Miljöpsykologi Flashcards
TENTAFRÅGA
Vad är ett socialt dilemma? Definiera så exakt du kan samt ge ett utförligt exempel på ett socialt dilemma.
Ett socialt dilemma är en situation som oftast bygger på en ändlig och begränsad resurs (som människor vill utnyttja)
En individ agerar i egenintresse och maximerar sin egen vinst/nytta, på alla andras bekostnad, såvida inte:
Alla individer agerar i egenintresse - vilket då sker på hela gruppens bekostnad
Förutsätter alltså att blir långsiktigt ohållbar för kollektivet genom individers kortsiktiga och själviska agerande (vilket kan tydliggöras med tankeövningen “tänk om alla gjorde så…..”)
Ett socialt dilemma är (ofta) en konflikt mellan kortsiktigt egenintresse och långsiktiga kollektiva intressen
GEF-principen viktig inom sociala dilemman. Greed - individuella konsekvenser, efficiency - kollektivistiska konsekvenser samt fairness/rättvisa- upplevd rättvisa av situation/åtgärder
Sociala dilemman kan variera:
- hur många personer är inblandade
- när positiva/negativa konsekvenser inträffar
- över hur lång tid dilemmat sträcker sig
Typer av sociala dilemman
Resurs-dilemma (common-pool-resource):
- individer delar på begränsad resurs
- alla individer har fri tillgång till resursen
- dilemmat består i hur mycket varje individ bestämmer sig för att ta
ex. - tragedy of the commons, fiskerier, vattenanvändning
Public goods dilemma:
- en resurs bestånd beror på hur mycket varje individ bidrar till resursen
- alla individer har fri tillgång till resursen
- dilemmat består i hur mycket varje individ väljer att ge till resursen
free-rider/free-loader problem
ex. - sjukvård, tv-avgift, skräpfri miljö
TENTAFRÅGA
Beskriv optimism bias samt ge ett exempel på hur optimism bias skulle kunna påverka bedömningar av miljörisker.
Optimism bias är en kognitiv bias som leder oss till att tro att det är mindre sannolikt att något negativt eller en negativ konsekvens skulle påverka just oss. Exempel på optimism bias är exempelvis rökare som tror det är mindre sannolikt att de ska utveckla cancer på grund av rökning jämfört med andra rökare
Optimism bias - miljörisker
Optimism bias inom just miljörisker kan göra att vi minimerar risker eller bortförklarar miljörisker exempelvis “stigande hav påverkar bara öar i stilla havet” eller “mikroplaster i havet påverkar nog inte mig så mycket”
Tillgänglighets-, förankrings- och känsloheuristiken bidrar till att förklara vår bedömning av miljörisker i association till optimism bias. Tillgänglighet genom hur nära något ligger oss till hands i minnet, hur snabbt vi kan plocka fram information vid behov, har vi mindre information vid behov/bedömning av risk kan vi bedöma risken som mindre. Affekt påverkar även hur vi upplever risker. Om vi är positivt inställda till något tenderar vi bedöma risker och rewards som högre och vice versa vid negativ inställning till något.
TENTAFRÅGA
Gneezy och Rustichini’s studie, från 2000, visade att införande av böter för sen upphämtning på en förskola ledde till ökat antal sena upphämtningar
1. Hur kan denna effekt förklaras psykologiskt?
2. Ge exempel på hur denna effekt kan påverka interventioner med avsikt att stimulera miljövänligt beteende
- Denna effekt som resulterade i fler sena hämtningar på förskolan kan förklaras psykologiskt genom bl.a. crowding out effect. Den här effekten beskriver hur inre motivation, vid påbörjan av yttre motivation, försvinner och vi attribuerar inte längre utförandet av beteendet till att vi gillade det eller liknande utan utförandet attribueras endast till den yttre motivationen, och om den upphör lär även beteendet upphöra. Inre motivation att hämta i tid ersätts med monetärt incitament där individen plötsligt känner “jag har betalat för mig så då är det okej att hämta sent”
- Ex. införandet av avgifter för att främja miljövänligt beteende kan påverkas på många sätt. Att använda sig av lagar, skatter, böter, avgifter och förbud kan alltihop kännas tvingande och upplevs kontrollerande vilket kan i sin tur trigga en reaktion kallad reaktans. Reaktans innebär en slags motreaktion till interventionen och kan då alltså ge motsatt effekt (alltså blir beteendet värre eller försämras).
TENTAFRÅGA
Vad påverkar individens acceptans av miljöpolitiska styrmedel och åtgärder (policy)? Redogör för minst två faktorer och resonera utifrån ett miljöpsykologiskt perspektiv
Push och pull är två faktorer som påverkar acceptansen av en policy eller liknande. Push är då i vilken grad den känns tvingande och ofrivillig medan pull är i vilken grad det är frivilligt samt om man kan tilltala en individs inre motivation genom att rikta så det känns som förändringen kommer inifrån och underifrån ungefär.
Studier visar när man är mer orolig för miljön tänker man lätt att mer tvingande åtgärder är det som krävs/behövs - och studier visade att en kombination av push/pull är optimalt, för stora upplevda risker att endast satsa på antingen push eller pull
Sen påverkar även här GEF-principen, alltså greed, efficiency och fairness principen som handlar om kollektiva konsekvenser/handlingar, individuella handlingar/konsekvenser och upplevd/faktisk rättvisa och hur dessa i sig påverkar acceptans inför policyimplementering. Fairness är väldigt viktig punkt, det ska kännas rättvist för alla.
TENTAFRÅGA
Förklara vad som avses med “hållbarhet” (sustainability) i litteraturen, och vilka tre aspekter som ingår? Beskriv vidare hur dessa olika aspekter av hållbarhet relaterar till människors livskvalité och välbefinnande
Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är tre pelare inom begreppet hållbarhet i miljöpsykologi och dessa ska då existera i balans/samklang med varandra, om det inte finns en balans mellan dessa tre kan man inte säga att man nått hållbarhet.
Hållbarhet till människans livskvalité och välbefinnande kan ses liknande då många faktorer krävs för att vi ska må bra. Det finns många olika mått för att mäta subjektivt välbefinnande och vid utveckling av hållbara alternativ eller policyimplementering kan man se över dessa olika mått för att se vilka områden de påverkar i våra liv, exempelvis används en lista med 22 faktorer/aspekter vad som kan anses viktigt för subjektivt välbefinnande.
Fyramekanismer beskrivs i litteraturen som är kopplade till hållbarhet och dess relation till människa/natur är luftkvalité, social kontakt, fysisk aktivitet och stress.
TENTAFRÅGA
Beskriv två miljömässiga faktorer som kan orsaka psykologisk stress hos personer som bor i Linnéstaden i Göteborg
Två miljörelaterade faktorer som kan orsaka stress hos invånare i Linnéstaden kan exempelvis vara ljudnivå och luftkvalité.
Ljud i form av buller då har i studier visats ha stor påverkan på personer.
Oljud definieras som oönskat ljud, beror på:
- decibel/intensitet - vanligaste måttet
- frekvens (låg frekvens ofta mer uttröttande)
- periocitet (kontinuerlig eller periodisk, hur förutsägbart är det?)
- varaktighet (akut eller kronisk)
- upplev kontroll över det (ex. kan man avlägsna sig?)
Vissa ljud kan även vara okej på dagen men stressande på kvälls- eller nattid som exempelvis trafik eller spårvagnar.
Luftkvalité kan också påverka stressen hos invånare. Linnéstaden är någorlunda vältrafikerad och detta bidrar då till både trängsel, buller och luftkvalité.
TENTAFRÅGA
Beskriv Goal Framing Theory utförligt. Ge också ett exempel för att beskriva teorin.
Goal Framing Theory förklarar hur en individs inention/motivation styrs genom aktivering av olika mål som resulterar i beteenden. Målen delas in i tre olika dimensioner, dessa är då “hedonic goal”, “gain goal” och “normative goal”. Hedonic goal brukar oftast beskriva en individs agerande i stunden baserat på impulser, ofta ett mål som aktiveras då det ska gå snabbt och om man har ont om tid, kan även förklara cravings och snabba val som kanske inte är så genomtänkta.
Gain goal fokuserar på en vinning för individen, det kan exempelvis vara ekonomiska faktorer som är avgörande, exempel välja det billigaste alternativet eller något man tjänar på i övrigt.
Normative goal är en det som får att välja det mest normativa valet. Det kan ha med vilka sociala normer som påverkar, vad som uppfattas som bäst för flest individer, vad som anses vara det bästa för samhället.
GFT är väldigt situationsbundet och skiljer sig från individ till individ och från dag till dag.
Exempel på situation där GFT funkar är i mataffären, om man följer hedonic goal köper man kanske mest onyttigt och det som tillfredställer en just där och då. Om man följer gain goal kanske man går helt efter vad som är på extrapris, det billigaste eller storpack. Följer man normative goal kanske man då väljer ekologiska varor som är etiskt producerade för att främja miljön och individer som producerade varan hade bättre arbetsvillkor.
TENTAFRÅGA
Vilka strategier finns för att förändra beteende? Resonera utifrån vad som tagits upp på kursen och diskutera för- och nackdelar med olika strategier
Det finns en rad olika strategier till förändring av beteende. Gifford i sin artikel “dragons of inaction” tar han upp barriärer och beteenden som förhindrar eller försvårar miljövänlig beteendeförändring.
Strategier som finns till förändring i beteende är användandet av sociala normer. Generellt sett jämför vi oss med andra i stor utsträckning och därför kan detta vara en bra metod. Att genom deskriptiva normer tala om för personer hur andra gör, exempelvis genom energiförbrukning i hemmet, visa hur ens grannar förbrukar i jämförelse med en själv. Sociala normer tillsammans med feedback har visat sig fungera väl då feedback gör att personen och dess handlingar känner sig sedd och vill därför agera bättre.
Incitament
Incitament passar vid höga barriärer och låga belöningar, alltså ett sätt att öka belöningen, alternativt sänka barriären.
Incitament kan inkludera både belöning och/eller bestraffning som stimuli för att försöka förändra/främja ett beteende.
Bestraffning kostar mindre att implementera och kan fungera väl, kanske delvis på grund av loss aversion, men bestraffning kan även leda till reaktans.
Det finns olika typer av motivation bakom beteende: stimuli, i form av respons och extra belöningar, och intern motivation, att man utför ett beteende på grund av välbehag beteendet ger en.
Är ett beteende intern motiverat kan yttre stimuli/motivation leda till crowding out effekt som gör att man upphör med beteendet
Motivationella strategier för beteendeförändring
Strategier som kan användas för beteendeförändring:
- nudging
- feedback
- sociala normer
Motivationella interventioner (innan beteendeförändring)
Motivationella interventioner:
- åtaganden - publika mer effektiva än privata - skriftliga mer effektiva än verbala
- målsättning - viktigt sätta höga men realistiska mål - ex spara 15% inför x - centralt i mänsklig motivation
- information - massmediakampanjer (ökad kunskap med påverkar ej beteende) - skräddarsydd (blandade effekter, från ingenting upp till ca 20%, hur välsydd är den?) - skräddarsydd info till en specifik individ/familj/mindre grupp - ex spara el i just x villa - mycket mer effektivt än massmediakampanjer
- modellinlärning - att lära individer hur de ska bete sig genom exempel - vi lär oss av våra rollmodeller (oftast föräldrar i barndom då) (PSA’s för HIV-prevention exempelvis) - påminnelser (prompts) ledtrådar i skyltar eller liknande som exempelvis “släck ljuset/lampan” - fungerar enligt studier
- sociala normer - gör alla andra så gör vi det med
Konsekvensstrategier (efter beteendeförändring)
Konsekvensstrategier
- feedback - populärt ca 2010 - gjordes mycket studier i hushåll där man använde olika återkopplingsdisplayer osv (ca 10/12% besparing i genomsnitt - mycket) - displayer ersättas med appar? - återkoppling funkar generellt
- jämförande (normativ) feedback - jämförelse med andra hushåll - mer eller mindre effektiv? troligen mer men studier säger rätt olika - deskriptiva och påbjudande normer (injunctive) - boomerang-effekten
- belöningar - i genomsnitt 10% minskning - kortvariga effekter - belöningar är positivt med risk för crowding out alltså dödandet av motivation som fanns innan den externa belöningen
The Elaboration Likelihood Model (Petty & Cacioppo ca 1980)
The Elaboration Likelihood Model (Petty & Cacioppo ca 1980)
input (källa/budskap) –> process/strategi (central/perifer) –> output (förändring)
källa/budskap –> publik –> hög eller låg förmåga + motivation –> central eller perifer –> förändring
Det som avgör om man har hög eller låg motivation/förmåga är just motivationen, ofta fattas motivation men ej förmåga, handlar det omen själv/nära kära har vi starkare motivation
Den mesta reklam riktar sig på perifer proccessande - snygg person/schysst känsla
Källan av budskap - trovärdig - expertis + kompetens - pålitlighet - tilltalande - likhet - med en själv - fysisk attraktivitet Dessa påverkar och gör att vi påverkas lättare av budskapet
Budskapet
- lagom längd, ej för långt eller för kort
- skrämselpropaganda/skrämselinformation - få uppmärksamhet genom spela in till rädslor osv - funkar om inducerar rädsla för att sedan ge tydliga sätt/förslag att komma undan hotet/faran
- positiva känslor
Känslor och olika typer av attityder
Flera studier har visat att det är effektivt att matcha meddelandet till typ av attityd
- om en attityd är kognitivt baserad fungerar rationella argument bäst
- om attityden är känslomässigt baserad fungerar emotionella argument bäst
Ibland är då attityder tydligt kognitiv eller emotionellt och ibland är dom en kombination av båda
(identitet, känsla eller funktionalitet - feeling goods and doing goods i reklam osv)
Stress - stress från miljön
Definieras som obalans mellan krav från omgivande miljö och mänskliga resurser för hantera kraven
Stress kan vara:
- akuta (ex. plötsliga ljud)
- kroniska (ex. luftföroreningar)
Kroniska stressorer mer skadliga för hälsa, människor kan ofta inte undvika dom
Akut stress:
- stressforskning fokuserade först på akut stress
- fight-or-flight response (1932)
Hur anpassar man sig människan till kronisk stress?
5 olika modeller/teorier
Hur anpassar sig människan till kronisk stress?
- större häslopåverkan än akut stress
- general adaption syndrome
- en process med tre faser: alarm (fight or flight), resistens (hantering av ny stressnivå), utmattning (resurser blir uttömda)
Sympatiska/parasympatiska nervsystemet
- sympatiska - är det som reagerar på fara och mobiliserar resurser
- parasympatiska - reaktion på sympatiska, lugnande, återgå till vila, sänka hjärtfrekvensen
Allostatic load theory (McEwen)
- dynamisk syn på stress
- finns inte en optimal nivå av stress
- fysiologiska system anpassar sig efter vad som är adaptivt för situationen
- kronisk stress påverkar systemets anpassningsförmåga
Transaktionell modell - komplementer modell
- psykologiskt perspektiv på stress
- interaktion mellan stress och person
- person måste göra kognitiv tolkning av stressoren
Arousal-teorier
- dom tar in hur ens nuvarande stressnivå reagerar med nya stressorer
- en person som redan är fairly stressad kommer få negativ reaktion av en ny stressor jämfört med en mindre stressad person kan få nästan en positiv effekt av lite extra stress
Stimulus overload teori
- handskas med stressorer kräver kontinuerlig kognitiv ansträngning
- för många stressorer = nedgång i kognitiv förmåga
- vanlig coping strategi = tunnelseende, man fokuserar endast på vissa specifika information
Hur mäts stress?
Kritik mot att mäta stress med blodtryck, hjärtfrekvens, kortisol, osv, pga påverkas av mer än just stimuli i stunden, påverkas av vardag, livsstil, medicin osv
Oljud
Oljud definieras som oönskat ljud, beror på:
- decibel/intensitet - vanligaste måttet
- frekvens (låg frekvens ofta mer uttröttande)
- periocitet (kontinuerlig eller periodisk, hur förutsägbart är det?)
- varaktighet (akut eller kronisk)
- upplev kontroll över det (ex. kan man avlägsna sig?)
- samma ljud kan upplevas som mer eller mindre irriterande beroende på kontext och attityder
- ex. spårvagnsljud på dag/natt
- intensivt, oförutsägbart, onödigt och okontrollerbart ljud skapar mest irritation
Fysiologiska effekter
- direkt-effekt: kroniskt oljud kan öka stressnivå i form av ökat blodtryck, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes
- indirekt-effekt: försämrad sömn som leder till förhöjda kortisolvärden, övervikt, diabetes, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
- starkare bevis för den indirekta effekten
Psykologiska effekter (främst långsiktigt)
- försämrat minne
- försämrad koncentration
- minskad motivation, ex. vid inlärning (kan ha med svårt att höra instruktioner)
- långsiktig effekt på arbetsprestation
Studier visat kvinnor med hög utmattningsnivå är mycket mer ljudkänsliga jämfört med kvinnor med låg utmattningsnivå
Oljud - buller
- starkast bevis för negativ effekt av flygplansbuller (för lite studier, attityder till flyg, ljudspecifikt?)
- vägtrafikbuller dock mest frekvent
