Minne & Kognitivt åldrande Flashcards
Minne består av 3 viktiga komponenter vilka?
Inkodning –> framplockning –> lagring
Vad är “Korsakoff syndrome”?
En minnesstörning med konfabulation (Utfyllande av minnesluckor med påhittat material). Vanligt vid långtidsalkoholism eller anorexia, då man har näringsbrist på B1.
Vad är sensoriskt minne?
Detta minne är en typ av minne som endast håller i ca 200-500 millisekunder efter stimuli.
Vad är korttidsminne?
Korttidsminnet gör det möjligt att minnas en liten mängd information under en kort tid.
Arbetsminne (STM) och dess 3 “subkomponenter”:
Arbetsminnet har tre subkomponenter;
1. Centrala exekutiva, vilken ses som kontrollen över uppmärksamhet vilket är viktigt för tex planering. Det centrala exekutiva kontrollerar två “slav”-system;
- Visouspatiala skissblocket som manipulerar visuella bilder.
- Den fonologiska loopen, vilket förvarar och hör om talbaserad information.
Den episodiska bufferten ses som en fjärde subkomponent i arbetsminnet. Den episodiska bufferten är ett typ av minne som kombinerar minnen som är visuella, spatiala och verbala i kronologisk ordning. Tex ett restaurangbesök.
Långtidsminnets (LTM) funktioner:
- Deklarativt minne (episodiskt & semantiskt). Explicit. Episodiskt minne är vårat minne av händelser och upplevelser. Semantiskt minne är fakta. Ej inlärning.
- Procedurminne (färdigheter & vanor) Implicit.
Upprepning av korttidsminne leder till att minnet istället förvaras i långtidsminnet.
Förklara Long-Term Potentiation (LTP) (Långtidspotentiering):
En funktion för att stärka kontakten mellan två celler. NMDA receptorn är blockad av magnesium. Om det bara kommer lite glutamat öppnas bara AMPA receptorer och släpper igenom Sodium. Detta orsakar depolarisering (spänningen över cellmembranet ändras) i den postsynaptiska cellen. Men om det skulle frisläppas mycket glutamat blir det jättehög depolarisering i postsynaptiska cellen vilket gör att magnesiumet som blockerar NMDA receptorn släpper och den öppnas och in strömmar Kalcium för att neutralisera inne i cellen. Detta kallas “second messenger” Samtidig aktivitet pre- och postsynaptiskt förstärker styrkan i synapsen.
Förklara klassisk och operant betingning:
Klassisk betingning omedveten associativ inlärning, Pavlov.
Operant betingning instrumentell betingning. Respons och stimuli/konsekvenser kopplas genom förstärkning. Skinner. En annan belöningskomponent är själva upplevelsen av belöning (”likeing” komponenten) Opioidsystemet är viktigt (kroppens eget morfinsystem) ”receptorer för kroppsegna opiater” t ex. endorfiner som bla finns i accumbenskärnan.
2 viktiga strukturer för betingning:
- Accumbenskärnan/ Ventrala Striatum (Lustupplevelser. Frisläpper kroppens egna opioider-dopamin. Funkar som klassisk betingning om vi gör en viss grej får vi belöning. Kan missbrukas genom t.ex. droger och alkohol, sjukdomar i striatum ger rörelsestörningar s.k. dyskinesier ex. parkinson och danssjukan. Låg nivå av dopamin i striatum → parkinson eller danssjukan).
- Amygdala (vakthund, informera när det kommer potentiell fara. Kopplar ihop t.ex. klappar katten och bokhylla som trillar på barnet. Utan amygdala förlorar man sin försiktighet)
Hjärnans minnestrukturer:
Hippocampus- hippocampus är en del av Limbiska systemet och är väsentlig när det kommer till spatial navigation och långtidsminne funktioner. Får man en skada på hippocampus kan man uppleva oförmågan att forma eller bevara nya minnen, anterograde och retrograd amnesi.
Amygdala- Amygdalas huvuduppgift är att reglera känslor, som rädsla och aggression.
Basala ganglierna - basala ganglierna är en grupp av kärnor i mitten av temporalloben. Basala ganglierna är involverade i omedveten minne som motorik.
Frontalloben - är kopplade till koordination av information samt arbetsminne. Frontalloberna har också blivit kopplade till prospective memory vilket är minne av vad som kommer att hända i framtiden, tex på fredag ska jag på aw.
Temporalloben - involverade i självbiografiska fakta och spelar också en roll i igenkännande av minne.
Parietalloben - lagring av inhämtad information i arbetsminnet för vidare bearbetning.
Occipitalloben - occipitalloben sänder information via två vägar; den bakre (dorsal) och den främre (ventral). Den främre är associerad med formning av igenkännande och representation av ett objekt och verkar också spela en roll i lagring av långtidsminne.
Skadad hippocampus/ patient H.M:
Han kunde inte hålla kvar vid nya minnen. (Anterograde amnesia). Hans omedvetna motoriska minne fanns kvar. Så namn, datum osv visade sig ligga i basala ganglierna och lillhjärnan och inte i hippocampus därför hade H.M kvar dessa kunskaper.
Anterograde amnesi:
Denna typ innebär försämring av lagring av ett nytt minne. En avgränsad skada på hippocampus ger i första hand anterograd amnesi. Drabbar mest de episodiska minnet och i vissa fall eller ibland kan de drabba semantiska minnet också. Korttidsminne, procedurminne och Fjärrminne fungerar fortfarande.
Retrograde amnesi:
Gamla minnen försvinner.
2 andra typer av amnesi förutom retrograde och anterograde amnesi:
Psychogenic or functional amnesia - funktionell förlust av minnen. Uppkommer efter ett stort emotionellt trauma och inte efter hjärnskada.
Temporary amnesia - temporär minnesförlust som kan vara direkt påverkan av användning av vissa droger såsom benzodiazepines.
Vad innebär kumulativa effekter?
Att en sak leder till en annan. t.ex. lågutbildning- rökning-låg fysisk aktivitet- låg kognitiv stimulering- övervikt.
