Moment A

Question 1

EU:s överstatliga organ?

Answer 1

Kommissionen, Europarlamentet & EU-domstolen.

Question 2

EU:s mellanstatliga organ?

Answer 2

Europeiska rådet & Ministerrådet

Question 3

Överstatligt beslutsfattande?

Answer 3

Medlemsstaterna ger upp sin suveränitet genom t.ex. den ordinarie lagstiftningsförfarandet. Till följd av medlemskapet i EU har medlemsstaterna enats om att överlåta sina befogenheter på vissa politikområden till EU-institutionerna. Det innebär att EU:s institutioner fattar överstatliga, bindande beslut i sina lagstiftande och verkställande förfaranden, budgetförfaranden, förfaranden för utnämningar och författningsliknande förfaranden. Här har de överstatliga institutionerna stor makt.

Question 4

Mellanstatligt beslutsfattande?

Answer 4

Medlemsstaterna har en del av sin suveränitet. Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden ser beslutsförfarandet annorlunda ut än det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det som främst kännetecknar dessa områden är ett starkare mellanstatligt samarbete. Här har medlemsstaterna en del makt.

Question 5

Kommissionens uppgifter?

Answer 5

Att initiera lagförslag, verkställa beslut och att övervaka efterlevnaden av EU-rätten. Kommissionen har en medlande funktion och även en övervakande funktion. Kommissionen söker kompromisser och ser till att medlemsstaterna följer de gemensamma reglerna.

Question 6

Kommissionen beroende eller oberoende av medlemsstaternas regeringar?

Answer 6

Kommissionen ska vara oberoende av medlemsstaterna regeringar.

Question 7

Hur många representanter finns det i Kommissionen? Vad är det ansvar och hur länge sitter dem?

Answer 7

I kommissionen finns det en representant från varje medlemsstat (28 st) som har ansvar inom varsitt område och mandatperioden är på 5 år.

Question 8

Kommissionen överstatlig eller inte? Vad innebär det?

Answer 8

Kommissionen är överstatlig och medlemsstaterna har på så vis ingen påverkan.

Question 9

Har Europaparlamentet makt? Vad representerar Europaparlamentet? Vad är Europaparlamentets uppgift?

Answer 9

Europaparlamentet har en viss verkställande makt och representerar EU utrikes. Europaparlamentet ska tillsammans med ministerrådet lagstifta och utöva budgetfunktionen.

Question 10

Hur tillsätts Europaparlamentets ledamöter?

Answer 10

Europaparlamentets ledamöter är direktvalda av medlemsstaternas befolkning.

Question 11

Hur röstas ledamöterna in i Europaparlamentet? Hur ofta röstas ledamöterna in?

Answer 11

I EU-valet röstas var femte år ett visst antal ledamöter in från diverse partier.

Question 12

Vad är EU-domstolens två uppgifter?

Answer 12

Att döma i rättstvister och att tolka fördragen.

Question 13

Hur många domare sitter i EU-domstolen? Hur många generaladvokater finns samt vad är deras uppgift?

Answer 13

Det är 28 stycken domare, en från varje medlemsstat och sen finns det även 11 generaladvokater som fungerar som rådgivare.

Question 14

Vilka sitter i Europeiska rådet?

Answer 14

Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer.

Question 15

Vad är Europeiska rådets uppgift?

Answer 15

Europeiska rådet har den viktigaste samordnande makten, då den styr hela EU:s arbete genom att utarbeta diverse riktlinjer, rekommendationer och uppmuntringar. Europeiska rådet har alltså stark makt över dagordningen.

Question 16

Vad kan Europeiska rådet fatta beslut om?

Answer 16

Europeiska rådet fattar även tunga ”historiska” beslut som till exempel fördragsändringar.

Question 17

Hur många sammanträden har Europeiska rådet?

Answer 17

Europeiska rådet har fyra sammanträden per år men fler vid behov.

Question 18

Vilka sitter i Ministerrådet?

Answer 18

Ministerrådet består av ministrar från medlemsstaternas regeringar.

Question 19

Hur många konstellationer har Ministerrådet?

Answer 19

Det finns 10 olika konstellationer som ministerrådet verkar i.

Question 20

Har Ministerrådet makt i den ordinarie lagstiftningsförfarandet?

Answer 20

De har en viktig beslutande makt då de i vissa utfall kan få ha det sista ordet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Question 21

Har Ministerrådet en kontrollmakt?

Answer 21

Ministerrådet har även en kontrollmakt, då de skall övervaka de verkställande makterna, Europaparlamentet och kommissionen.

Question 22

Hur kan EU vinna legitimitet?

Answer 22

Genom effektivitet, demokratiska procedurer, ansvarsutkrävande och god representation.

Question 23

Har effektiviteten ökat eller minskat i EU?

Answer 23

Effektiviteten har ökat i EU i och med att enhällighet inte längre är den ordinarie lagstiftande metoden, utan det är mer vanligt med kvalificerad majoritet eller enkel majoritet nu för tiden. Detta leder till att det blir enklare att fatta beslut för medlemsstaterna

Question 24

Har förutsättningarna för deltagande, representation och ansvarsutkrävande förändrats i EU?

Answer 24

Medlemsstaterna har överfört befogenheter till EU som tidigare var nationella. Men i steget från den nationella till den europeiska nivån har förutsättningarna från deltagande, representation och ansvarsutkrävande förändrats. Medborgarnas traditionella kanaler för demokratisk påverkan på nationell nivå innebär inte längre att de därmed har inflyttande över alla de beslut som berör dem och fattas i deras namn

Question 25

Har medborgarna i medlemsstaterna en påverkan på EU?

Answer 25

Medborgarna i medlemsstaterna har en påverkan genom de demokratiska procedurerna som EU-valet och de nationella valen att rösta på de ledamöterna som leder till att platserna i Europaparlamentet fylls.

Question 26

Hur ser den enda direktvalda EU institutionen (Europaparlamentet) ut idag?

Answer 26

Men det faktum är att den enda direktvalda EU-insitutionen (Europaparlamentet) är också den svagaste av alla de tre organen i EU:s lagstiftningstriangel. Visserligen har EPs makt ökat betydligt men institutionens inflytande kan fortfarande inte likställas med kommissions och ministerrådets. Inte heller är EPs befogenheters fullt jämförbara med dem som nationella parlament i allmänhet åtnjuter.

Question 27

Hur ser medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av nationella regeringar ut idag?

Answer 27

Medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av nationella regeringar har även försvagats i takt med att de övernationella dragen i EU blivit mer framträdande. Medlemsstaternas regeringar har förlorat delar av kontrollen över integrationen, samtidigt som nationella parlament har förlorat delar av kontrollen över regeringarna.

Question 28

Finns det god representation i de mellanstatliga organen i EU?

Answer 28

Att det finns god representation kan man vara lite tveksam till eftersom det endast är toppolitikerna inom alla medlemsstater som får plats i de mellanstatliga organen, vilket kan leda till att det saknas både åsiktsrepresentation och den sociala representationen.

Question 29

Vilka bestämmer i ett demokratiskt system?

Answer 29

I ett demokratiskt system är folket med och bestämmer.

Question 30

Vilka bestämmer i ett icke-demokratiskt system?

Answer 30

I ett icke-demokratiskt system är det oftast en eller få som bestämmer.

Question 31

Vad kännetecknar ett demokratiskt system?

Answer 31

Demokratiska system kännetecknas av fria, rättvisa, regelbundna och hemliga val, i vilka allmän och lika rösträtt råder. I demokratiska system råder även politiska fri- och rättigheter. En fundamental komponent i ett demokratiskt system är rättsstatsprincipen, vilken förenklat innebär att alla är underställda lagen, även makthavarna. Demokratiska system kännetecknas också av att det är inga dolda makthavare som begränsar den politiska agendan

Question 32

Vad kännetecknar ett icke-demokratiskt system?

Answer 32

Ett icke-demokratiskt system kännetecknas snarare av avsaknaden av en eller flera komponenter som finns i demokratiska system.

Question 33

Vad kan ske i ett icke-demokratiskt system?

Answer 33

I ett icke-demokratiskt system kan det finnas valfusk, censur, trakasserier, våld och inskränkt rösträtt m.m.

Question 34

Hur kan man skapa legitimitet i ett demokratiskt system?

Answer 34

I ett demokratiskt system kan man uppnå legitimitet till exempel genom demokratiska procedurer, effektivitet, ansvarsutkrävande och god representation.

Question 35

Hur kan man skapa legitimitet i ett icke-demokratiskt system?

Answer 35

Ett icke-demokratiskt system kan uppnå legitimitet genom tradition alltså en stark tro på en viss politisk eller social ordning som har funnit där länge såsom i Saudiarabien, en karismatisk ledare som Ghaddafi där det fanns en stark tro på samhällets ledare, att det finns yttre hot eller på grund av tidigare ekonomiskt kaos.

Question 36

Hur får det politiska system legitimitet i en demokrati?

Answer 36

I en demokrati får det politiska systemet legitimitet genom sitt folkliga mandat, för det återspeglar folkviljan. Med andra ord bygger det på folksuveränitetsprincipen, ”makt utgår från folket”.

Question 37

Vad betyder demokrati?

Answer 37

Demokrati innebär folkstyre.

Question 38

Vad innebär inflödeslegitimering?

Answer 38

Inflödeslegitimering innebär att det demokratiska styret legitimeras genom att folket har möjlighet till att delta i politiken, genom valdeltagande och yttre allmän opinion, dvs sina krav/behov/önskningar till folkrepresentationen.

Question 39

Vad innebär genomflödeslegitimering?

Answer 39

Genomflödeslegitimering innebär att den politiska processen ska präglas av öppenhet/transparens. Det ska vara möjligt att inhämta information om vad som försiggår i riksdagen och regeringen, och den politiska processen ska vara öppen för allmänheten.

Question 40

Vad innebär utflödeslegitimering?

Answer 40

Utflödeslegitimering innebär att det ska vara samband mellan åtgärder och resultat. Man ska kunna se att besluten som tas träder i kraft och fungerar i linje med väljarmassans önskningar. Det ska också vara möjligt att utkräva ansvar i alla led i av den politiska kedjan.

Question 41

Hur kan folket utkräva ansvar samt ändra ett partis sammansättning i en demokrati?

Answer 41

Folket kan enkelt utkräva ansvar och ändra partiets sammansättning genom allmänna val var fjärde år, och en regering som har svikit att följa upp det de har lovat kan tvingas avgå.

Question 42

Hur kan parlamentet/riksdagen säkerställa att man verkligen representerar hela folkets vilja?

Answer 42

Genom åsiktsrepresentation och social representation. Med andra ord, om parlamentet/riksdagen återspeglar invånarnas olika åsikter, ideologier och visioner samt återspeglar samhällets sociala, etniska, religiösa och åldersrelaterade sammansättning. På detta sätt säkerställer man att parlamentet/riksdagen verkligen representerar hela folkets vilja.

Question 43

Kan man i parlamentet/riksdagen vinna legitimitet genom åsiktsrepresentation och social representation?

Answer 43

Man kan också hävda att man i parlamentet/riksdagen vinner legitimitet genom åsiktsrepresentation och social representation. Med andra ord, om parlamentet/riksdagen återspeglar invånarnas olika åsikter, ideologier och visioner samt återspeglar samhällets sociala, etniska, religiösa och åldersrelaterade sammansättning. På detta sätt säkerställer man att parlamentet/riksdagen verkligen representerar hela folkets vilja.

Question 44

Har ett icke-demokratiskt system allmänna och rättvisa val?

Answer 44

I en icke-demokratiskt system saknas ofta allmänna och rättvisa val.

Question 45

Hur är rättsapparaten och domstolen i ett icke-demokratiska system?

Answer 45

Rättsapparaten och domstolen kan ofta vara manipulerat för att slå ner på politisk opposition genom exempelvis villkorlig fängsling av motståndare av regimen.

Question 46

Hur är valprocessen i ett icke-demokratiskt system?

Answer 46

Valprocessen kan vara fixat för att stötta en viss kandidat eller genom felaktig räkning av röstsedlar.

Question 47

Vem brukar oftast sitta i spetsen i ett icke-demokratiskt system?

Answer 47

I spetsen av en icke-demokratiskt system sitter som regel en obestridlig ledare eller en elitgrupp.

Question 48

Vad bygger icke-demokratiska system på?

Answer 48

Icke-demokratiska system bygger ofta på lojalitetsrelationer istället för stabila och demokratiska institutioner. Principal-agent metoden är ett relevant exempel.

Question 49

Hur kan en ledare i ett icke-demokratiskt system säkra legitimitet?

Answer 49

I utbyte mot stöd till sittande ledare eller regim, ges folket gåvor i form av pengar, fördelar och privilegier. Detta är ett sätt för ledaren att säkra ”legitimitet”.

Question 50

Vad kan icke-demokratiska system präglas av på central nivå?

Answer 50

På central nivå kan icke-demokratiska system präglas av korruption och nepotism, alltså att man använder sin position för egen vinning och fördelaktigt tillsätter släktningar och familjemedlemmar höga positioner.

Question 51

Hur kan icke-demokratiska system vinna legitimitet?

Answer 51

Icke-demokratiska system vinner sin legitimitet genom att tvinga, övertala eller ”köpa” sig väljarnas stöd. Med andra ord, präglas ett icke-demokratiskt system ofta av att ge intrycket av att styret är legitimt och upprätthåller en fasad för externa aktörer, organisationer och organ eftersom ledaren önskar att upprätthålla handelsavtal och ekonomiskt styrka.

Question 52

Finns det mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet i icke-demokratiska system?

Answer 52

Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet är oftast inte existerande. Detta eftersom ledaren vet att en för stark opposition kan vara första steget mot ledarens fall och eftersom det kan förstöra ens rykte internationellt.

Question 53

Vad innebär direktdemokrati?

Answer 53

Direktdemokrati är ett styrelseskick där folket är med och fattar de avgörande besluten själva. Alla röstberättigade är med i förberedelser, beslutsfattande och genomförande av besluten. Detta går till genom ex. folkomröstningar.

Question 54

Vad innebär representativ demokrati?

Answer 54

Representativ demokrati är ett styrelseskick där ett litet antal personer genom valprocedur får förtroendet att under en begränsad tid fatta bindande beslut åt folkets vägar. Alltså att vi överlåter rätten till representanter som vi har valt, för att fatta de politiska besluten under en viss tid.

Question 55

Vad utgår Majoritära valsystem från?

Answer 55

Majoritära valsystem utgår från enmansvalkretsar som genomförs i ett antal olika varianter och metoder.

Question 56

Vad resulterar valmetoden till i Majoritära valsystem?

Answer 56

Valmetoden resulterar i att den kandidat som fått flest röster får också det enda mandat som kandidaterna i valkretsen konkurrerar om, antingen genom relativ eller absolut majoritet.

Question 57

Hur ser valkretsarna ut i Majoritära valsystem och vad leder det till? Ge länder exempel.

Answer 57

Valkretsarna är här avsevärt mindre och betydligt fler än i länder som har proportionella valsystem, och leder i allmänhet till att landet får två stora partier. England och USA är typiska exempel som använder sig av denna typ av valsystem.

Question 58

Vad kan ske i Majoritära valsystem om det bara finns två partier att välja mellan?

Answer 58

Finns det bara två partier att välja mellan, kan detta system ofta skapa folkvalda församlingar som någorlunda väl återspeglar hur väljarna röstat, men ju fler partier, desto större och större blir skillnaden.

Question 59

Hur många typer av Majoritära valsystem finns det? Vad innebär dessa typer? Ge länder exempel.

Answer 59

Det finns två typer av majoritära valsystem – pluralitetsval och majoritetsval. Pluralitetsval innebär att valet avgörs i en omgång som t.ex. i USA medan majoritetsval har två omgångar som i ex. Frankrike.

Question 60

Vad bygger ett proportionellt valsystem på?

Answer 60

Ett proportionellt valsystem bygger på flermansvalkretsar. I flermansvalkretsar konkurrerar de deltagande kandidaterna, som tillhör olika politiska partier om två eller flera mandat.

Question 61

Hur fördelas mandaten i ett proportionellt valsystem?

Answer 61

Mandaten fördelas proportionellt mellan partierna utifrån de röster de fått.

Question 62

I proportionella valsystem finns det något som kallas småpartispärr, vad innebär det?

Answer 62

Eftersom många partier kan ta sig in i parlamentet, och det därför kan bli svårt att bilda en regering genom koalitioner och allianser mellan stora och små partier, har många länder infört en så kallad småpartispärr. Om det enligt konstitutionen som i ex. Sverige krävs att ett parti ska ha fått minst fyra procent av de räknade rösterna innan man överhuvudtaget tar med det lilla partiet i beräkningen av mandat, blir antalet partier avsevärt mindre.

Question 63

Varför använder man sig av utjämningsmandat i proportionella valsystem? Finns det olika typer?

Answer 63

Man använder sig av utjämningsmandat för att öka proportionaliteten. Det finns olika typer såsom jämkande uddatalsmetoden, heltalsmetoden eller uddatalsmetoden.

Question 64

Vad kan ses som en fördel med Majoritära valsystem?

Answer 64

Majoritära valsystem leder till att det bildas majoritetsregeringar vilket kan ses som en fördel då det kan leda till ökad effektivitet då det inte finns en stark opposition som stoppar beslutsfattandet. Detta kan vara gynnsamt i presidentsystem då det redan finns en inbyggd tröghet då makten är delad.

Question 65

Vad kan ses som en nackdel med Majoritära valsystem?

Answer 65

En nackdel skulle kunna vara att om regeringen inte är i majoritet så kan det leda till ännu fler dödlägen.

Question 66

Vad kan ses som en nackdel men även en fördel i proportionella valsystem?

Answer 66

I proportionella valsystem är det vanligt med koalitionsregeringar och minoritetsregeringar. I detta system blir oppositionen trögheten i beslutsfattandet, vilket kan leda till stillastående arbete men även mer eftertänksamma beslut.

Question 67

Vad kan ses som en fördel i proportionella valsystem?

Answer 67

Proportionella valsystem kan dessutom leda till att fler röstar vilket är en fördel.

Question 68

Vad innebär parlamentarism?

Answer 68

Parlamentarism betyder att ett land styrs med stöd av ett parlament (riksdag) vars ledamöter (medlemmar) är valda av folket. Den regering som har ansvaret för landets styre måste alltså ha stöd av parlamentet. Vanligen får det parti eller de partier som har flest röster möjligheten att bilda regering, vilken sedan styr landet under den mandatperiod som gäller (vanligtvis under fyra år) eller tills att den blir avsatt av parlamentet.

Question 69

Hur fungerar ett parlamentariskt system?

Answer 69

I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslut. Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgå. Förenklat kan man säga att regeringen är ansvarig inför parlamentet (riksdagen - folkrepresentationen).

Question 70

Vad har Sverige för typ av parlamentarism? Samt vad innebär det?

Answer 70

I Sverige har vi s.k. negativ parlamentarism eller minoritetsparlamentarism som det också kallas. Det betyder att regeringen kan styra så länge som den inte har en majoritet i parlamentet (riksdagen) mot sig. På så vis är det möjligt att bilda en regering även om regeringspartierna inte har ideologiskt stöd av en majoritet i riksdagen. Men regeringen måste tolereras av en majoritet i riksdagen.

Question 71

Vad innebär Presidentialism?

Answer 71

Presidentialism bygger på ett system med maktdelning där den lagstiftande makten är strikt åtskild från den verkställande makten. Väljarna utser genom regelbundna och landsomfattande val vem som ska vara president (statschef och regeringschef), som i till exempel Frankrike eller USA. Statschefen utses därmed direkt av väljarna och kan sedan själv välja sin regering.

Question 72

Hur ser den lagstiftande församlingen ut i Presidentialism?

Answer 72

Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.

Question 73

Har en president mer makt än en statsminister?

Answer 73

Eftersom systemet med presidentialism inte är beroende av val till ett parlament, så kan presidenten tillsätta sin egen regering utan att behöva ta hänsyn till partipolitik. En president har därför betydligt mer personlig makt jämfört med en statsminister eller motsvarande regeringschef i ett parlamentariskt system.