Mikro flervalsfrågor Flashcards
a) Kurvan som visar konsumentens optimala kvantitet av en vara vid olika priser kallas:
(1) indifferenskurva (2) nyttofunktion (3) budgetlinje (4) efterfrågekurva
4
Med en normal vara menas, i mikroekonomisk teori:
(1) en vara för vilken efterfrågans inkomstelasticitet är negativ (2) en vara för vilken efterfrågans inkomstelasticitet är positiv (3) en vara för vilken efterfrågans priselasticitet är negativ (4) en vara för vilken efterfrågans priselasticitet är positiv
2
Inom mikroekonomisk produktionsteori innebär stordriftsfördelar att:
(1) produktionen kännetecknas av fallande styckkostnad (2) produktionen sker under naturligt monopol (3) marknaden domineras av ett fåtal storföretag (4) produktionen kännetecknas av obefintlig marginalkostnad
1
Ifall ett företag möter en nedåtlutande efterfrågekurva för sin produkt, vilken marknadsstruktur kan då inte råda på marknaden?
(1) fullständig konkurrens (2) monopol (3) oligopol (4) monopolistisk konkurrens
1
Vad är riktigt beträffande en vara som kännetecknas av enhetselastisk efterfrågan?
(1) Priselasticiteten är konstant längs en linjär efterfrågekurva. (2) Ifall priset stiger med en procent, stiger efterfrågad kvantitet med en procent. (3) Elasticiteten beror på vilken måttenhet som varans kvantitet mäts i. (4) Inget av ovanstående är riktigt.
4
I takt med att priset på en vara faller,
(1) skiftar varans efterfrågekurva till höger. (2) ökar utbjuden kvantitet av varan. (3) minskar efterfrågad kvantitet av varan. (4) sker normalt inget av ovanstående.
4
Ett centralt begrepp i teorin om monopolistisk konkurrens är:
(1) dominanta strategier (2) produktdifferentiering (3) stordriftsfördelar (4) etableringshinder
2
Under vilken av följande marknadsstrukturer är det mest sannolikt att priset är lika med företagets marginalkostnad?
(1) fullständig konkurrens (2) monopol utan prisdiskriminering (3) oligopol med kortsiktiga kapacitetsbegränsningar (4) monopolistisk konkurrens
1
Marginell teknisk substitutionskvot anger:
(1) hur en vara, på marginalen, kan bytas ut mot en annan vara i varukorgen, med bibehållen nytta. (2) hur en produktionsfaktor på marginalen kan bytas ut mot en annan produktionsfaktor, med bibehållen produktionsvolym. (3) hur mycket arbetskraft som krävs för att öka produktionen med en enhet. (4) relativpriset av en produktionsfaktor i termer av en annan produktionsfaktor.
2
En indifferenskurva visar kombinationer av varor
(1) för vilka konsumentens marginalnytta för båda varor är lika. (2) för vilka konsumentens nytta är konstant. (3) för vilka marginalnyttan per krona för båda varor är lika. (4) som konsumenten har råd med, givet sin budget.
2
Anta att en individs efterfrågekurva för en viss vara kan representeras med P = 10 – q. Hur hög är individens högsta betalningsvilja för 5 enheter av varan?
(1) 5 kr (2) 12,5 kr (3) 25 kr (4) 37,5 kr
4
Vi definierar som regel producentöverskott som skillnaden mellan erhållet pris och producentens reservationspris (marginalkostnad). För en säljare med fasta kostnader, kan producentöverskottet därför ses som:
(1) vinst (2) bidrag till att täcka de fasta kostnaderna (3) totala intäkter (4) totala rörliga kostnader
2
Ifall produktionen kan mer än fördubblas då mängden av alla produktionsfaktorer fördubblas, kallar vi det inom produktionsteori för:
(1) synergieffekter (2) tilltagande skalavkastning (3) stordriftsnackdelar (4) etableringshinder
2
En väsentlig skillnad mellan monopolistisk konkurrens och fullständig konkurrens är:
(1) att företaget under monopolistisk konkurrens inte helt och hållet är pristagare. (2) att företaget under monopolistisk konkurrens möter hela marknadsefterfrågan. (3) att det på en marknad med fullständig konkurrens inte finns några nära substitutvaror. (4) att marknader med monopolistisk konkurrens kännetecknas av etableringshinder.
1
Pigou-skatter syftar i första hand till att:
(1) inbringa skatteintäkter för att tillhandahålla kollektiva varor. (2) rätta till marknadsmisslyckanden. (3) öka produktionen av varor med positiva externaliteter. (4) utjämna inkomstskillnader mellan låg- och höginkomsttagare.
2
En gemensam resurs skiljer sig från en kollektiv vara i det att:
(1) en gemensam resurs tenderar att övernyttjas. (2) konsumtionen av en gemensam resurs är icke-rivaliserande. (3) en gemensam resurs har en väldefinierad ägare. (4) Alternativ 1, 2, och 3 är alla riktiga.
1
Vilket av följande påstående är normativt?
(1) I Sverige saknas lagstadgad minimilön. (2) En höjd minimilön riskerar att höja ungdomsarbetslösheten. (3) För att undvika alltför hög ungdomsarbetslöshet, bör minimilönen inte sättas för högt. (4) Fackföreningar har ett betydande inflytande på den svenska arbetsmarknaden.
3
En vara som klassas som inferior good skiljer sig från en normal vara i det att:
(1) efterfrågans inkomstelasticitet för en inferior good är negativ. (2) efterfrågans priselasticitet för en inferior good är negativ. (3) efterfrågans inkomstelasticitet för en inferior good är positiv. (4) efterfrågans priselasticitet för en inferior good är positiv.
1
Summan av konsument- och producentöverskott på en marknad kan ses som:
(1) det sammanlagda utbudsöverskottet vid jämviktspriset. (2) skillnaden mellan betalningsvilja och pris. (3) branschens samlade vinster. (4) samhällsnyttan av marknadens existens.
4
En producents nedstängningspris är lika med:
(1) lägsta marginalkostnad (MC) (2) lägsta rörliga styckkostnad (AVC) (3) lägsta fasta styckkostnad (AFC) (4) lägsta styckkostnad (ATC)
2
a) Att ett företag med fasta kostnader producerar och säljer sin vara till priser lägre än total styckkostnad,
(1) kan bara förklaras i termer av missbruk av dominerande ställning. (2) är på kort sikt bättre än att inte producera alls, givet att priset överstiger fast styckkostnad. (3) är ett sätt att på kort sikt minimera förlusten, givet att priset överstiger rörlig styckkostnad. (4) innebär att förlusten ökar för varje enhet som produceras, jämfört med om man inte hade producerat alls på kort sikt.
3
b) Vad vet vi ifall det finns en positiv externalitet på en marknad utan statlig intervention? (1) Att en ineffektivt hög kvantitet handlas på marknaden. (2) Att den totala samhällsnyttan av marknaden skulle minska ifall man med statlig intervention försökte åtgärda (internalisera) externaliteten. (3) Att vissa aktörer, som inte deltar på marknaden, har glädje av att marknaden finns. (4) Att varan som säljs på marknaden överutnyttjas.
3
c) Med sunk costs (oåterkalleliga eller irreversibla kostnader) avses:
(1) kostnader som bara kan elimineras på lång sikt. (2) kostnader som bara kan elimineras ifall företaget upphör med sin produktion. (3) kostnader som har uppstått, men som ska tas i beaktande då beslut tas. (4) kostnader som har uppstått och som inte ska tas i beaktande då beslut tas.
4
d) En vara som i mikroekonomisk terminologi klassas som privat kännetecknas av:
(1) att efterfrågans inkomstelasticitet är negativ. (2) att efterfrågans priselasticitet är positiv. (3) rivalitet i konsumtion. (4) icke-exkluderbarhet i konsumtion
3
e) Efterfrågad kvantitet av en vara kan ändras till följd av:
(1) minskat utbud av varan. (2) ökad inkomst bland konsumenterna. (3) ökat pris på en substitutvara. (4) alla tre händelser ovan.
4
f) Stordriftsfördelar i produktionen av en vara kännetecknas i första hand av:
(1) att den fasta styckkostnaden avtar med ökad produktionsvolym. (2) att den totala fasta kostnaden avtar med ökad produktionsvolym. (3) att den totala kostnaden avtar med ökad produktionsvolym. (4) att den totala styckkostnaden avtar med ökad produktionsvolym.
4
g) I analysen av en individs konsumtion av två varor, är en gåva i form av en summa pengar förknippad med:
(1) en ren inkomsteffekt. (2) en ren substitutionseffekt. (3) en positiv inkomsteffekt och en negativ substitutionseffekt. (4) en positiv inkomsteffekt och en positiv substitutionseffekt
1
h) En individs konsumentöverskott kan förstås som:
(1) skillnaden mellan pris och marginalkostnad. (2) allokeringsförlusten som uppstår då effektivitet inte råder på en marknad. (3) skillnaden mellan betalningsvilja och pris. (4) skillnad mellan efterfrågad och utbjuden kvantitet
3
i) En dominant strategi, i ett spelteoretiskt sammanhang, är:
(1) en strategi som väljs av spelets båda aktörer. (2) en strategi som väljs av en aktör, oavsett den andra aktörens strategival. (3) en strategi bestående av prissättning under marginalkostnad i syfte att konkurrera ut en mindre konkurrent. (4) en strategi bestående av förvärv (uppköp) av konkurrerande företag för att förhindra konkurrens.
2
j) Ett marknadsmisslyckande betyder, i mikroekonomisk teori:
(1) att ett företag inte lyckas uppnå lönsamhet i försäljningen av sin produkt. (2) att det finns en externalitet förknippad med varan som handlas på marknaden. (3) att en vara inte tillhandahålls på någon marknad. (4) att marknaden i en viss situation inte uppnår en effektiv resursallokering.
4
k) Skalavkastningen, i produktionsteori, beskriver vad som sker med:
(1) produktionen, då alla produktionsfaktorer ökas med en viss proportion. (2) produktionen, då en produktionsfaktor ökas med en viss proportion. (3) priset på kapital (räntan), då produktionen ökar med en viss proportion. (4) vinstens storlek, då produktionen ökar med en viss proportion.
1
l) En anledning till att monopol uppkommer och består är att:
(1) monopolisten möter hela marknadens efterfrågan. (2) monopolisten tillhandahåller en ineffektivt låg kvantitet. (3) monopolisten sätter ett pris som är högre än marginalkostnaden. (4) Inget av ovanstående är en anledning till detta.
4
m) Ulf hyr en bil med full självriskeliminering och använder därför hyrbilen vårdslöst. Situationen kan beskrivas som:
(1) adverse selection. (2) moral hazard. (3) free-riding. (4) principal-agent-problematik.
2
n) En gemensam resurs kännetecknas av:
(1) icke-rivaliserande konsumtion (nyttjande). (2) icke-exkluderbarhet i konsumtion (nyttjande). (3) ineffektivt lågt tillhandahållande på en privat marknad. (4) inget av ovanstående.
2
o) Marginell substitutionskvot anger:
(1) hur en vara, på marginalen, kan bytas ut mot en annan vara i varukorgen, med bibehållen nytta. (2) hur en produktionsfaktor på marginalen kan bytas ut mot en annan produktionsfaktor, med bibehållen produktionsvolym. (3) hur mycket arbetskraft som krävs för att öka produktionen med en enhet. (4) relativpriset av en produktionsfaktor i termer av en annan produktionsfaktor.
1
