Mikroekonomi Flashcards
Resursallokering
Beslut om vad och hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster
Marknadsekonomi
Ekonomiskt system där resursallokeringen huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av enskilda konsumenters vilja att betala.
Formella institutioner
Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter mot dem.
Informella institutioner
Sociala normer för hur vi bör bete oss
Den osynliga handen
Adam Smith ide´ att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till områden där de gör mest nytta för samhället.
Mikroekonomi
Ekonomisk analys av enskilda aktörers beteende
Makroekonomi
Ekonomisk analys av den samlade effekten av aktörers beteende
Normativ analys
Analys av vad som är önskvärt
Positiv analys
Analys av vad som faktiskt är
Rationalitet
Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål
Nyttofunktion
Ett matematiskt sätt att beskriva antaganden om människors preferenser
Avtagande marginalnytta
När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras.
Sociala preferenser
När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras
Ekonometri
Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser
Prisbildning
Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på
Efterfrågekruva
Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser
Utbudskurva
Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser
Jämviktspris/ marknadspris
Det pris vid vilket efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet
Jämviktskvantitet/ marknadskvantitet
Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset
Paretokriteriet
En förändring (ex en transaktion) uppfyller Paretokriteriet om den leder till att åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.
Paretoeffektivitet
En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan
Konsumentöverskott
Överskjutande betalningsvilja, dvs skillnad mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris
Producentöverskott
Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för
Allmän (social) tillit
Uppfattningen att andra människor går att lita på
Äganderätt
En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resursers användning och därmed vem som har rätt att sälja, köpa och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.
Vatten - diamant - paradoxen
(eller värdeparadoxen) Det skenbart paradoxala i att vatten är billigt, medan diamanter är dyra.
Utbudschock
Förändring som leder till att utbudskurvan skiftar
Efterfrågechock
Förändring som leder till att efterfrågekurvan skiftar
Pristak
Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli lägre än en viss gräns
Prisgolv
Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli lägre än en viss gräns
Kvantitetsreglering
Reglering av den omsatta kvantiteten på marknaden
Minimilön
Ett prisgolv på arbetsmarknaden som innebär att det är olagligt att ingå avtal om anställning till lön under minimilönen.
Externalitet
När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer
Elasticitet
Mått i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i annan variabel
Efterfrågans priselasticitet
Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras
Elastisk efterfrågan
När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent
Oelastisk efterfrågan
När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent.
Normala varor
Varor med positiv inkomstelasticitet, dvs varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar
Inferiora varor
Varor med negativ inkomstelasticitet, dvs varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar
Lyxvaror
Varor med inkomstelasticitet större än ett
Basvaror
Varor med inkomstelasticitet mellan noll och ett
Korspriselasticitet
Anger hur efterfrågan (eller utbud) av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara
Komplementvaror
Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra
Substitutvaror
Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra
styckskatt
Skatt satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet
Mervärdesskatt
Skatt satt i procent på kostnad eller pris
Skatteincidens
Vem som faktiskt betalar skatten (oberoende av vem som formellt sett betalar den)
Skatters extrakostnad
Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika att betala skatten
Klumpsummeskatt
En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika klumpsummeskatten orsakar den inga extrakostnader
Spelteori
Ett teoretiskt verktyg för att analysera människors beteende i situationer när de strategiskt interagerar med andra människor
Dominant strategi
En strategi i ett spel som är bäst, oavsett vad andra aktörer gör.
Samarbetsproblemet
Situation när två eller flera aktörer befinner sig i en strategisk situation där det individuellt rationella leder till utfall som alla vill undvika. När antalet aktörer är stort används ofta termen: det kollektiva handlandets problem.
Nashjämvikt
Situation där ingen av aktörerna skulle haft det bättre om de agerat annorlunda, givet hur övriga aktörer agerar.
1/n problemet
Om n är antalet personer i en grupp som vinner på att samarbeta, blir vinsten per person av samarbete ytterst liten när n är ett stort tal.
Folkteoromet
Insikten att alla tänkbara strategier mellan fullständigt samarbete och inget samarbete alls kan vara jämvikter i upprepade samarbetsspel.
Nattväktarstat
En minima stat som genom sitt våldsmonopol upprätthåller endast äganderätter och avtalsrätt.
Medianväljarteoremet
Resultatet att under vissa givna förutsättningar kommer beslutsfattande med enkel majoritet i en endimensionell fråga att ge utfall som föredras av medianväljaren: den väljare vars uppfattning i frågan delar de röstande i två lika stora delar.
Produktionsfaktorer (inputs, insatsvaror)
De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser
Kort sikt
Den tid under vilket åtminstone någon produktionsfaktor är konstant.
Lång sikt
En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras.
Marginalprodukt
Den produktionsökning som en extra enhet av en produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta.
Genomsnittsprodukt
Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn
Isokvanter
Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet.
Marginell teknisk substitutionskvot
Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket ska produceras.
Konstant skalaavkastning
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent
Tilltagande skalavkastning
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent
Avtagande skalavkastning
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent
