Moment 2 Flashcards
- Berätta vad Martells modell vid depression går ut på.
- Förklara också de stora penseldragen vad man gör i behandlingen (enkelt och kortfattat är ledordet här, tänk att du berättar för en lekman i kön till kassan på IKEA och det är snart din tur att betala).
Martells modell vid depression förklarar uppkomst av depression, utveckling och vidmakthållande.
1. Trigger: Ofta är det något som händer i livet som som triggar dåligt mående. Ibland är det tydligt vad det är och ibland inte. Det kan vara en förändring av både positiv och negativ karaktär. T.ex. att förlora en partner eller att få barn. Många saker som gav personen glädje och mening kan snabbt försvinna och ersätt heller inte.
2. Detta kan leda till att personen blir nedstämd, orkeslös, rastlös, omotiverad med mera. När en person känner sig nedstämd är det naturligt att hen drar sig tillbaka från omgivningen ännu mer och slutar med fler aktiviteter som tidigare var belönande. Istället börjar personen att ägna sig åt exempelvis aktiviteter såsom att sitta framför tvn, scrolla på telefonen eller sitta och grubbla över hur det blivit som det blivit. Detta skapar ofta sekundära problem i personens liv såsom problem på jobbet eller sociala relationer.
3. Personen hamnar i en ond cirkel där personen handlar som hen mår och får det väldigt svårt att ta sig ur det dåliga måendet.
Behandling: Beteendeaktivering fokuserar på att bryta den onda cirken av att handla som man mår och fokuserar istället på att identifera aktiviteter som personen får glädje utav och försöka få in dom i personen liv igen. Man vill komma bort från att handla som man mår till att handla mot en värderad riktning även fast det känns tungt. Det menar Martell kommer att bryta den onda cirkeln i takt med att personeron gör fler meningsfulla aktiviter i sitt liv kommer det att få ringar på vattnet i fast i motsatt riktning.
Behandlingen börjar med psykoedukation där man förklarar hur man tänker att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och särskilt hur beteenden påverkar hur vi mår. Ett viktigt inslag i behandlingen är att patienten får föra aktivitetsdagbok. På så sätt får vi reda på nyanser i patientens mående och kan börja identifiera vilka aktiviteter som patienten mår sämre av och vilka som hen mår bättre av. Antidepressiva beteenden idenfiteras och planeras in i patientes liv.
- Det finns forskning som pekar på att säkerhetsbeteenden inte alltid behöver vara ett dåligt inslag för patienter som genomgår exponeringsbehandling. Problematisera begreppet “säkerhetsbeteende” utifrån den forskning som gjorts.
- Ge även ett exempel på när kontrollerad andning kan bli till ett säkerhetsbeteende samt när det kan vara en funktionell och bra intervention.
Det stämmer, säkerhetsbeteenden behöver inte alltid vara ett dåligt inslag för patienter som genomgår exponeringsbehandling. Säkerthetsbeteenden kan få patienten att närma sig det obehagliga och det är det man vill i en exponeringsbehandling för utan att närma sig det obehagliga kan man inte få in ny information eller diskonfirmativa erfarenheter. Ett exempel är ormfobiker som fick ta på sig en skyddsdräkt vilket gjorde att dom kunde närma sig ormen och se hur den ut och beter sig och få nya erfarenheter.
**Parrish menar att ett säkerhetsbeteende är okej att använda bl.a om: **
- Ger patienten en ökad grad av self-efficacy
- Inte kräver för mycket av patientens uppmärksamhet,
- Gör att patienten kan närma sig rädslostimulit mer
**Rachman menar att ett säkerhetsbeteende är bra att använda bl.a om: **
- Det ökar patientens tolerans och följsamhet med behandlingen (färre hoppar av)
- Det ger patienten en ökad kontroll över behandlingen
- Gör att patienten samarbetar mer med behandlingen
- Gör att man kan göra längre och fler exponeringar
- Om rätt användande inte hindrar patienten från att göra diskonfirmativa erfarenheter
- Tillåter patienten att ta in korrigerande information
- Kontrollerad andning kan bli ett funktionellt beteende om patienten har problem med kronisk överandning och inte bara vid panikattacker. Då kan det vara hjälpsamt för patienten att lära sig kontrollerad andning för att kunna ta till i sitt vardagliga liv (och ej vid panikattacker eller exponering), på så sätt minskar den generella överandningen och därmed minskar risken för att fysiologiska symtom ska uppstå och generera panikattacker.
Kan bli säkerhetsbeteende om:
- Patienten använder sig av kontrollerad andning vid annalkande panikattacker för att minska symtomen på dessa och/eller hindra dem från att uppstå. Alternativt använder sig av kontrollerad andning för att våga gå in i en exponering. I båda dessa fall blir den kontrollerade andningen ett säkerhetsbeteende som hindrar patienten från att uppleva panikattacken fullt ut, och därmed även från att komma i kontakt med ny information om panikattacken och om den obehagliga situationen.
David Clark har utvecklat en modell vid social fobi. Beskriv kortfattat hur man tänker sig att social fobi fungerar enligt denna modell (jag vet att ritfunktionen kan vara lite snårig i Digiexam så det räcker att du beskriver i ord).
- Social situation: exempelvis kafferast med kollegor.
- Negativa automatiska tankar: uppstår i personen mer eller mindre är medveten om. Det kan vara att alla andra kommer tycka jag är tråkig och ingen kommer vilja hänga med mig.
- Socialt hot: personen tolkar situationen som hotfull.
- Självfokus: Personen vänder uppmärksamheten inåt. Här skapar sig patienten en bild av hur den framstår inför andra, och använder sig av intern (interoceptiv information) för att skapa denna. Patienten börjar alltså se sig själv utifrån och monitorerar sig själv för att försöka undvika de katastrofer som de negativa automatiska tankarna innehåller (t.ex “alla kommer tycka är jag är tråkig och ongen kommer vilja hänga med mig.
- Tolkningen av att det finns ett hot eller fara leder vidare till fysiska symptom såsom att hjärtat rusat, börjar svettas, skakningar och rodnad. Dessa sensationer använder personen för att skapa en bild över sig själv, hur den framstår och presterar.
- Säkerhetsbeteenden: För att undkomma obehaget från katastroftankarna och dölja sina kroppsliga symtom (för att på så sätt modifiera självbilden som patienten konstruerat), börjar denne ägna sig åt så kallade säkerhetsbeteenden. Dessa kan handla om att undvika ögonkontakt, plocka med en penna för att dölja skakningar i händerna, eller att i förväg ha valt pösiga kläder för att undvika att eventuell svett syns. Säkerhetsbeteenden upplevs minska obehaget och upplevs därför funktionella för patienten, men har enligt modellen en tendens att öka graden av både självfokus och upplevd ångest.
Vidmakthållande: Dom ägnar sig mycket åt undvikande och säkerhetsbeteenden och får aldrig veta vad som händer om dessa tas bort, att katastroftanken inte besannas. Rädslan och negativa tankar om den sociala situationen kvarstår.
Självfokuset ökar deras självmedvetenhet och gör att de tolkar fysiska och kognitiva symptom som mer synliga och pinsamma än de egentligen är. Fokus inåt gör att personen inte heller kan ta in ny information som talar emot deras värsta farhågor.
Vad kan olika interventioner i social fobi vara?
Ett viktigt steg är informationsinsamling - vilka situationer, vilka tankar, vilket självfokus, vilka säkerhetsbeteenden, vilka undvikande beteenden, tidigare erfarenheter för att kunna börja intervenera.
Vanliga inslag i behandling är **beteendeexperiment. **Först predicerar man vad som ska hända ofta en katastroftanke om något. Om rädd för att rodna och uppfattas som svag, inducera rodnad och utsätta sig för en social situation. Därefter samla in information om vad andra hade för intryck av personen. Stämde dessa med personen farhågor?
Man kan också göra experiment med och utan säkerhetsbeteenden. Lärdomenkan bli att säkerhetsbeteenden inte är så hjälpsamma som patienten tror, utan ökar graden av självfokus och upplevd ångest.
**Videofeedback ** typ av beteendeexperiment för att testa subjektiva övertygelser. Ex med rodnad. Hur mycket syns rodnaden 1-100? Tittar på filmen och jämför. Kan testa andra övertygelser också som skakningar, om personen upplevs som tråkig. Patienten lär sig förhoppningsvis att känslor inte är ett bra mått på prestation eller intryck.
Uppmärksamhetskifte: Vad händer när patienten skiftar fokus från inåt till utåt? Vad händer med självfokuset, ångesten, självbilden, dom negativa tankarna? Fokus utåt gör att den negativa spiralen inte får syre och personen tar in information från omgivningen istället och baserar ens prestation baserad på vilka responser hen får.
Gör två ABCDE-analyser (problembeteenden) på fallexemplet nedan där du beskriver negativ förstärkning (du får ha en parallell positiv förstärkare om du så önskar). En av analyserna ska innehålla ett kovert/inre operant beteende
Negativ förstärkning - något tas bort eller minskar som konsekvens till beteenden vilket ökar sannolkheten för beteendet nästa gång.
Overt analys:
A:
S: Simon har kommit hem efter lång dag i skolan
T: Tänk om jag sagt något tokigt
K: ångest
B: ältar hela kvällen huruvida han sagt något tokigt
C:
T: Jag kan sa något tokigt eller jag sa inget tokigt denna gång, hur som helst
K: Ångest minskar då ältandet har som funktion att det minskar osäkerheten
DE: Simon kommer fortsätta med dem timtala ältandet då det minskar obehaget vilket kommer ta tid från andra saker han skulle kunna ägna sig åt som är belönande. Det är inte ovanlgit att ältandet generaliseras till fler områden i livet och hans beteenderepetoar minskar ytterligare Ältandet blir en kortsiktig lösning, men leder i längden till mer ångest och att han blir ännu mer vaksam på hur han agerar.
Kovert analys:
Antecedent
S: Simon är nyss hemkommen från ett mingel på studentkåren
T: “Det där jag sa på minglet ikväll var så himla stelt och korkat sagt. De andra kommer tycka att jag är en idiot och inte vilja vara med mig längre! Det här får inte hända igen!”
K: Ångest
B: Skriver ned en lista med repliker att använda i nästa sociala situation.
C:
Katastroftankarna (om att uppfattas som en idiot och att ingen kommer vilja vara med honom längre) minskar i utsträckning.
Ångesten minskar.
(Negativ förstärkning)
DE: Simon får aldrig veta vad som hade hänt i kommande sociala situationer om han inte skrev ned och repeterade repliker - får ej tillgång till ny information. Beteendet gör att Simon blir mer och mer begränsad i sociala situationer och att han upplever ett ökande behov av att förbereda sig minutiöst inför dessa.
Risk för generalisering, tar tid från naturliga förstärkare och ger sänkt livskvalitet.
Dialogen nedan med Simon skulle David Clark säga är ett exempel på ett mindre optimalt Beteendeexperiment. Vad är de centrala problemen med detta Beteendeexperiment och vad skulle man vilja diskutera vidare med Simon för att förbättra experimentet?
Psykolog: Ok, Simon. Om jag förstått det korrekt så får du ångest av att gå på date för att du då släpper in någon annan inpå livet. Vad sägs om att vi testar att du gör det ändå?
Simon: Det låter jättejobbigt.
Psykolog: Vad tror du kommer hända?
Simon: Jag kommer få jättemycket ångest.
Psykolog: Och vad är det värsta med det?
Simon: Ja, det värsta är nog att jag kommer att rodna och stamma, och sedan ligga och älta hela händelsen på natten. Det skulle vara jättejobbigt.
Psykolog: Ok, men jag tänker att du kanske ska testa just det antagandet. Ska vi bestämma att du nappar på det där middagserbjudandet du fick av en tjej i klassen imorgon och så testar vi ifall allt detta kommer att hända?
Simon: Ja hon ville som sagt att vi skulle gå ut och äta imorgon efter kvällsföreläsningen. Så du menar att jag ska tacka ja och göra detta trots att det känns hemskt?
Psykolog: Det stämmer. Vi testar och ser om katastrofen inträffar!
Designen liknar mer traditonell exponering, uttsätta sig för en situation trots det obehag som uppstår.
Ett bra beteendeexperiment testar en katastroftanke. I förslaget stannar dom vi d fysiska symptom och hur jobbigt det skulle vara att uppleva. Vi behöver komma åt vad som är jobbigt med det. Typ testa ett antagande om omgivningens reaktioner på symtomen han beskriver.se vad som vore det värsta med att han stammar och rodnar, exempelvis “hon kommer att tycka att jag är konstig och avsluta middagen”. DET kan vi testa i ett beteendeexperiment!
- Tas inte upp huruvida detta ska ske med eller utan säkerhetsbeteenden.
–> Behöver även specificeras vad som ska mätas och hur detta ska gå till. Före och efter mätning är viktigt
Bra exponerningar och beteendeexperiment innehåller:
Planning:
1.När?
2. Mål, objektiva som du kan kontrollera
3. not engage in safety behavior
4. NAT och alterantive thoughts
Processing:
Lessons learned
Gör två ABCDE-analyser (problembeteenden) på fallexemplet nedan där du beskriver negativ förstärkning (du får ha en parallell positiv förstärkare om du så önskar). En av analyserna ska innehålla ett kovert/inre operant beteende.
Kovert
Antecedent:
S: Ligger i sängen efter ett nattpass
T: fy vad dåligt att jag patienten fel dos förra veckan. Jag är värdelös och jag kommer få sparken
K: ångest och nedstämdhet
Beteende: Ligger vaken i sängen i flera timmar och tänker på hur hon ska undvika att göra misstag på jobbet i fortsättningen
Konsekvens:
T: Osäkerhetstanken om att få sparken minskar i utsträckning, tankarna kring att vara dålig och värdelös minskar K:Nedstämdhet och ångest minskar.
DE: tar tid från annat, andra naturliga förstärkare, ältandet gör att hon sover sämre, sämre hälsa och vidmaktållande av depression
Overt
Antecedent:
S: söndag morgon, ledig dag,
T: Imorgon jobb igen, tänk om jag gör ett nytt misstag
K: ångest
Beteende: Slår på tvn
Konsekvens
S:
T: Osäkerhetstankarna minskar i och med distraktion,
K: ångest minskar
DE: distraktionsbeteenden kommer att fortsätta, minskat socialt stöd, tar tid från annat, depp vidmakthålls.
Välj ut en av analyserna och föreslå en intervention. Motivera varför din föreslagna intervention är en bra idé. Specificera vad i ABCDE-analysen du avser förändra med din intervention.
En kognitiv intervention då hon verkar ha en väldigt rigid bild över att man inte får göra misstag och att man är värdelös och misslyckad om man gör ett enda misstag. Det är en mycket destruktiv tanke eftersom alla gör misstag. Det är en del av livet och lärande. Interventionen funkar på så sätt att hon byter ut sitt rigida mindset mot ett mer flexibelt. Då kommer inte tankar om värdelöshet, oro över att förlora jobbet, ångest och oro uppkomma och det kommer därför inte leda till beteedet att älta i timtal.
Gör två ytterligare analyser (En ABCDE-analys på Simon; en ABCDE-analys på Anna) där du använder dig av antingen positiv bestraffning, positiv förstärkning (endast) eller utsläckning (som består av 2 analyser) eller om du verkligen vill ta ut svängarna får du göra en negativ bestraffning (rekommenderas inte).
Observera att det du beskriver endast behöver vara en av många bidragande orsaker till problembeteendet.
Simon fick ett sms som gjorde honom väldigt ledsen
Simon
A
Simon är på dejt med en person som han träffat intensivt under en period och som han börjar känna sig ganska bekväm med
B
Tar mod till sig och berättar mer än vanligt om sig själv
C
Får efter en vecka ett SMS om att dejten inte tycker att det funkar mellan dem och att hon därav inte vill ses
mer
(Positiv bestraffning)
DE: vågar inte öppna upp sig igen. Tänker att andra kommer att rata honom om han öppnar upp sig, går miste om positiva förstärkare, blir mer och mer sluten, socialt isolerad, mindre socialt stöd, minskad livskvalitet,
Anna fick skäll av chef för ett misstag hon erkände
Anna
A
Råkar ge en patient för hög dos ångestdämpande Stesolid
B
Berättar för chefssjuksköterskan om sitt misstag
C
DigiExam
Chefssjuksköterskan ger Anna en utskällning och säger att hon kanske kommer att få sparken på grund av sitt
misstag
(Positiv bestraffning)
DE:
Minskar sannolikhet att vara ärlig och öppen, generera en livsregel om att misstag är oacceptabla, ställer höga krav på sig själv, kan generaliseras, hon blir mer sluten, får mindre socialt stöd från sin omgivning och mindre kontakt med sina naturliga förstärkare. Minskad livskvalitet.
Social fobi modell i steg
- Identifiera sociala situationer
- identifiera negativa tankar, katastroftankar
- Etablera länk mellan tankar och sensationer
- introducera konceptet av säkerhetsbeteenden och etablera länken mellan negativa tankar och säkerhetsbeteenden
- Självfokus och självbild: vad händer när vi känner fysiska symptom, ökat fokus in eller ut?
- Vilken bild får patienten av sig själv? länka ångestsymptom och säkerhetsbeteenden och sejälvbild till tankar.
1.
~~~
```Du har träffat Alex som lider av depression. Se nedan beteendedagbok, vilka viktiga saker ser du som du skulle vilja undersöka vidare och på så vis förstå Alex situation på ett bättre sätt?
(OBS! Du behöver inte ha några färdiga svar här men du kan ha hypoteser som du vill undersöka tillsammans med Alex; berätta om vad du skulle vilja undersöka vidare och hur du skulle göra det)
Intryck av Alex liv:
Jag skulle vilja undersöka för att förstå Alex situation bättre:
Ge Göran ny information om hur man kan jobba med sin social fobi utifrån clark modell: fall Göran
tidigare terapi: exponering räcker för att bli av med rädsla
Clark and welles kognitiva modell för social ångest. Tidigare behandling tar inte hänsyn till kognitioner och hur det vidmakthåller social fobi.
För relevant för:
1. Social situation
2. NAT
3. Fysiska symptom
4. säkerhetsbeteenden
5. = självbild (tidigare erfarenehter kan också påverka självbild)
Interventioner:
utamana självbild och cognitive fear
Kognitiv omstrukturering: Evidens för och emot, best, worse most realistic happening. Ex videofeedback, använda säkerhetsbeteenden
Habituation rationale ej tillräckligt för Göran.
Emotional rationale: fully experience emotions and accept them instead of avoidance (säkerhetsbeteenden). Reducing fear of emotions.
Vilka är de centrala exponeringskomponenterna i emotional processing theory (EPT)? På vilket sätt skiljer sig Craskes övergripande exponeringsmodell från EPT?
Initial fear activation (IFA), within session habituation (WSH) och between session habitution (BSH) är centrala exponeringskomponter i EPT.
I EPT utgår man från att man genom habituering kan förändra eller ersätta ett rädslominne.
Behandlingen går ut på att man skapar situation där patienten får en rädlsoreaktion (IFA). Inom sessionerna (WSH) exponeras patienten för detta rädlostimuli och patienten får stanna i den ångestfyllda för sin fobi gång på gång tills dess att patienten skattar sin ångest till nära noll efter exponering. I EPT tillåts inga säkerhetsbeteenden. Med BSH menas att patienten generaliserar habitueringen även till situationer utanför terapirummet, varje gång patienten möter rädslostimulit utanför terapirummet.
Craskes modell utgår från antagandet att ett aversivt minne kan störas ut av ett nytt, mindre aversivt minne. Här utgår man från en katastortanke och målet är att skapa så mycket expectancy violation som möjligt, det vill säga att skapa beteendeexperiment där patienten får uppleva en stor diskrepans mellan vad denne tror ska hända och vad som faktiskt händer.
Craske tillåter säkerhetsbeteenden så länge som det främjar nyinlärning. Craske är nöjd när patienten inte längre tror på katastroftanken, siktar inte på att nå habituering.
Craskes idéer om hur exponering ska genomföras optimalt liknar till viss del
beteendeexperiment. På vilket sätt? Ge gärna ett praktiskt exempel på hur en Craske-
exponering ska gå till och på vilket sätt denna intervention liknar ett beteendeexperiment för
att tydliggöra detta.
Ett beteendeexperiment syftar till att ge en patient möjlighet till att omvärdera sin syn på hur en situation kan tolkas, lära sig något nytt. Detta ligger i linje med det Craske kallar för expectancy violation.
Craske skulle till exempel kunna fråga en patient med rädlsa för höjder vad denne tror skulle hända om patienten skulle stå på en balkong högt uppe i ett höghus. Patienten kanske då svarar att den är säker på att den kommer att svimma. Craske frågar hur många sekunder patienten max kommer kunna stå innan denne är helt säker på att den ska ha svimmat. Om patienten då säker 15 sekunder, så ser Craske till att patienten står i 20 sekunder. Detta för att patienten ska få uppelva att patienten har en skev uppfattning av vad som kommer att hända.
