moment 1 Flashcards
Vilka är de fem stegen inom kunskapsbaserad arbetsprocess inom Brå?
- Kartläggning. 2. Analys. 3. Insats. 4. Utvärdering. 5. Återkoppling.
Vilka är de fyra kunskapskällorna?
- Den professionelle, 2. Bästa tillgängliga kunskap, 3. Personens erfarenheter och önskemål, 4. Personens situation och kontextuella omständigheter.
Vad gör man under kartläggningssteget?
- Framtagning av gemensam problembild.
- viktigt med samverkan med andra aktörer
- görs utifrån bla anmälningar och trygghetundersökningar
- vilken typ av brott, vart när hur av vilka.
- viktigt för att skapa en helhetsbild och undvika parallella spår.
Vad göra man under analysfasen?
- En analys av den framtagna kartläggningen
- Flera frågor till orsaken, när var hur varför? vissa specifika tider?
- tre perspektiv:
1. situationellt - miljön där brottet begås
2. gärningsmannaperspektivet - identifiera potentiella gärningsmän och undersöka hur de begår brott.
3. brottsofferperspektivet - man kollar på objekt och individer som upprepat blivit utsatta.
Vad gör man under insatsfasen?
- Implementering av lämplig insats utifrån tidigare inhämtad kunskap tillsammans med kunskapskällorna.
- I största möjliga mån kunskapsbaserat.
- görs i samverkan dock behöver inte vara samma insats bara de fungerar bra ihop = effektivitet
- viktigt med dokumentation för att senare kunna följa upp
Vad gör man under uppföljningsfasen?
- Utvärdera de insatser som gjorts för att se resultat.
- Minskade problemet, var det oförändrat eller var det kontraproduktivt?
- Berodde förändringarna på insatsen eller något annat?
- Man kan titta på statistik innan och efter implementering
- Skapar ny kunskap.
Vad gör man under återkopplingsfasen?
- kan ske vecko-, månad-, kvartalsvis eller när nya resultat inhämtats.
- Sammanställer utvärderat resultat, kostnader, besparingar som skickas till inblandade aktörer, chefer och finansierare
- viktigt för att vidare kunna arbeta med samverkan
Vad finns de för mål med kunskapsbaserat arbete?
- gemensam kunskapsbas
- kostnadseffektivitet
- struktur och systematik
- ökat brukarinflytande
Varför är det bra med en gemensam kunskapsbas?
- Man undviker parallella spår
- samlar in kunskap för att skapa en helhet
- bättre fånga upp individen
- underlättar samverkan
Varför är det bra viktigt med kostandseffektivitet?
- man vill ju nå bästa möjliga vinst för minsta möjliga kostnad
- bättre resursanvändning
- ju bättre pengarna används, ju fler kan få hjälp
- undviker pengar i sjön om vi vet vart de spenderas
Varför är det bra med struktur och systematik?
- Rättssäkerhet vs godtycklighet
- etik
- vikten av reflektion
Varför är det bra med ökat brukarinflytandet?
- individen får själv vara med och bestämma över sin situation
- kan bidra med expertis om sig själv
- sjukdomshistoria och tidigare erfarenhet
- väger tungt, speciellt vid en bristfällig kunskapsbas
Vad innebär personens situation och kontextuella omständigheter?
- Individens behov, finns det flera? Hur omfattande är dem? Hur akuta är dem?
Vad innebär personens önskemål och erfarenheter?
- viktigt att ta hänsyn till
- kan ha testat insats tidigare
- bättre resultat om individen är motiverad
Vad innebär bästa tillgängliga kunskap?
- Man ska alltid stäva efter detta
- Kan titta på ex utvärderingar eller forskning
- ska i första hand välja insatser som visat goda resultat och anses tillförlitliga
- kan däremot innebär annat än forskning ex lokal kunskap
Vad menas med professionell expertis?
- väger samman kunskaper från alla de olika kunskapskällorna
- utifrån dem + den professionelles expertis = gör en bedömning
Hur förhåller sig kunskapskällorna till begreppet evidens?
- direktöversätts till evidens
- kan uppstå problem inom socialvetenskap pga att man måste förhålla sig till en kontext
- pratar istället om kunskapsbaserat och evidens för eller emot något
Vad kännetecknar POP?
- kommer från en systematisk och analytisk grundtanke
- problemorienterat istället för händelseorienterat
- identifiera brottsproblem - genomföra lämplig insats
- riktar sig till orsaken av brott
- behöver vara både handelse och problemorienterat
- likar brås kunskapsbaserade process men saknar struktur och tydlig tillvägagångssätt
Vad kännetecknar SARA?
- En konkretisering av POP
- S = Scanning - kartläggning utifrån informationsinhämtning
- A = Analysis - analys av kartläggningen
- R = Response - val av insats och implementering
- A = Assessment - uppföljning av insatsen
- likar brås definition ev EBP
Hur kan POP och SARA jämföras med tidigare arbetssätt?
- POP och SARA kan ses som det första steget mot ett kunskapsbaserat arbete
- tidigare händelsestyrt - reaktivt - alltså när någon har hänt åkte man på utryckning
- POP och SARA syftar istället till att minska antalet larm genom att arbeta problemorienterat
- ex bilbränder i ett visst område - jobba problemorienterat mot det för att minska dessa larm
- sparar i längden resurser och pengar
Varför kan man inte säga med säkerhet att något är evidensbaserat?
- Föränderligt
- bästa tillgängliga kunskap JUST NU
- kanske bästa nu men inte om fem år
- lär oss nya saker hela tiden
- situationer och kriminalitet ändras - arbetet behöver då också förändras
Hur kan man tänka om det saknas evidens för en insats men man vill använda den ändå?
- kan vara effektiv trots frånvaro av vetenskapliga studier
- för göra en teoretisk analys eller värdering utifrån tre steg:
1. en tydlig målgrupp
2. en rimlig förändringsteori
3. en genomarbetad utbildning - uppfylls inte dessa krav men den ändå visat goda resultat i kommunen tidigare funkar det och
Vad menas med en tydlig målgrupp?
- viktigt o ha en konkret och tydlig målgrupp
- kräver tydlig beskrivning av hur man ska bemöta målgruppens behov
- ska finnas en metod för att säkerställa att det är rätt målgrupp
- viktigt med kontinuerlig utvärdering för att se om målgruppens behov är mötta
Vad menas med en rimlig förändringsteori?
- stöd i forskning om risk- och skyddsfaktorer
- finns det stöd i forskningen som visar på att insatsen ger en förändring
- är de korta och långsiktiga effekterna teoretiskt realistiska?
Vad menas med en genomarbetad utbildning?
- krav på vissa förkunskaper hos utövaren av insatsen, inte målgruppen som ska ta emot den
- utbildning inför metoden eller insatsen ska vara strukturerad - tydlig omfattning, format och intensitet.
- skriftlig manual som förklarar vad som leder till förändring
- metod för att kolla så det går rätt till
- handledare med lämpliga kvalifikationer
Hur kan man gradera evidens?
- utifrån olika system
- underlättar bedömningen av insatsens tillförlitlighet
- ex: GRADE - låg, måttlig, hög, mycket hög
Vad finns det för fördelar med att gradera evidens?
- Underlättar vid val av insats - för just ditt problem
- underlättar vid jämförelse
- garanterar inte att insatsen funkar men ökar chansen
- låg evidens behöver inte betyda att den är dålig
- att jämföra och välja rätt från början gör att man inte behöver börja om och således mindre slöseri med pengar