Munta

Question 1

Vilka fördelar finns det med sofisternas metod (dialektik) för att lära ut?

Answer 1

dialektik så jobbar man med motsättningar, det vill säga att man resonerar sig fram till svaren.

Question 1

Vilka tre funktioner kan man identifiera från homerisk skrift att språket hade och vilka funktioner hade dessa?

Answer 1

Heuritisk(tolka och förstå), eristiken(konsten att ljuga, motivera och strida för sin sak), protetiska( hur du påverkar och styr med språket)

Question 2

Varför uppstod retorik och demokrati samtidigt?

Answer 2

För att vanliga människor skulle kunna föra fram sina åsikter, inte bara de som sitter på makten. När fler vanliga lärde sig tt övertyga så försvann ju en del av makten från de som hade den. Män, som var de fria medborgarna, fick då lov att tala.

Question 3

Bör sofisterna klassas som retoriker eller filosofer?

Answer 3

Sofisterna bör ses som retoriker eftersom de arbetade med retorik och de arbetade med att undervisa i retorik mot betalning.

Question 4

Vad innebär dissoi logoi och hur är dess koppling till protagoras uttryck “homo mensura”

Answer 4

Om någon ser ett bord ur ett perspektiv så kan någon annan se det ur en annat. Dissoi logoi innebär olika perspektiv på samma sak och homo mensura - Är människan måttet på vad som är eller endast måttet på hur det är- innebär ungefär det samma.

Question 5

I dissoi logoi beskrivs sofisternas fenomenalism, vad betyder detta begrepp och vad är ett exempel på det?

Answer 5

Sofisterna tog utgångspunkt i att vi endast kan nå kunskap utifrån våra erfarenheter och inom våra sinnen.

Question 6

Vilka är Lindqvists 4 tolkningar av dissoi logoi?

Answer 6

Relativistiska
Dialektiska
Ironiska
Retoriska

Question 7

I dissoi logis 6:e kapitel presenterar författaren ett argument för att det inte skulle vara möjligt att lära ut vishet och förträfflighet eftersom det inte fanns några erkända lärare i ämnet. Som motargument hävdar författaren att om så var fallet, vad lär sofisterna isåfall ut, om inte vishet och förträfflighet? Så- vad lärde sofisterna ut, och var det vist och förträffligt.

Answer 7

Sofisterna lärde ut retorik men de gjorde detta genom att lära sina elever arete. Arete är svårt att översätta till svenska men handlar om att ha goda moraler och att vara en god människa.

Question 8

Är arbete något som kan läras ut genom retorik? Varför/varför inte?

Answer 8

Om man ser på det från sofisternas relativistiska syn, så handlar det om att sätta sig in i olika perspektiv på en fråga. Detta kan i sin tur leda till att man försöker förstå sin mottagare för att förstå det perspektivet och då är det nog högst sannolikt att man ändras som person själv. Då borde det vara möjligt att bli en bättre människa genom läran.

Några som inte gillade detta var adelsmännen. De ville att arete skulle vara något som gick i arv och som endast de fina familjerna kunde ha. De ville alltså ha kvar sin vision om att adeln var bättre än folket.

Question 9

Hur skulle en djupare förståelse av strukturen inom dissoi logoi kunna bidra till vår moderna diskussion om retorik och argumentationsteori?

Answer 9

Det skulle kunna hjälpa oss att bättre på att förstå andras perspektiv, vilket skulle leda till att vi bättre förstår varandra.

Question 10

Vad anses problematiskt med en historisk rekonstruktion av dissoi logoi utifrån Lindqvist iordanoglou och Herrick?

Answer 10

Nysofistiska tolkningar kan bli anakronistiska genom att de sätter ord i munnen på texterna. De utgår inte nödvändigtvis från de antika sammanhangen utan vad det sofisterna sagt KAN betyda för oss.

Herrick säger att vi inte har en klar uppfattning om hur sofisterna ska eller hade kategoriserats. Var det en metod? Var det en skola? Var det ett folkslag?

Question 11

Finns det likheter mellan dissoi logoi och aristoteles retoriken?

Answer 11

Partes modellen påminner om motsättningar i de almänna topikerna. Dissoi logoi skulle gå att betraktas som en topik katalog

Question 12

Hur kan det skrivande ordets betydelse förhålla sig till dissoi logoi?

Answer 12

Det skrivande ordet kan förhålla sig till dissoi logoi eftersom det skrivna ordet kan betyda olika saker. Man kan ha olika uppfattningar när det gäller ett ords betydelser. Ett ord kan vara homonym, att ett och samma ord kan innebära två olika saker.

Question 13

Hur har synen på det muntliga och skriftliga förändrats över tid inom språkforskningen?

Answer 13

Det muntliga språket har betraktats som mindre värd. Informellt, närvarande, vardagsspråk. Medans det skiftliga språket har betraktats som mera vetenskapligt, frånvarande, formellt och officiellt.

Question 14

Platon - Faidros. Vad var kungen av Thebes kritik mot bokstävera och håller sokrates helt med honom i Faidros?

Answer 14

Sokrates håller med en del. Skriven text kan an inte prata med och kan inte lära en något nytt. Om man väljer orden bra så kan den skrivna texten bli en avbild av den vetande människan.

Question 15

Varför är det skrivande ordet så viktigt?

Answer 15

Det skrivande ordet kan vara viktigt eftersom det kan ha med bokstäverna att göra. Kritiken var att man inte kan prata med bokstäverna och man därför inte kan lära sig något nytt. Däremot är det skrivna ordet väldigt viktigt för att kunna memorera.

Question 16

Vad menar Ong med att förmedla med att förklara en häst som en hjullös bil?

Answer 16

Vi har svårt att föreställa oss den muntliga informationen eftersom det finns avsaknad av muntliga artefakter. Att säga såhär då utgår vi ifrån att någon som inte sett en häst men beskriver det istället från något de vet ( en bil i detta fallet)

Question 17

Hur kan sofisternas syn på retorik och sanning, som fokuserar på övertygelse oh effektivitet över sanningshalt, jämföras med dagens moderna retoriska metoder?

Answer 17

Idag vill vi få ta del av det som är sant. Vi försöker veta vad sanningen är istället för att få rätt som sofisterna.

Question 18

Vad leder den relativistiska tolkingen av dissoi logoi till? Hur kan den relativistiska tolkningen av dissoi logoi informera och utmana moderna teorier om sanning, kunskap och moral inom argumentationsteorin.

Answer 18

Den relativistiska tolkningen av Dissoi Logoi leder till en ökad förståelse för relativismens implikationer för sanning, kunskap och moral. Den utmanar också traditionella synsätt inom argumentationsteorin och retoriken samt ger en ökad medvetenhet om kulturell och historisk kontext.