moment 1 Flashcards
1
Q
Vilka är de fem stegen inom kunskapsbaserad arbetsprocess inom Brå?
A
- Kartläggning. 2. Analys. 3. Insats. 4. Utvärdering. 5. Återkoppling.
2
Q
Vilka är de fyra kunskapskällorna?
A
- Den professionelle, 2. Bästa tillgängliga kunskap, 3. Personens erfarenheter och önskemål, 4. Personens situation och kontextuella omständigheter.
3
Q
Vad gör man under kartläggningssteget?
A
- Framtagning av gemensam problembild.
- viktigt med samverkan med andra aktörer
- görs utifrån bla anmälningar och trygghetundersökningar
- vilken typ av brott, vart när hur av vilka.
- viktigt för att skapa en helhetsbild och undvika parallella spår.
4
Q
Vad göra man under analysfasen?
A
- En analys av den framtagna kartläggningen
- Flera frågor till orsaken, när var hur varför? vissa specifika tider?
- tre perspektiv:
1. situationellt - miljön där brottet begås
2. gärningsmannaperspektivet - identifiera potentiella gärningsmän och undersöka hur de begår brott.
3. brottsofferperspektivet - man kollar på objekt och individer som upprepat blivit utsatta.
5
Q
Vad gör man under insatsfasen?
A
- Implementering av lämplig insats utifrån tidigare inhämtad kunskap tillsammans med kunskapskällorna.
- I största möjliga mån kunskapsbaserat.
- görs i samverkan dock behöver inte vara samma insats bara de fungerar bra ihop = effektivitet
- viktigt med dokumentation för att senare kunna följa upp
6
Q
Vad gör man under uppföljningsfasen?
A
- Utvärdera de insatser som gjorts för att se resultat.
- Minskade problemet, var det oförändrat eller var det kontraproduktivt?
- Berodde förändringarna på insatsen eller något annat?
- Man kan titta på statistik innan och efter implementering
- Skapar ny kunskap.
7
Q
Vad gör man under återkopplingsfasen?
A
- kan ske vecko-, månad-, kvartalsvis eller när nya resultat inhämtats.
- Sammanställer utvärderat resultat, kostnader, besparingar som skickas till inblandade aktörer, chefer och finansierare
- viktigt för att vidare kunna arbeta med samverkan
8
Q
Vad finns de för mål med kunskapsbaserat arbete?
A
- gemensam kunskapsbas
- kostnadseffektivitet
- struktur och systematik
- ökat brukarinflytande
9
Q
Varför är det bra med en gemensam kunskapsbas?
A
- Man undviker parallella spår
- samlar in kunskap för att skapa en helhet
- bättre fånga upp individen
- underlättar samverkan
10
Q
Varför är det bra viktigt med kostandseffektivitet?
A
- man vill ju nå bästa möjliga vinst för minsta möjliga kostnad
- bättre resursanvändning
- ju bättre pengarna används, ju fler kan få hjälp
- undviker pengar i sjön om vi vet vart de spenderas
11
Q
Varför är det bra med struktur och systematik?
A
- Rättssäkerhet vs godtycklighet
- etik
- vikten av reflektion
12
Q
Varför är det bra med ökat brukarinflytandet?
A
- individen får själv vara med och bestämma över sin situation
- kan bidra med expertis om sig själv
- sjukdomshistoria och tidigare erfarenhet
- väger tungt, speciellt vid en bristfällig kunskapsbas
13
Q
Vad innebär personens situation och kontextuella omständigheter?
A
- Individens behov, finns det flera? Hur omfattande är dem? Hur akuta är dem?
14
Q
Vad innebär personens önskemål och erfarenheter?
A
- viktigt att ta hänsyn till
- kan ha testat insats tidigare
- bättre resultat om individen är motiverad
15
Q
Vad innebär bästa tillgängliga kunskap?
A
- Man ska alltid stäva efter detta
- Kan titta på ex utvärderingar eller forskning
- ska i första hand välja insatser som visat goda resultat och anses tillförlitliga
- kan däremot innebär annat än forskning ex lokal kunskap