring i urin
= båda är proteinmätningar
Kreatininutsöndring i urin:
kreatinin längd index = uppmätt 24h kreatinin / förväntat 24h kreatinin!
Ø 60-80% mild skeletal muscle depletion
Ø 40-59% moderate skeletal muscle depletion
Ø <40% severe loss of skeletal muscles
Kväveutsöndring i urin
Vid hälsa: kväveutsöndring = kväveintag.
Negativ kvävebalans: kväveutsöndring > kväveintag.
Blodprov – visceral proteinmätning
Pre- albumin: påverkas av proteinintaget och ses därför som markör för proteinstatus. Påverkas dock av sjukdomar och inflammation – uteslut dessa!
RBP – Påverkas av proteinintaget och ses därför som markör för proteinstatus (speciellt hos kritiskt sjuka) Ger en bild av senaste proteinintaget snarare än proteinstatus generellt pga sin korta halveringstid (12h). Påverkas även av inflammation och sjukdomar – uteslut dess!
- förklara sambandet mellan inflammation och S-albumin, hemoglobin samt S-ferritin
Akutfasprotein är protein som produceras som svar på inflammatoriska stimuli genom cytokiner. Negativa (sjunker) och positiva (ökar)
S-albumin – okänsligt mått för proteinbrist men god markör för allmäntillstånd – läcker snabbt ut i blodet vid inflammation – sjunker!
Hemoglobin – vid stegrat CRP (akutfasprotein) bör man förvänta sig sänkta koncentrationer av hemoglobin. (dessutom låga halter järn i serum, vid järnbrist minskar hb) Cytokiner vid inflammation medför ökad produktion av vita blodkroppar (färre röda bildas) Mindre EPO från njuren (stim produktion av röda blodkroppar)
Ferritin - är ett akutfasprotein och ökar markant vid inflammation/infektion!
- beskriva genomförandet av en 24-timmars recall
- Kortfattat – allt du ätit och druckit föregående dygn. Först quicklist.
- mer detaljerat, varje livsmedel/dryck- tillagningsmetod, varunamn etc. (fett%, nyckelhål)
- mängden av varje komponent, hushållsmått eller från portionsguiden.
- läs upp allt – är något glömt? Här kan du fråga om du känner att det saknas något till eller mellan måltiderna.
Drack du något till? Använde du senap, ketchup, lingon – andra tillbehör? Åt eller drack du något på samma gång? Åt/drack du något före? Åt/drack du något efter?
- Steg fem används ibland – genomgång av livsmedelkategorier som ofta glöms bort.
När vaknade du? När åt du efter du vaknat? Vad åt eller drack du?
Checklist mellanmål: varmkorv, äpple, banan, smörgås, choklad, godis, kaffe, glass, mjölk, läsk, popcorn, chips, morötter, bullar, flingor.
- beskriva styrka och svagheter med 24-timmars recall som metod vid stora undersökningar
Styrkor:
· Kvantifierat intag (“trovärdigt”)
· Ger detaljerad data
· Liten belastning på deltagaren
· Påverkar inte matvanorna
· Kräver inte läs- och skrivkunnighet
· Passar i de flesta befolkningar
Lättare att minnas föregående dag än hur man “vanligtvis” äter i en FFQ.
Svagheter:
· Stor studiekostnad.
· Många dagar behövs för individdata.
· Ofta underrapportering.
· En 24-h recall på en person ger inte personens kostvanor.
· För datanivå 2 i en grupp kan man bara få medelvärde och spridning för energiintaget. För mer precist medelvärde behöver man kolla på individnivå.
· För datanivå 3 behövs upprepade 24-h recalls per person kan ranka individers kostvanor.
· För datanivå 4 behövs många recalls förutsatt att veckodagar och ev säsong är representerade. Men når nivå 4!
- beskriva styrka och svagheter med FFQ som metod vid stora undersökningar
Styrkor:
· Beskriver de vanliga matvanorna
· Beskriver hela kosten
· Relativt billig
· Påverkar inte matvanorna
· Kan nå datanivå 3 – relativ konsumtion för individer (rangordning och klassifiering
· Rangordna individer eller gruppera individer och därmed undersöka sambandet mellan kost och sjukdom i stora studier. Ex. inom epidemiologi är rangordning oftast det primära.
· Kan skickas ut med post eller webbaserade varianter
·
Svagheter:
· Ger inte precist kvantifierade data (“trovärdig”)
· Svårt att minnas och svara
· Intaget ofta felrapporterat
· Absolutintag på individnivå (datanivå 5)- NEJ
· Alla livsmedel ryms inte på listan, blir svårt att fånga nyanser i matvanor speciellt i en blandad befolkning med olika matvanor och brett utbud på livsmedel
· Långa FFQ-listor tenderar att överskatta intaget och kortare underskatta
· Förknippad med stora mätfel, kan bero på erfarenhet, utbildning, ålder, kunskaper om mat och matlagning, färdighet att fylla i blanketter, läskunnighet etc.
Ej tillräcklig information för att hela kostens sammansättning ska kunna utvärderas.
- beskriva styrka och svagheter med kostregistrering som metod vid stora undersökningar
Styrkor
· Ger detaljerad data
· Belastar ej minnet
· Kvantifierat intag (“trovärdigt”)
· Kan nå nivå 3
Svagheter:
· Kostsam
· Stor börda för deltagaren
· Många dagar behövs för individdata
· Påverkar matvanorna
· Ofta underrapportering
· Rapporterna försämras med tiden (rek. 3-4 dagar)
· Ju fler dagar, desto större bortfall
· Risk för en icke-representativ studie (konstintresserade individer ställer upp)
Felskattning/mätning av konsumtionsmängd.
Databasens tillförlitlighet.
- mäta midjeomfång, höftomfång och tolka resultatet
Midjeomfång
Kvinnor
· Under 80cm: ingen ökad hälsorisk
· Mellan 80-88 cm: en ökad hälsorisk
· Över 88cm: Bukfetma vilket innebär en hälsorisk
Män
· Under 94cm: ingen ökad hälsorisk
· Mellan 94-101 cm: en ökad hälsorisk
· Över 102cm: Bukfetma vilket innebär en hälsorisk
Midja/stusskvot bör användas för överviktiga. Mätes stående i navelhöjd resp höftregionens vidaste del.
Gränsvärde: Män 1.0. Kvinnor 0.85
- mäta sagittaldiameter och tolka resultatet
SAD mäts efter en normal utandning i liggande ställning med raka ben resp böjda knän, utan kläder i mätområdet. SAD mäts i höjd med höftbenskammen ed hjälp av linjal och vattenpass eller med SAD-mätsticka. SAD är avståndet mellan ryggslutet och den horisontella linjen.
Gränsvärden >22cm för män och <20 cm för kvinnor
- beräkna en människas energibehov
BMR x PAL = TEE
BMR – se mall. NNR eller Harris Benedict.
PAL:
PAL = EE/BMR
Rullstolsburen/sängliggande
1,2
Stillasittande arbete m få tillfällen av förflyttning. Begr fysisk aktivitet under fritid
1.4-1.5
Stillasittande arbete med visst behov av förflyttning men ingen eller begränsad fysisk aktivitet under fritid
1.6-1.7
Huvudsakligen stående arbete (hushållsarbete, butiksarbete)
1.8-1.9
Betydlig grad av sport och annan hård fysisk aktivitet på fritiden (30-60min 4-5gg/v)
+0.3
Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet
2.0-2.4
- mäta kroppslängd med tre olika metoder, samt förklara dessa
Stående längd – barfota eller tunna strumpor. Både huvud, rygg, rumpa och hälar ska ta i mot väggen. Hälarna ska vara ihop och armarna hängandes vid sidorna, hur man håller huvudet kan naturligtvis diskuteras men vanlig position är med blicken riktad rakt fram och nässpetsen i linje med örsnibben. Be individen att ta ett djupt andetag så att den maximala längden uppnås. Längden läses av till närmsta 0.1cm. Längd påverkas av ti på dagen och ansträngande aktivitet. Mät tre gånger.
Halvt armspann – mäts mellan bröstbenet och långfingersroten. Används där det är svårt att mäta kroppshöjd på traditionellt sätt. Ex. Amputerad/endast en fungerande arm, rullstolsburen, krokiga äldre. Svårt att hålla ut båda armarna som vid armspann.
Armspann – alternativ när det är omöjligt att möta kroppslängd. Resultatet man får dram är dock bäst korrelerat med längd vid ung vuxen ålder. Individen ska stå, eller sitta, mot en vägg, med armarna utsträckta i sidled. Armarna skall hållas i skulderhöjd under mätningen, detta kan vara svårt bland äldre personer. Mätningen görs med måttband som är minst 2m långt med en mätperson vid varje ända av bandet. Kan också mätas liggande.
- förklara iso-BMI
Att räkna ut och tolka BMI för barn görs inte på samma sätt som för vuxna över 18 år. Barn skall tolkas utifrån en egen BMI-tabell som utgår från ålder och kön. BMI-klassifikation för barn kallas iso BMI. IsoBMI är en standard för kontroll av övervikt hos barn som definierats av IOTF (International Obesity Task Force). Värdena är barns motsvarighet till BMI (body mass index). isoBMI 25 motsvarar övervikt och isoBMI 30 motsvarar fetma hos barn. IsoBMI räknas ut på samma sätt som vanlig bmi men skillnaden är hur resultatet skall tolkas. BMI-klassificeringen för vanligt bmi är vanligtvis inte beroende av ålder och kön, men för barn och ungdomar spelar både ålder och kön en viktig roll i klassificeringen. Om viktklassen övervikt eller fetma inte stämmer in har ditt barn vanligtvis normalvikt. Observera dock att det inte finns undervikt definierat för barn.
- besvara frågan: ”Vad har du för behov av ytterligare kunskap för att förstå nutritionsbehandlingsprocessen?”
För att förstå nutritionsbehandlingsprocessen behöver jag först och främst lära mig de tre övriga stegen i processen. Processen består av stegen
- Nutritionsutredning.
- Nutritionsdiagnos (identifiera problem, fastställa etiologi samt ange symptom och tecken),
- Nutritionsåtgärd (fastställ åtgärd och ordination, formulera mål och fastställ plan för nutritionsåtgärd samt genomför plan för nutritionsåtgärd),
- Nutritionsuppföljning och utvärdering (identifiera och välja kvalitetsindikatorer, följa upp och utvärdera nutritionsdiagnos samt symptom och tecken).
Veta vad dessa innebär och hur de utförs. Jag behöver även att lära mig hur man dokumenterar i journalsystem samt ytterligare kunskap inom ncpt. Jag behöver lära mig att identifiera bidragande faktorer till hälso-/nutritionsproblem, kritiskt tänkande samt öka min kunskap inom nutrition och dietetik.
· Jag behöver alltså lära mig:
o De standardiserade nutritionstermerna för att kunna ställa en diagnos och använda relevanta nutritionstermer vid dokumentering (NCPT).
o Kunna mer om olika symptom och kliniska tecken, samt tolkning av olika laboratorievärden.
o Hur man använder en medicinsk journal och dokumenterar.
o Samt hur man gör en nutritionsuppföljning och utvärdering.
· Identifiera riskfaktorer
o Ex.dåliga laboratorievärden (låg bentäthet (DXA), höga kolesterolhalter blod), kunna tolka dessa i syfte att driva nutritionsbehandlingen.
· Använd lämpliga screeninginstrument och -metoder
o Använda relevanta nutritionstermer vid dokumentering, NCPT (Nutrition Care Process Terminology).
o Hur man gör en nutritionsuppföljning och utvärdering
Arbeta multiprofessionellt
