Modul 2 Flashcards
Vad innebär huvud- och orderplanering? (MRP2-modellen)
- Långsiktig plan
Alla olika delar i företaget såsom marknadsföring, produktion etc gör sina egna budgetar. Efter detta sätter man sig och jämför. - Huvudplanering
Grov kapacitetsplanering. - Materialplanering (orderplanering)
Kapacitetsbehovsplanering. Mer detaljerad, vilka artiklar har vi i slutprodukterna? När ska dessa artiklar produceras och när ska slutprodukten produceras? - Efter detta kan man gå vidare till detaljplanering, inköpsplanerna och orderutsläpp.
Vad är materialplanering?
”Säkerställa materialförstörelse från leverantörer, genom produktionen och ut till kunder… genom att identifiera obalanser mellan behov och tillgång på material och när obalans inträffar initiera nya order”
Skall alltså:
- identifiera för vilka artiklar som nya order skall inplaneras
- bestämma kvantiteter
- bestämma när inleverans skall ske
- bestämma när beställnings-/tillverkningsstart skall ske
Detta är både för i köpt och egentillverkat material.
Vilka behov finns i materialplanering?
- prognoser
- reservationer
- nedbrutna behov (vår slutprodukt: vilka beståndsdelar/artiklar behöver vi för denna produkt?)
Vilka tillgångar finns det inom materialplanering?
- kvantitet i lager
- förväntade inleveranser
Hur uppnår man materialplaneringens punkter?
Genom:
- beställningsförslag (inköp), inköparen får varje dag en lista med artiklar som gått ner till BP eller MRP. Då är det dags att lägga ny beställning
- tillverkningsorderförslag (produktion)
Vilka två typer av efterfrågan finns det?
Oberoende efterfrågan:
- behovet är oberoende av behovet av andra artiklar. Tex en slutprodukt. Inte beroende av att vi har andra artiklar och behov av dem. Även reservdelar.
Härledd (beroende) efterfrågan:
- behovet kan härledas till behovet av andra artiklar
- halvfabrikat, köpkomponenter, råmaterial
Vad är push (planeringstryck)?
- tillverkning sker i batcher
- tillverkningen följer en körplan för maskinen
- När ett jobb är färdigt i en maskin trycks det till nästa maskin
- om nästa maskin är upptagen hamnar partiet i kö
Traditionellt sett har vi tryckande.
Vad är pull (behovssug)?
- tillverkning sker i små partier
- inga centralt skapade körplaner används
- tillverkning i en maskin (station) startar på signal från efterföljande maskin
Vi drar fram grejer, ofta i mindre partier. Förbrukar vi grejer i o3 säger vi detta till o2 att ”vi behöver mer av detta, det är förbrukat”, de gör i sin tur samma sak till o1.
Ex, tvåbingesystem
Exempel på metoder för materialplanering:
- beställningspunksystem
- periodinspektion
- täcktidsplanering (kollar en viss tid framåt, med den efterfrågan och lager vi har, hur länge räcker det?)
- kanban
- materialbehovsplanering (MRP)
Vad gör BP?
Talar om NÄR vi ska beställa.
- lagernivåer kontrolleras kontinuerligt
- när lagernivåer når BP sker beställning av fast kvantitet (Q)
Beräknas enligt:
BP = SL + E * LT
Användning av BP:
- Styrning av produkter i färdigvarulager
- Styrning av lågvärdesartiklar (Skruv, mutter etc)
Jämn förbrukning och kort återanskaffningstid - Styrning av artiklar vars förbrukning till stor del inte är planeringsbar
Reservdelar + Artiklar som ingår i kundspecifika produkter och som måste finnas tillgängliga för omedelbar förbrukning
Beställningspunktsystem…
- Har störst fördelar i miljöer där kapaciteten inte är något problem
- Ställer små krav på kvaliteten på grunddata
- Fungerar bättre ju mindre orderstorleken är och ju kortare ledtider man har (eftersom materialflödet blir jämnare)
Periodinspektionssystem:
- Normalt sker en kontinuerlig inspektion av lagret, dvs lagersaldo jämförs med BP vid varje lagertransaktion
- En variant är periodinspektionssystemet med periodisk inspektion av lagret, dvs lagersaldo jämförs med BP vid jämna intervall tex veckovis
- Order läggs vid dessa inspektionstillfällen om lagernivån underskrider beställningspunkten
Egenskaper:
- Samlad administrativ insats, tex en gång per vecka
- Sambeordning och samleverans av artiklar från samma leverantör
- Kräver generellt sett större säkerhetslager
Vad är en direktavropsmetod?
- Innebär att order inte planeras in i ett administrativt system
- Beordring sker direkt från förbrukade enhet till försörjande enhet
(Kanban, man sätter kort på lådan när man börjar plocka. Materialhanterare kommer och ser korten och skickar tillbaka.
Vad finns det för varianter på direktavropsmetoder?
- Kanban (kort används för beordring av tillverkning och transport)
- Kanban med andra beordringssignaler än kort (Kanbanrutor, Ljussignaler, kulor etc )
-Elektronisk kanban - Tvåbingesystem
Tvåbinge-system:
Två bingar, tömmer den ena och sickar tillbaka när den är tom. Då gäller det att den andra bingen ej tar slut under ledtiden.
- Enkelt system med visuell kontroll av lagernivå
- Order läggs då den ena bingen är tom
- Orderkvantiteten är en full binge eller annan fast kvantitet
- Används för påfyllnad av billigt material tex skruv
Vad är formeln för att beräkna antalet kort i ett kanban system?
Y = (ELT(1+a)) / Q
E = behovet per tidsenhet (per vecka)
LT = ledtiden (uttryckt i veckor? Samma enheter för att beräkningar ska bli korrekta)
Q = kvantiteten per kort (beställningskvantitet, hur mycket vi har i våra lådor och därmed per kort)
A= säkerhetsfaktor
Y = antal kort i systemet
Materialbehovsplanering - tablå
Bruttobehov: Totala behovet av artikeln under perioden
Lagersaldo: Beräknat lagersaldo i slutet av perioden
Nettobehov: Det som behöver anskaffas i början av perioden
Planerade inleveranser: Nya inleveranser i början av perioden
Planerade orderstarter: Nya orderstarter i början av perioden. Hänsyn tas till partistorlek och ledtid
Täcktid?
Täcktid = (Aktuellt fysiskt saldo + planerade inleveranser) / efterfrågetakt
Ny order läggs om: Täcktiden < återanskaffningstiden + säkerhetstiden
Egentligen samma sak som BP men vi tittar på tid istället för styck. Det vi har hemma + det vi har beställt in, hur länge räcker det?
Vad är produktionskomplexitet?
Komplexa produkter sammansatta i många nivåer å ena sidan och en komponent å andra sidan
Vad är tillverkningsmix?
Många produkter och varianter eller tillverkning av en produkt
Vad är förutsättningarna för produktionslogistiken?
Produktionskomplexitet
Komplexa produkter sammansatta i många nivåer å ena sidan och en komponent å andra sidan
Förädlingsgrad vid order
Konstruktion, beredning, köp, tillverkning och montering mot kundorder är en ytterlighet – packning mot lager en annan
Tillverkningsmix
Många produkter och varianter eller tillverkning av en produkt
Volym och frekvens
Enstyckstillverkning vid enstaka tillfällen respektive ofta återkommande långa serier eller rent av masstillverkning
Marknaden
Krav på leveranstider, kundanpassning, prognosmöjligheter etc
Tillverkningen uppläggning
Tillverkningsresurserna organiserade funktionellt eller flödes-/linjeorienterat
Vad blir påverkan på logistiksystemet vid ett lägre antal artiklar och hur kan man få detta?
Minskat antal artiklar (artikelnummer):
- Mindre komplexitet, bättre överskådlighet
- Mindre arbetsinsatser
- Bättre leveransförmåga
- Lägre kapitalbindning
Hur?
- Standardisering
- Köp av monterade halvfabrikat
- Integrera flera funktioner i en artikel
Vad blir påverkan på logistiksystemet vid ett minskat antal produkter och hur kan man få detta?
Minskat antal produkter:
- Färre artiklar
- Lättare att prognostisera
- Enklare styrning
- Lägre kapitalbindning
- Skalfördelar
Hur?
- Avveckla produkter som det inte längre finns skäl att marknadsföra – produktlivscykel, inte bara kapa och ta bort produkten, kan fof erbjuda den, men inte lagerhålla, kanske kan tillverka mot kundorder. Säljer ut de produkter man har i lager så man inte har kapitalbindning och sen får inkurans (produkter vi inte kan sälja pga de är gamla).
- ABC-analys, fallande täckningsbidrag – produkterna tjänar vi pengar på, vilka har stort täckningsbidrag och lite?
Komplett produktsortiment – förutsättning för att konkurrera?
- Riskspridning
- Utjämning av efterfrågan
Kan vi minska antalet varianter vi erbjuder utan att tappa försäljning då kommer den försäljning på de produkter vi redan har gå upp. Skalfördelar.
Standardisera och använda saker vi redan har. Inte göra allt själva? Köpa axeln med kil. Tar bort två artiklar och ersätter med en. Minska antalet vi behöver utan att de ska gå ut över varumöjligheter asså möjligheten att göra varorna. Måste vi erbjuda kunder allt? Kanske vi kan dra ner på det antalet.
Vad innebär en produktstruktur?
- Specifikation av hur produkter och artiklar
Är uppbyggda
Tillverkas - Underlag för produktkalkylering
- Används vid reservation av material vid orderregistrering
- Förutsättning för vissa materialplaneringsmetoder
