Mikrobiologi Flashcards

1
Q

Smittskyddlagen

A

Omfattar allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras. Som smittade är du skyldig att låta dej undersökas samt informera andra i din närhet som skulle kunna smittas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ex på allmänfarliga sjukdomar

A

Hiv, pest, rabies osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Samhällsfarliga

A

Sars och smittkoppor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nosokomiala infektioner

A

Vårdrelaterade infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Basala hygienrutiner

A

Handhygien
Bruk av handskar
Användning av plastförkläde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vanliga nosokomiala infektioner

A

Postoperativa sårinfektioner, uvi, infektioner i cvk och pvk, pneumonier (lunginflammation), gastroeniter, blodsmitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Rengöring, desinfektion och sterilisering.

A

Olika sätt för att minska eller helt avlägsna mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Antiseptika

A

Desinfektionsmedel för hud eller levande vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sterilering

A

Dödar alla mikroorganismer sker oftast via autoklavering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Mikroorganismer som är acellulära

A

Virus och prioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Prokaryota mikroorganismer

A

Celler utan kärna, bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Eukaryota

A

Celler med kärna, svampar och parasiter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bakterier

A

Prokaryota med dna fritt i cellen, kan vara i olika former sås som stav eller kock. Bakterier har en extra unik cellvägg av ett peptidoglykanlager som är tjockare bland de grampositiva bakterierna. De gramnegativa har istället ett tjockare yttre membran. Detta yttre membran skyddar bakterierna och ger utrymme för de enzymer som bryter ner antibiotika och våra vävnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kapsel

A

Vissa bakterier kan bilda kapsel, kapseln är ett slags klister som gör att bakterierna kan binda och skapa kolonier. Karies är biofilm bildad av kapsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Flageller

A

Förekommer oftast hos gramnegativa bakterier är och några slag propellrar som gör att bakterien kan ta sig närmare näring och längre ifrån hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Pili

A

VidhäftningsNordning som mestadels finns hos gramnegativa bakterier.

17
Q

Sporer

A

En bakterie omslut av spor vilket ger dem skydd, försätter bakterien i ett vilande stadium, mot värme strålning antibiotika enzymer desinfektion osv. Att ligga latent är att ha spor

18
Q

Patogeners

A

Infektionens uppkomst och utveckling

19
Q

Virulens

A

Förmågans hos en mikroorganism att ge upphov till infektion

20
Q

patogenesens olika steg

A

Kontakt, vidhäftning och kolonisering, invasion och spridning, skador och utfall, utträde och spridning

21
Q

Olika smittvägar

A

Direkt- och indirekt kontaktsmitta, droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, livsmedelsbutik smitta, vektorburen smitta

22
Q

Kontamination

A

Förorening, ger inte upphov till infektion men kan ge missvisande provsvar.

23
Q

Kolonisering

A

Bakterien har vidhäftat och börjat föröka sej på plats. Går inte tvätta bort men kan minska i antal via desinfektion

24
Q

Infektion

A

Nu har koloniseringen gått vidare invaderar bakterierna vävnader och åstadkommer skador. Detta kan ske vis toxiner, enzymer eller triggning av värdens försvar

25
Q

Infektiös sjukdom

A

Värden svarar på bakteriernas invasion med feber, smärta, svullnad osv

26
Q

Intubationstid

A

Tiden mellan smittillfället och insjuknandet

27
Q

Lokala infektioner

A

Bakterien försöker sig vid ingångsporten och kan inte ta sig djupare in i kroppen mer än att de kan vandra längs de slemhinnor de befinner sig

28
Q

Systemisk infektion

A

Sprider sig via blodet eller lymfan, man får då sepsis (blodförgiftning)

29
Q

Normalfloran

A

De snälla bakterier som vi behöver i kroppen, de bidrar till ämnesomsättningen, näringsupptaget osv

30
Q

Biofilm

A

Mikrobiellt samhälle fastsatt till en yta och inbäddat i egenproducerad extracellulär substans. Olika bakterier kan binda till varandra. Tillväxten minskar men överföringen av dna ökar. Kan lossna där de sitter och orsaka abscesser.

31
Q

Virus

A

Acellulärt smittämne

32
Q

Uppbyggnad av virus, höljeförklädda och icke höljeförklädda

A

Virus är en nukleotidsyra omgiven av ett proteinskal, nukleotidkapsid. Vissa virus är försedda med höljen som innehåller vidhäftningsproteiner.

33
Q

Patogensen av virus

A

Adsorption, viruset fäster vid målcellen
Pemetration, viruset tas upp i cellen
Avklädningen, nukleotidsyran kommer ut i cellens cytoplasma
Syntes, tidiga och sena proteiner bildas
Frisättningen, antingen brister cellen och dör eller så avknoppas viruset (höljeförklädda) och då kan cellen ibland överleva.

34
Q

Jästsvamp

A

Encellig som förökar sej genom delning som bakterier

35
Q

Mögelsvamp

A

Flercelliga svamp som växer som trådar

36
Q

Opportunistiska mykoser

A

Slår till mär försvaret nedsatt

37
Q

Protozoer

A

Encelliga urdjur, mask och löss