mikroorganismer

Question 1

nämn de största grupperna av levande organismer

Answer 1

eukaryota - djur, växter, svampar, alger, protozoa. prokaryota - bakterier, arkéer.

Question 2

namnge livsformer som ingår i mikroorganismer

Answer 2

levande: svamp, alg, protozoa, bakterier, arkéer. (Icke levande (inte organismer): virus och prioner)

Question 3

humanpatogen

Answer 3

agens som orsakar sjukdom i människan

Question 4

patogenisitet

Answer 4

agens förmåga att orsaka sjukdom

Question 5

infektiöst agens

Answer 5

något som kan ge sjukdom

Question 6

virulensfaktor

Answer 6

faktor som krävs för att ge infektion

Question 7

opportunist

Answer 7

agens som ger sjukdom hos redan sjuka (kan vara del av normalflora som ger sekundärinfektion)

Question 8

normalflora

Answer 8

mikroorganismer som normalt förekommer och behövs för värdorganismen

Question 9

prion

Answer 9

icke-levande infektiös agens - enskilt protein som kan anta infektiös form som förökar sig

Question 10

Hur sprids prioner?

Answer 10

via oralt intag av nervvävnad antingen inom en art eller diskuterat mellan olika.

kan också spontant skapas av mutationer.

Question 11

Hur verkar prioner?

Answer 11

en felaktigt format protein (amyloid) veckar mha kemiska interaktioner ut normalformade protein och dessa skapar amyloida fibrer som tillsammans interagerar med fler protein. dessa fibrer ansamlas i nervvävnad och orsakar neurologiska sjukdomar.

Question 12

Vad består ett virus av?

Answer 12

DNA eller RNA, proteinhölje (kapsidprotein). kan också ha upp till dubbla membranhöljen.

Question 13

beskriv de 6 stegen i ett DNA-virus livscykel (lång)

Answer 13

lytisk cykel :

1: bindning - viruset binder till en receptor på värdcellen (vc)
2: upptag - det finns olika sätt för viruset att ta sig igenom cellmembranet. ofullständig kunskap.
3: nedbrytning av kapsid - proteinhöljet runtom arvsmassan bryts ner.
4: produktion av nya virus - virusets arvsmassa migrerar till cellkärnan och cellens mekanismer för transkription och translation används för att skapa mRNA, DNA och kapsid.
5: ihopsättning av nya virus: kapsidprotein skapar hölje via autokatalys, DNA migrerar in i kapseln.
6: frisättning av virus - kan ske vid lysering då membranet sönderdelas, eller vid bläbbing då en del av cellmembranet omsluter kapsinhöljet.

utöver detta kan lysogenes ske för vissa virus.

Question 14

Vad är det molekylärbiologiska dogmat? (centrala dogmen)

Answer 14

repl - transkr - transl (lägg till illustration)

Question 15

lysogenes

Answer 15

virusets arvsmassa inkorporeras i värdcellens arvsmassa.

Question 16

lysogeni

Answer 16

värdcellens och virusets arvsmassa replikeras samtidigt.

Question 17

retrovirus tillverkar ______ _______ för att kunna utföra lysogenes.

Answer 17

reverst transkriptas - ett enzym som gör DNA av RNA som då kan lysogeniseras.

Question 18

vilken möjlighet till behandling finns speciellt för retrovirus?

Answer 18

hämning av reverst transkriptas så att viruset inte kan interagera med cellkärnan.

Question 19

form på kockibakterier?

Answer 19

små och runda

Question 20

vilken typ av bakterie är stavformad?

Answer 20

bacilli

Question 21

hur är bakteriers arvmassa organiserad?

Answer 21

oftast cirkulärt DNA med plasmider (bitar av DNA som kan delas mellan bakterier och replikeras autonomt)

Question 22

(bakteriers anatomi)

Answer 22

se anteckningar

Question 23

vad kännetecknar grampositiva bakterier?

Answer 23

färgas av gramfärgning, tjock cellvägg. Pencillin biter.

Question 24

varför benämns bakterier grampositiva eller gramnegativa?

Answer 24

Hans Christian Gram skulle, år 1884, påvisa förekomsten av bakterier i animala vävnader. Samtidigt utvecklade han en metod som han namngav efter sig själv, gramfärgning. Genom denna metod kan man skilja på olika sorters bakterier, grampositiva- och gramnegativa bakterier. (wikipedia) G+ färgas, inte G-. logiskt.

Question 25

Hur skiljer sig G- från G+?

Answer 25

Det som skiljer gramnegativa bakterier från grampositiva är främst deras cellhöljen. G- har en tunn cellvägg och ett ytterhölje utanför detta. Emellan cytoplasmamembran, cellvägg och cellvägg, yttermembran finns periplasman - där i bland annat metabolisk aktivitet sker.
Något annat som är unikt för de gramnegativa bakterierna är deras lipopolysackarid (LPS)-komplex som sitter på det yttre cellmembranet, som kan bilda endotoxiner.
Skillnaderna är stora och betydande när man ska välja antibiotika.

Question 26

förklara ytligt hur peptidoglykancellväggen i bakterier är uppbyggd

Answer 26

komplex (ark) med NAM (N-acetylglykosamin) och NAG (N-acetylmuraminsyra) om vartannat har pentapeptid bundet till sig på NAM-molekylen. Två ark med peptidmolekylerna mot varandra sammanfogas i pentapeptiden genom peptidbindningar.

Question 27

vilken betydelse har pencillinbindande enzym?

Answer 27

enzymet katalyserar bindningarna mellan pentapeptidmolekylerna i peptidoglykancellväggen. enzymet binder också till pencillin (beta-laktam antibiotika) och på så sätt hindras tillväxt av cellväggen (den blir svag och rupterar).

Question 28

Mycoplasma?

Answer 28

alternativ cellvägg för bakterier. beta-laktam antibiotika biter inte.

Question 29

arkéer se anteckningar

Answer 29

-

Question 30

betydelse av 70s- eller 80s-ribosomer?

Answer 30

(storleken på ribosomerna) vissa antibiotika inhiberar 70s (prokaryoter) men inte 80s (eu). på så sätt kan bakterier skadas, men inte mänskliga celler. dock finns 70s i mitokondrien.

Question 31

skillnad mellan baktericid och bakteriostatika?

Answer 31

dödar bakterier (beta-laktam antibiotika)/hindrar tillväxt hos bakterier (70s-inhibitor)

Question 32

3 typer av svampar som kan vara patogena?

Answer 32

jäst, mögel, dimorfa svampar

Question 33

svampars livscykel se anteckningar

Answer 33

-

Question 34

vad kännetecknar protozoa?

Answer 34

encelliga eukaryoter. oftast ingen cellvägg (om cellvägg aldrig peptidoglykan). alltid både 70s- och 80s-ribosomer

Question 35

grupper av protozoa som ger sjukdomar?

Answer 35

ciliater, flagellater, amöbor (dysenteri, magsjukdom), sporozoa (plasmodium-malaria), paramezium