Mikroekonomi Flashcards
Två ME påståenden
Positiva: förklara och göra prognoser.
Normativa: lägger värde i händelsen, vad som är bra och dåligt.
Nyttomaximerande beslutsfattande
“Om fördelen av en handling är större än kostnaden så bör vi göra den”.
Misstag med beslutsfattande: 4st.
- Ej ta hänsyn till alla kostnader, ex alternativkostanden.
- Bör ignorera sunk costs, redan uppburna kostander.
- Tänk i absoluttal, ej proportioner.
- Förstå skillnaden mellan genomsnitt och marginal.
Faktorer som påverkar efterfrågan:
- Priset på varan
- Priset på andra varor (substitut och komplement)
- Inkomst och förmögenhet
- Preferenser/smak
- Förväntningar om framtida inkomster och priser
- Populationsstorlek
Ceteris paribus
allt annat lika
Lagen om efterfrågan
Efterfrågakurvan har ett negativt samband eftersom högre pris leder till minskad efterfråga och lägre pris leder till ökad efterfråga. (Gäller de flesta varor).
Rörelser längs med efterfrågekurvan
när den endogena faktorn priset förändras skapas rörelser längs med kurvan. Olika prisnivåer gör att vi efterfrågar olika mycket Q. = förändrad efterfrågad kvantitet.
Skifta efterfrågekurvan
När andra faktorer än priset ändras så skiftar kurvan. Ex inkomst. Man kan då köpa fler kvantiteter till samma pris. =förändrad efterfrågan
Två olika varors reaktion på inkomstförändring
- Normala – när inkomst ökar så ökar efterfrågan.
* Inferiöra – när inkomst ökar så minskar efterfrågan, och vice versa.
Två olika varors reaktion på prisförändringar
- Substitutvaror – när priset på en vara ökar så ökar efterfrågan på andra liknande varor.
- Komplementvaror – när priset på en vara ökar så minskar efterfrågan även på kompletterande varor.
Preferenser
Hur vi rangordnar olika val och vad vi tycker om. Dels vad som gör oss lyckliga men också vad man måste köpa
Faktorer som påverkar utbudet
- Priset på varan
- Priset på produktionsfaktorer
- Priset på relaterade varor
- Teknologi
- Förväntningar om framtida priser
- Antal företag på marknaden
Lagen om utbud
Positivt samband mellan pris och utbjuden kvantitet. Företagen bjuder ut mer Q desto högre P de kan få.
Rörelser längs med utbudskurvan
Förändringar i priset ger olika nivåer av utbjuden kvantitet.
Skifta utbudskurvan
Om andra faktorer än priset ändras så skiftar kurvan. För en viss prisnivå vill de nu sälja fler/färre antal produkter. Ex löneökning skapar skift uppåt.
Pareto-effektiv jämvikt
Varumarknadens jämvikt, eftersom att det inte går att ändra något för att båda partnerna ska gynnas.
Överskott på E och U
Efterfrågeöverskott när efterfrågan är större än utbudet, ex låga pristak. Utbudsöverskott istället när utbjuden kvantitet är större än efterfrågan , säljarna missnöjda och bygger stora lager. Skapar incitament att sänka priserna.
Den osynliga handen
Adam Smith. Egenskap hos marknaden som innebär att människor är rationella och handlar på ett sätt som är av självintresse för att gynna en själv. Men detta resulterar i att hela samhällets välfärd ökar.
Prisets två funktioner:
- Fördelande funktion -priset fördelar marknadsjämvikten så att utbud och efterfrågan möts. Existerande utbud till de som är villiga att betala mest, tänk på en auktion tex. Högst betalande får varan.
- Signalfunktion- vinster och förluster ger en signal som fördelar resurser. Visar vart man bör gå in i marknader och vilka marknader man bör lämna.
Kahneman, människans två system/sätt att fatta beslut:
- Snabbt och automatiskt tänkande. Bygger på tidigare erfarenheter, stereotyper, magkänslan etc.
- Ett långsamt och beräknande tänkande. Medvetet och logiskt.
Budgetrestriktionen
Bestäms av inkomst och de priser på produkter man vill köpa. Linjen visar möjliga och inkomsttömmande kombinationer av dessa.
Lutningen: -(PX/Py) =det relativa prisförhållandet mellan varorna.
Hur kan budgetlinjen ändras?
Om priset på en vara ändras så förändra lutningen. Om min inkomst ändras så skiftar budgetlinjen.
Indifferenskurva
En kurva som visar hur jag värderar olika varor. Utmed samma kurva ger kombinationerna samma nytta för mig.
Grundläggande antaganden om preferenser och indifferenskurvor: (4st)
- Fullständighet – alla alternativ är rangordnade.
- Icke-mättad – mer av en vara kan aldrig vara dåligt. Därav är indifferenskurvor så långt ut från origo som möjligt att föredra, ger oss mest nytta.
- Transitiva preferenser – A>B>C så måste A>C.
- Konvexitet – en mix är att föredra framför extremvärden.
MRS - marginal rate of substitution
lutningen på indifferenskurvan som talar om hur vi värderar varorna relativt varandra i olika punkter utmed linjen. Hur mycket är jag villig att ge upp av Y för att få mer av X?
MRS=DeltaY/DeltaX
Perfekta substitut
när indifferenskurvan är konstant. Jag kan alltid tänka mig att byta bort 1 kexchoklad mot två plopp oavsett hur mycket jag har av dem. Obs, extremfall.
Perfekta komplement
När indifferenskurvan är ett L. Konsumeras alltid i en given kombination. Ex vänstersko och högersko. Två vänsterskor ger mig ingen högre nytta så länge jag bara har en högersko.
Nyttomaximerande individvalet
Där budgetlinjen tangerar högsta möjliga indifferenskurva. I denna punkt kommer lutningen vara de båda linjerna vara exakt samma. Priskvot = MRS.
Alltså deltay/deltax = Px/Py.
Hörnlösningar
När det optimala valet är att endast konsumera en vara. Oftast vid perfekta substitut då budgetlinjen är brantare än i-kurvan.
Härledning av en individs efterfrågekurva:
Man härleder en efterfrågekurva genom att observera vilka som blir de optimala valen vid olika priser. Dessa kombinationer av P och Q sätter man sedan in i ett diagram där en negativ efterfrågekurva bildas.
Två effekter av prisförändring:
total effekt = substitutionseffekt + inkomsteffekt.
Förklara inkomsteffekten
Man vill se förändringen av den reala inkomsten men hålla relativa priser konstanta. Skiftet från ursprungskurvan (som ändrat lutning pga s-effekten) till den nya platsen.
Förklara substitutionseffekten
Man vill se förändringen av det relativa priset men hålla inkomsten konstant. Eller med andra ord hålla oss till samma indifferenskurva. Lutningen på den hypotetiska budgetlinjen ska motsvara den nya med de nya priserna men tangera gamla indifferenskurvan.
Totaleffekten (s+i) vid 3 olika varutyper
Normal vara: inkomst + substitutionseffekt går åt samma håll. En prisökning kommer alltid leda till mindre efterfrågan.
Inferiör vara: inkomsteffekter i motsatt riktning äter upp en del av substitutionseffekten vilket gör att totaleffekter inte blir lika stor.
Giffen vara: inkomsteffekten är så pass stor i motsatt riktning att en prisökning leder till en ökad efterfråga.
Giffen-vara
Speciell. Alltid en basvara vid mat. Tänk fattiga länder. När priset ökar så ökar efterfrågan pga man hellre väljer bort andra varor när inkomsteffekten slår till. Basvaran är så pass viktig att man hellre konsumerar mer av den och mindre av kött ex.
Marknadens totala efterfråga:
Summerar alla Q horisontellt för de enskilda individernas. Alternativt multiplicera så att Q=Qni då man kan anta att alla individer har samma efterfrågan.
Elasticitetsbegreppet
= hur efterfrågad kvantitet förändras procentuellt vid en procents förändring av priset. Detta indikerar på hur priskänslig man är.
Inelastisk - vad är det och vad bör företagen göra?
procentuella förändringen av efterfrågad kvantitet är mindre än %förändringen av priset. Epsilon= större än -1 (eller i absoluttal mindre än 1). När efterfrågan är inelastisk bör företagen höja priset för att öka intäkterna.
Elastisk - vad är det och vad bör företagen göra?
procentuella förändringen av efterfrågad kvantitet är större än %förändringen av priset. Epsilon = mindre än -1 (eller i absoluttal större än 1). När efterfrågan är elastisk så bör företagen sänka priset för att öka intäkterna.
Enhetselastisk
epsilon = -1 (eller i absoluttal =1). Här är företagets totala intäkter maxade.
Skillnad punktelasticitet och elasticitet
Punktelasticitet mäter vi när vi tittar på hur känslig efterfrågan är vid ett visst pris. Men hela eftefrågekurvan i sig kan vara elastisk och beror på dess lutning. Flack –> elastisk.
Faktorer som påverkar priselasticiteten:
- Tillgängliga substitut.
- Budgetandel
- Inkomsteffekten
- Tiden!
Inkomstelasticitet:
%förändring av efterfrågad kvantitet/%förändring av inkomst. Positiv för normala varar och negativ för inferiöra varor.
Korspriselasticitet:
% förändring av efterfrågad kvantitet (vara x) / %förändring av pris på annan vara (vara z). Positiv för substitut och negativ för komplement.
KÖ
skillnaden mellan vad konsumenten är villig att betala för en viss kvantitet och vad marknadspriset faktiskt är. Monetärt mått på nytta/välfärd.
Skatteincidens
Hur skatten fördelas mellan parterna. bördan läggs på båda men hur mycket? Elasticiteten spelar in, en elastisk efterfrågan gör att säljaren får betala mest av skatten och vice versa
Lagen om marginellt avtagande avkastning, förklara jordgubbslandet
gäller på kort sikt. När en resurs ökar medan den andra hålls konstant så ökar produktionen till en början, men efter ett tag avtar det.
Marginalprodukt, MP
mäts på den variabla resursen, oftast L. MPL= deltaQ/deltaL. Kvoten beskriver hur mycket produktionen ökar när vi sätter in en enhet arbetskraft till. Centralt mått för att avgöra om det lönar sig att anställa en till. Pga avtagande avkastningen så varierar MP utmed kurvan.
Genomsnittsprodukten (average product) APL
AP. Total produktion delat på antalet anställda, alltså hur mycket vi använt av den variabla resurser.
Isokvant
Lång sikt därbåda resurserna är rörliga vilket gör att vi kan skapa isokvanter för olika produktionsnivåer där olika kombinationer av L och K ger upphov till samma mängd produktion. En högre isokvant ger mer produktion än en lägre.
Isokvanter buktar mot origo:
Ja eftersom det är lättare att ersätta kapital mot arbetskraft om vi redan har mycket kapital (högt upp på kurvan). Men i mitten har vi en bra kombi.
Var på isokvanten bör vi vara?
Där det är lägst kostnad! Kan skilja sig mellan olika länder. Där kapitalet är billigt (i-länder) bör vi använda mycket K och mindre L men i Asien är det tvärtom eftersom arbetskraften är billig där. Beror helt enkelt på kostnaderna.
Andra typer av isokvanter:
- Perfekta substitut – räta linjer där L och K är perfekt utbytbara. Ex bensin.
- Perfekta komplement – L mot origo där en ökning av ena resurser inte ökar produktionen förrän vi fått en ökning i den andra resurser också. Ex penna och papper.
MRTS: marginella tekniska substitutionskvoten:
Anger hur företaget kan substituera mellan sina produktionsresurser, K och L utan att ändra produktionsnivån. Varierar utmed isokvanten. Hur mycket kan vi spara in på L om vi ökar K? MRTS avtar längs kurvan. Absolutvärdet av isokvantens lutning i en viss punkt.
MRTS: MPL/MPK = delta K/delta L
Kostnader på kort sikt (3st)
Fasta kostnader (FC): kostnaden för fasta resurser som är oberoende av produktionens storlek. Ex lokalkostnad/hyra. Avtar alltid med produktionen. Variabla kostnader (VC): kostnaden för variabla resurser som varierar med produktionen. Detta beror ju på den avtagande avkastningen. Totala kostnaden (TC): summan av FC+VC.
Genomsnittskostnader på kort sikt
- AFC=FC/Q
- AVC=VC/Q
- ATC=TC/Q eller AFC+AVC.
Marginalkostnaden, MC
förändringen i TC som uppstår av en förändring i producerad Q. Hur mycket extra kostnad får vi av att producera en extra enhet?
MC=deltaTC/deltaQ
Relationen mellan MC och genomsnittskostnaderna
MC kommer alltid att skära average costs i deras minimipunkter. Så måste det vara eftersom att så fort marginalen, alltså förändringen är större än genomsnittet så måste genomsnittet öka. Och innan MC har överstigit genomsnittet så måste genomsnittet avta med produktionen. Tänk betyg.
Isokostlinjen:
när vi vet kostnaden för de olika resurserna så kan vi skapa en kostnadslinje, likt individens budgetrestriktion. C=rK+ wL. På kort sikt K låst och med hjälp av produktionsfunktionen kan vi lösa ut L och stoppa in i C. Då har vi kurvan, dessutom blir den då en funktion av Q och det är precis det vi vill ha. TC=F(Q).
Långsiktiga kostnader:
- Långsiktiga totala kostnader, LTC
- Långsiktiga genomsnittliga kostnader, LAC
- Lång siktiga marginala kostnader, LMC
Isokosten på lång sikt
Båda resurserna variabla och kan därför inte forma ett uttryck/funktion för den. Här får vi skriva den med hjälp av en bestämd kostnad och se hur L och K kan variera utmed den kostnaden.
Kostnadsminimeringsvillkoret
tangeringspunkten mellan isokvant och isokost visar den kombination där vi får ut en viss produktion till lägsta möjliga kostnad. lutningen i de båda linjerna måste därmed vara densamma.
Lutningen för isokost: -w/r
Lutningen för isokvant: MRTS
Så kostnadsminimeringsvillkoret är: MRTS = MPL/MPK = w/r (absoluta tal)
Långsiktig expansion
På lång sikt anpassa till ökad efterfrågan, hamnar på högre isokvanter hela tiden. Dessa minimeringspunkter skapar expansionsstigen.
LTC, hur tar vi fram den?
Den långsiktiga totalkostnaden är den kostnad vid olika produktionsnivåer som man får via expansionsstigen. Expansionsstigen ser vi i ett K-L-diagram eftersom att den har med iso-linjerna att göra medan LTC ses som vanligt i ett P-Q-diagram. Olika totalkostnader vid olika produktionsnivåer helt enkelt.
Stordriftsfördelar och stordriftsnackdelar
Fördelar av storskalighet har man när LMC är under LAC för det innebär ju att LAC hela tiden avtar. Efter skärningspunkten kommer LAC att börja stiga och då blir varje producerad enhet dyrare per styck och man bör då inte expandera utan snarare kontrahera sin produktion.
Konstant skalavkastning
när avkastningen/produktionen ökar proportionellt lika mycket som man ökar insatserna.
FK: vinst?
pi=TR-TC
Ekonomisk vs bokföringsmässig vinst
Ek är de totala intäkterna minus ALLA kostnader inkl alternativkostnaden. Men bk är de totala intäkterna minus de explicita kostnadernas ger upphov till penningflöden.
Alternativkostnaden för en resurs
Den intäkt en resurs skulle kunna inbringa vid sin bästa alternativa användning.
Noll-vinst
När den ekonomiska vinsten är lika med 0.
4 villkor för fullkomlig konkurrens
- Homogena produkter på marknaden
- Företag är pristagare
- Inga etablerings- eller exithinder
- Producenter och konsumenter har perfekt information
Vinstmaximering i FK
där skillnaden mellan TR och TC är som störst, dvs där deras kurvor har exakt samma lutning. MC=MR.
Varför gäller MC=MR?
Om MR>MC lönar det sig att producera mera. Nästa producerade enhet kommer att generera större intäkter än vad den kostar oss.
Om MR
Företagets kortsiktiga utbudskurva FK
Den delen av MC som överstiger minAVC. Så för alla kombinationer/kvantiteter av P/MR =MC där vi täcker alla kostnader. Vi bjuder ju inte ut en kvantitet som gör att vi går med förlust.
Effektivitet vid jämvikt i FK
Allokeringsmässig som innebär att alla möjligheter till frivilliga utbyten är utnyttjade till fullo = max KÖ+PÖ. På lång sikt även ekonomisk effektivitet vilket innebär att kostnaden för att producera den sista enheten är lika stor som värdet är för konsumenten.
Vad händer på lång sikt i FK?
Om företag på marknaden går med vinst/förlust kommer utbudskurvan att skifta pga företag lämnar/tillkommer. Detta gör att priserna pressas upp respektive ner och företagen tvingas anpassa sig tills att p=minLAC. Där stannar anpassningen. Där gör företagen nollvinst.
På marknaden om fler företag kommer: lägre P, högre Q. Hos företagen: lägre P, mindre Q.
Beskriv monopolets struktur
en producent på marknaden står för hela marknadens utbud. Och det finns inga näraliggande substitut. Höga eller fullständiga etableringshinder.
Fem orsaker till monopol:
- Kontroll av viktiga resurser/insatsfaktorer. Ex diamanterna.
- Ensamrätter och koncessioner. Ex systembolaget.
- Patent. Ex läkemedelsindustrin.
- Nätverksekonomi. Ex Microsoft, bensin, sociala medier.
- Stordriftsfördelar/naturliga monopol. Ex infrastruktur.
Vinstmaximering i monopol
TR-TC så stort som möjligt. Även här gäller att MC=MR vid vinstmax. TR är max när MR=0 då har vi ju maxpunkten på ”berget” men vinstmax är inte när MR=0 utan som vanligt när MC=MR.
Vad händer på lång sikt i monopol?
INGET. Situationen är oförändrad. Etableringshindren gör att man kan gå med vinst i monopol.
Effektivitetsförluster, monopol.
Vid FK bjuder man ju ut Q* där P=MC men här blir MR=MC annorlunda vilket gör att en mindre kvantitet bjuds ut. dessutom till ett högre pris eftersom man tar ut högsta möjliga pris uppe vid D-kurvan, betalningsviljan.
Ytan av KÖ och PÖ omfördelas. PÖ växer, KÖ minskar och dessutom får vi deadweight loss.
Invändningar mot monopol (2st)
- Effektivitetsförlusten: P>MC leder till förlorat PÖ+KÖ
- Rättviseperspektivet: monopolet gör vinst och omfördelar KÖ+PÖ.
Marknadsmisslyckande i monopol
Naturliga monopol. Marknadsmekanismen lyckas inte skapa ett bra utfall. För branscher med avtagande LAC är ju det bästa för både dem och oss konsumenter att endast en bjuder Utnyttjar stordriftsfördelarna.
Reglering: genomsnittskostnadsprissättning
Ett pristak sätts där ATC och D skär varandra. Då täcker företaget precis sina kostnader. Ingen vinst.
Reglering: Marginalkostnadsprissättning
Pristak sätts så att P=MC. Detta tvingar företaget till att bjuda ut större Q. men företaget går med förlust och får ersättas med skattemedel.
Alternativ till prisreglering av monopol (4st)
- Offentligt övertagande/ägande
- Offentlig upphandling av tjänster av privata företag
- Konkurrenslagstiftning
- Laissez-fair politik
Oligopolets kännetecken (3st)
- Relativt få företag
- Ofta relativt höga etableringshinder
- Ofta differentierade produkter (dvs näraliggande substitut)
Kartellbildning
När företag olagligt samverkar genom prisöverenskommelser, gemensamma beslut om produktion etc. Man har en strategisk interaktion.
Tre utfall i spelteorin vid kartellbildning
- Båda samverkar (förutsätter hög tillit) och skapar en monopollösning. Detta skapar en liten vinst hos företagen.
- Ett företag håller överenskommelsen, den andra bryter och ökar sin produktion: den som håller avtalet kommer att producera till samma kostnad som fall 1 men säljer nu till ett lägre pris (eftersom S skiftade ner när andra företaget bjöd ut mer Q) och gör därmed förlust. Andra företaget gör stor vinst pga lägre pro-kostnader.
- Båda bryter överenskommelsen: skapar konkurrenssituation. Nollvinst för båda.
Nashjämvikt
kombinationer av de strategier som medför att ingen av spelarna (företagen) har incitament att ändra strategi givet den andra spelarens val av strategi. I vårt ex blir det fall 3.
Fångarnas dilemma
Precis som när tjuvar blir förhörda av polisen så tjänar man mest på att avslöja sig själv. Gör man inte det så riskerar man att medbrottslingen gör det och då blir det ännu värre straff. Här kan man tänka sig kartellen istället.
Prisdiskriminering
Ett monopol med marknadsmakt som tar ut olika priser för en likadan vara av olika konsumenter. Detta omfördelar KÖ till PÖ men kan också öka effektiviteten genom att fler konsumenter som kanske annars inte hade köpt varan alls nu köper den.
Fyra varianter av prisdiskriminering: (förklara dem kortfattat)
- Perfekt prisdiskriminering – man säljer samma vara till olika pris beroende av olika personers betalningsvilja. Ovanligt. Ex. bazaar.
- Mängdrabatt – företaget lockar att köpa mer till ett lägre pris. Ex 3 för 2.
- Marknadsuppdelning: olika priser till olika delmarknader, ex studenter och pensionärer. Förutsätter att man kan urskilja olika betalningsviljor och förhindra vidareförsäljning ex mitt periodkort.
- Hindermodellen: kunden behöver ta sig över ett hinder för att få rabatten, endast de mest priskänsliga gör detta.
Monopolistisk konkurrens kännetecken
-Många företag
-Inga etablerings- eller exithinder
-Differentierade produkter, dvs nära substitut som skiljer sig med varumärken.
= man har monopol på sin variant men konkurrerar med denna.
MK vid kort vs lång sikt
På kort sikt kan man agera som ett monopol eftersom att man likt monopolet har en nedåtlutande D-kurva pga differentiering.
På lång sikt konkurrens pga inga etableringshinder.
Effekter av MK:
Högre priser jämfört med FK samt färre q men detta till en fördel av flera varianter på produkter vilket konsumenterna tycker om.
Företagets efterfrågan på arbetskraft
Man efterfrågar den mängd L så att bidraget från den sista insatta L är lika stor som kostnaden på marginalen för att anställa den.
Arbetskraftens marginala bidrag, förklara MRPL:
Arbetskraften bidrar med ett visst antal fler enheter Q (MPL) och i pengar är deras värde det som de bidrar med i TR (MR) så produkten av MPL*MR=MRPL. I FK är ju MR=P. Marginalproduktens värde. Kan också beräknas som derivatan av TR m.a.p L.
MRP är alltså företagens efterfrågan på arbetskraft (D-kurvan).
Kostnaderna för ytterligare en enhet arbetskraft:
För att anställa en ytterligare blir det förändringen i TFC (delta TFC/deltaL) som är kostnaden för just den sista insatta, alltså MFC. I FK är kostnaden den fasta lönen som man får acceptera, dvs MFC=w*
Optimala L?
vinstmaximerande mängd arbetskraft ges då MRPL=MFCL, alltså när MPRL=wL. Då får man sina kostnader på marginalen täcka av arbetskraftens marginella bidrag.
Marknadsefterfrågan på arbetskraft:
horisontella summeringen av företagens efterfrågekurvor dvs MRPL (under antagande om konstant varupris).
Individens arbetskraftutbud:
beskrivs utifrån individens budgetrestriktion och indifferenskurvor. Beror alltså på hur man värderar ledighet kontra inkomst. Så mycket som individen kan tänka sig att jobba till olika löner kommer att bilda en utbudskurva som är bakåtböjd för de flesta.
Varför bakåtböjd utbudskurva? S-effekt och i-effekt.
Vid låga löner dominerar s-effekten – en högre lön gör fritid dyrare så vi väljer att substituera bort ledighet och erbjuder mer arbetstimmar, pos lutad kurva.
Vid höga löner börjar kurvan böja bakåt, detta förklaras av inkomsteffekten som gör att om lönen ökar mer så dominerar i-effekten som gör att vi nu har råd att vara lediga mer.
Marknadsutbudet av arbetskraft:
summan av individernas utbud horisontellt. Denna är dock rät positiv pga förflyttning mellan branscher som ökar/minskar i lön. Arbetskraft drar sig dit lönerna ökar samtidigt som de som redan är där minskar sitt utbud.
Jämvikt på arbetsmarknaden
När utbudet av arbetskraft är samma som efterfrågan. Där hittar vi jämviktslönen samt jämviktssysselsatta (samt jämviktsarbetslöshet).
Minimilöner
ligger alltid över jämviktslönen (annars vore den hjälplös) för att stötta branscher med låga jämviktslöner. Precis som prisregleringar leder detta till utbudsöverskott. Fler bjuder ut sin arbetskraft än vad företagen faktiskt vill/har råd med att anställa.
Vad innebär utbudsöverskottet med minimilöner?
Det innebär att vi får arbetslöshet eftersom att fler vill jobba än som faktiskt får jobba. Skapar klassisk arbetslöshet i form av utestängningseffekt människor stängs ute ifrån arbete eftersom att ingångslönerna är för höga: riskgrupper är ungdomar och invandrare.
Utestängningseffekten mindre vid inelastisk efterfrågan (när D är brantare).
Monopson
Endast en arbetsgivare, tex bruket på bruksorten eller sjukvården i Sverige. Timlönen ej längre konstant utan för att få anställa fler behöver de bjuda ut högre löner (leder till att de inte anställer lika många som annars). MFC kommer alltså öka med antalet anställda. Vid MRP=MFC kommer L nu vara färre och lönen lägre.
Extern effekt
”Den påverkan på andras konsumtions- eller produktionsmöjligheter som ett företags produktion, eller ett hushålls konsumtion, medför och som inte grundas på en överenskommelse mellan de berörda parterna”. Ex miljöpåverkan.
Problemet med externa effekter:
förutom att det är uppenbart dåligt att en annan part kan påverkas negativt av den andres produktion så är problemet att om förhandling hade legat på 0 i transaktionskostnader så hade utfallet varit annorlunda och oftast mycket bättre. Kallas ibland marknadsmisslyckande.
Optimal nivå på nettofördelen av en aktivitet som innehåller externeffekter:
SMB=SMC. Alltså samhälleliga marginala fördelar ska vara lika de samhälleliga marginala kostnaderna.
När finns incitament att förhandla?
Så fort den ena partens kostnad inte är densamma som den andra partens fördel så finns incitament att förhandla. När ex kostnadsbesparing för jordbruket var större än företagets kostnadsökning så kan de förhandla tills MRK=MSK.
Spelar det roll var man lägger rättigheten?
För jämviktsutfallet spelar det ingen roll då oavsett vem som får rätten på sin sida kommer man förhandla tills MSK=MRK (SMC=SMB). Däremot spelar det roll för ekonomiska vinsten då rättigheten gör att man har bättre förhandlingsposition.
Coase teoremet
”Om äganderätter är klart definierade och om det inte finns några kostnader i samband med transaktioner, så är jämviktsallokeringen av varor och tjänster effektiv, och det förekommer inga problem med externa effekter”.
Två insikter kring externa effekter
- Vi kan utgå från vilken startpunkt som helst, vi kommer ändå nå jämviktsallokeringen.
- Ingen förhandling kanske kommer till stånd just för att äganderätter kan vara oklart definierade (ex äganderätten till atmosfären och naturen). Detta leder ju till att vi överutnyttjar resurserna. finns argument för statlig inblandning.
Allmänningens tragedi
Innebär att människor överutnyttjar resurserna eftersom ingen äger dem. Man tar inte hänsyn till andra människor möjlighet att använda resursen också. Ex utfiskning, avskogning etc. Ex. samhället som köpte tjurar – alla fokuserade på sitt eget bästa, inte samhällets vinstmaximering.
Ellen Ostroms lösning på externaliteter
Människor kan lösa problemen utan statlig inblandning om…
- Möjlighet att stänga ute individer från att använda resursen
- Möjlighet att övervaka varandra
- Frivilliga satta regler
- Bestraffning om man bryter mot reglerna
Två miljöpolitiska styrmedel
- Ekonomiska styrmedel – skapa incitament för att ändra beteende. Ex bensinskatt.
- Administrativa styrmedel – direkta regler och kontroller med bestraffningssystem.
Välfärdseffekt av skatter på miljöfarliga problem
Totala välfärdseffekten mäts genom att titta på KÖ, PÖ, skatteintäkter till staten sam hur miljöeffekten blev.
-Skatteintäkterna blir ju skatten multiplicerat med nya kvantiteten.
-KÖ och PÖ minskar (se i diagram eller räkna genom att ta nya köppriset gånger kvantiteten respektive nya inkomstpriset efter skatt gånger kvantiteten).
-Välfärdsförlusten = den överblivna triangeln.
-Välfärdsvinsten = den yttre triangeln.
OBS detta måste du kolla mer på.
Statens syfte i marknadsekonomi (3st)
Främja effektiv allokering, stabilisering (makro) samt rättvis fördelning
Definitionen på fullständigt kollektiva varor (två krav)
- Ej exkluderbarhet – det finns ingen möjlighet att stänga ute någon från att använda varan (även om de ej betalat för den).
- Ingen rivalitet – en persons konsumtion av varan påverkar inte andra personers möjlighet att konsumera den.
Vad är problemet med kollektiva varor?
Att de oftast produceras i en för liten kvantiet då ingen har incitament att betala varan (man kan ju ändå konsumera den). Huvudproblemet är alltså free-riders.
Marknadens efterfråga på kollektiva varor
man summerar de enskilda betalningsviljorna vertikalt eftersom att ena partens konsumtion av varan inte påverkar den andres. En viss nivå på Q kan därmed alla dela på och då är det istället betalningsviljorna/efterfrågan vi summerar vertikalt för varje enhet Q.
Optimal mängd kollektiva varor:
när MC är lika med den aggregerade marginella betalningsviljan (samhällets fördel MB). Alltså som vanligt så ska den marginella kostnaden av den sista producerade enheten vara lika mycket värd för konsumenterna av den.
OBS om totala kostnader>totala fördelarna bör optimala nivån=0.
Total betalningsvilja/fördel av kollektiv vara
Ytan under betalningsviljan. Det är denna totala betalningsvilja man jämför med när man röstar om man vill vara för eller emot en viss skatt för att tillhandahålla en kollektiv vara.
Två huvudlösningar på kollektiva varor
antingen genom offentlig finansiering med skatter eller omröstning. Eller alternativ 2 genom privata marknadslösningar.
Problem med försäkringar (3st)
- Free-rider - räknar med att samhället ställer upp om det krisar: lönsing obligatoriska försäkringar.
- Moral hazard - incitament att vara försiktig minskar: lösning självrisker och högre försäkringspremier.
- Adverse selection – kundernas risk representerar inte genomsnittsrisken som bolaget att satt premien efter. Risk för att bolaget går med förlust. Lösning: differentierade försäkringar ex tandvård där premien sätts utefter individens tillstånd. (rättvisa?)
Paternalism
När staten försöker påverka vår konsumtion till det bättre genom ex beskattning av alkohol och subventionering av kultur och idrott.
Två versioner av rationalism
- Egenintresse: människor vill maximera sin egen nytta och välbefinnande (det vi utgått från hela kursen).
- Mål-baserad rationalism: människor vill maximera något mål, behöver ej vara egenintresse. Svarar ex på varför folk donerar pengar och röstar i val.
Faran med mål-baserad rationalitet:
Det är svårt att säga om någon är rationell eller inte. Man kan nästan få allting att bli rationellt, till och med rökning kan bli rationellt. acceptans för skadligt beteende.
Begränsad rationalitet med mentala konton
Med mentala konton menas att vi delar upp våra pengar i huvudet i olika konton. Om vi har handlat mycket av ena konton så anser vi att dessa pengar är slut. Ex när vi tappar biobiljetten vs när vi tappar 100kr.
Begränsad rationalitet med sunk costs
När vi köpt dyra skor själva trots att de kanske inte var så bra så tvingar vi oss att använda dem ändå. Hade vit fått dem i present hade vi inte gjort det.
Problem med information. (3st)
- Tillgänglighet – i vårt minne minns vi oftast mer extrema händelser vilket gör att skattningar ofta blir missvisande och överskattade.
- Representation – vi fokuserar på en viss typ av fakta.
- Initiala val – svårt att ändra sig trots att omständigheterna har förändrats.
Hur utnyttjar företaget vår begränsade rationalitet?
Utformar val-situationer:
- Köp nu betala senare
- Du får första månaden gratis
- 9,99
- Röda prislappar
Hur agerar staten mot företagens utnyttjande?
Konsumenträtt med ångervecka, förbud mot vilseledande reklam osv.
Samt nudging: de försöker att påverka oss människor utan att vi är medvetna genom att försöka få oss att fatta bättre beslut som ex med tallriksstorlekar på buffé.
