Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mikro > Mikro > Flashcards

Mikro Flashcards

1
Q

Vad är mikroekonomi?

A

område inom nationalekonomin som i huvudsak analyserar producenters och konsumenters samverkan på marknader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Scarcity/brist

A

oändlig efterfrågan men ändliga resurser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

alternativkostnad

A

det mest eftertraktade alternativ som vi ger upp när vi tar ett beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Produktionsfaktorer

A

arbetskraft och kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

PPC = production possibilites curve

A

visar olika kombinationer om två eller flera kombinationer av givna resurser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var är en omöjlig kombination på PPC

A

när den är utanför linjen (antingen ovanför eller under)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad skiftar PPC uppåt

A

om vi har mer resurser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Absolut fördel (absolute advantage)

A

Producenten som producerar mest output eller kräver minst input

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Komparativ fördel (comparative advantage)

A

producenten med lägst opportunity cost

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När ska ett land handla med andra länder?

A

ett land ska handla med andra länder om de har en lägre relativ alternativkostnad. De ska specialisera sig i den varan som är “billigast” för dem att producera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Efterfrågan är en … linje för att..

A

nedåtgående linje för att det har ett negativt samband med pris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad påverkas efterfrågan av

A

substitutionseffekten
inkomsteffekten
lagen om diminishing marginal utility

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Utbud är en … linje för att…

A

uppåtgående linje för att det har ett direkt samband mellan pris och levererat utbud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur påverkar prisförändringar utbudskurvan?

A

påverkar ej, inget skifte, men rör sig längs med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka skiften kan ske i utbud och efterfrågemodellen?

A

utbud kan stiga och sjunka
efterfrågan kan stiga och sjunka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dubbelskiften i efterfrågan och utbud. Vad händer?

A

en av de två kommer inte märkas. så båda kan inte öka eller sänkas. Utan en av variablerna kommer vi inte veta vad som sker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

substitut

A

en ökning i pris i ena varan, ökar efterfrågan på den andra
ex. Ökning av pris på frukostflingor, ökar efterfrågan på bröd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

komplement

A

en ökning i pris på en vara, minskar efterfrågan på den andra varan.
ex priset på bio ökar, efterfrågan på godiset man köper till minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Normal vara

A

om inkomsten ökar, ökar efterfrågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

inferiör vara

A

om inkomst ökar, minskar efterfrågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

elasticitet

A

hur vårt köpbeteende ändras när priset ändras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

elastisk efterfråga

A

kvantiteten är känslig för en förändring i priset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

inelastisk efterfråga

A

kvantiteten är inte känslig för en förändring i priset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

consumer surplus

A

skillnaden mellan vad vi är villiga att betala och vad vi betalade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

producer surplus

A

skillnaden mellan vad företagets priset och vad de är villiga att sälja det för

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Priskontroll, vad händer i marknaden?

A

priskontroll innebär att politiken styr hur mycket något får kosta, vilket resulterar i att kvantiteten antingen kommer vara för hög eller för låg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

pristak

A

ligger alltid under jämvikten, vilket skapar en deadweightloss. och en shortage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

prisgolv

A

ligger alltid över jämvikten, vilket skapar en deadweightloss, och en surplus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Tariffer

A

skapar deadweightloss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Lagen om minskad avkastning

A

MPC = MPL
när mer input inte ger mer output

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Olika kostnader av produktion

A

Fasta kostnader, rörliga kostnader och totala kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

AVC

A

average variable cost

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

MC

A

marginal cost

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

ATC

A

Average total cost

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

AFC

A

average fixed cost

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Perfekt konkurrens

A
  • många små bolag
  • identiska produkter (perfekta substitut)
  • låg barriär, enkelt att ta sig in i och ifrån marknaden
  • säljare behöver inte marknadsföra
  • bolagen är pristagare

säljaren har INTE kontroll över priset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

profit maximizing rule

A

MR = MC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

shut down rule

A

om priset faller nedan AVC borde bolaget lägga ned

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Monopol

A
  • ett bolag
  • unik produkt
  • höga barriärer, bolag kan inte sälja sina varor på marknaden
  • monopolister är pris-skapare
  • marknadsföring förekommer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Imperfekt konkurrens

A

monopol, naturligt monopol, oligopol,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

prisdiskriminering

A

att ge olika priser till olika kunder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

oligopol

A
  • några få stora producenter
  • identiska produkter
  • höga barriärer för att gå in på marknaden
  • mututal inderpendence = bolagen använder strategisk prissättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

härledd efterfråga

A

efterfrågan på resurser är bestämd (härledd) av produkterna de hjälper att producera

ex om efterfrågan på pizza ökar, kommer efterfrågan på pizzabud öka också

44
Q

market failures

A

en situation där den fria marknaden misslyckas med att tillfredsställa samhällets efterfrågan och önskan

45
Q

Public good

A

två kriterier
delad konsumtion
icke exklusiv

46
Q

negativa externaliteter

A

situationer som resulterar i en kostnad för en annan person än den ursprungliga beslutsfattaren. Kostnaden “spiller över” till andra personer eller samhällen

47
Q

positiva externaliteter

A

situationer som resulterar i en vinst för en annan person än den ursprungliga beslutsfattaren. Vinsten “spiller över” till andra personer eller samhällen

48
Q

lorenz kurvan

A

inkomst/inequality

49
Q

en prisökning på vara x leder till att konsumtionen minskar från x0 till x1, vilka effekter sker?

A

total förändring = substitutionseffekt + inkomsteffekt

50
Q

vad händer vid en prisökning?
normal vara:
inferiör vara:
giffen vara:

A

normal vara: efterfrågan sjunker när priset ökar

inferiör vara: efterfrågan sjunker när priset ökar, men inkomsteffekten är mindre än substitutionseffekten

giffen vara: efterfrågan ökar när priset ökar

51
Q

Vad är en giffen-vara?

A

en vara vars efterfråga stiger när priset ökar

52
Q

produktionsfunktionen

A

Q = f (K,L)
kvantiteten = en Funktion av Kapital och Arbetskraft

53
Q

Marginalprodukt

A

förändring i produktionsvolym som kommer av en enhets förändring i den variabla resursen

ett central mått för att avgöra om det lönar sig att förändra mängden insatsvara

54
Q

skillnad på produktionen på kort och lång sikt

A

på kort sikt räknar man med att en insatsvara är fast, på lång sikt är det mer rörligt

55
Q

MRTS

A

marginal rate of substitution

anger hur företaget kan substituera mellan sina insatsvaror utan att ändra produktionsnivån

56
Q

skalavkastning

A

ett sätt att kategorisera olika produktionsfunktioner utifrån hur mycket produktionen ökar när man ökar insatsen av produktionsfaktorer.

57
Q

produktionsfunktionen med teknologisk utveckling

A

Q = Af (K, L)
kvantiteten = teknologiska utvecklingen + Funktionen av Kapital och Arbetskraft

58
Q

sunk cost

A

engångskostnad

59
Q

Total cost

A

fixed + variable

60
Q

LAC

A

långsiktiga genomsnittliga kostnader

61
Q

LMC

A

långsiktiga marginalkostnaden

62
Q

economies of scale

A

Stordriftsfördelar (Economies of scale):
– om produktionen ökar mer än kostnadsökningen, oavsett om insatsenav alla produktionsresurser ökar proportionellt eller inte,
– LAC minskar.

63
Q

Diseconomies of scale

A

om produktionen ökar mindre än kostnadsökningen, oavsett om insatsen av alla produktionsresurser ökar proportionellt eller inte,
– LAC ökar.

64
Q

Constant Economies of scale

A

– om insatsen av alla produktionsresurser ökar och produktionen ökar likamycket som resursökningen,
– LAC konstant.

65
Q

inkomstelasticiteten för en nödvändig vara

A

mellan 0 och 1

66
Q

inkomstelasticiteten för en lyxvara

A

större än 1

67
Q

inkomstelasticiteten för en normal vara är…

A

positiv

68
Q

inkomstelasticiteten för en inferiör vara är…

A

negativ

69
Q

om korspriselasticiteten är negativ för en vara innebär det att dessa två varor är

A

komplement

70
Q

om korspriselasticiteten är positiv för en vara innebär det att dessa två varor är

A

substitut

71
Q

konsumentens val bestäms av två faktorer

A

vår budgetbegränsning
våra preferenser

72
Q

fyra antaganden för våra preferenser

A
  1. vi kan rangordna våra val
  2. preferenser är transativa, alltså om a är bättre än b, och b är bättre än c, måste a vara bättre än c
  3. icke-mättande, mer är alltid bättre
  4. Konvexitet. En mix av varor är bättre än extremt mycket av en vara och extremt lite av en annan
73
Q

indifferenskurvor är:

A

vilka visar vilka kombinationer
(varukorg) av två olika varor som ger samma nytta.

74
Q

Grundläggande egenskaper indifferenskurvor

A
  1. De kan ritas! (Preferenser är fullständiga innebär att alla
    varukorgar kan rankas)
  2. Kurvor längre bort från origo innebär högre nytta (Icke-mättnad).
    Indifferenskurvan kommer vara negativt lutad
  3. De kan inte korsa varandra (Preferenser är transitiva).
  4. De är konvexa mot origo (Konsumenter gillar variation)
75
Q

marginella substitutionskvoten (MRS = Marginal rate
of substitution) visar

A

Lutningen visar hur många enheter av vara y som en individ är villig att byta mot en enhet av vara x.

76
Q

Perfekta substitut

A

(i) Olika färger på en penna. En röd penna är lika bra som en blå penna.
(ii) Varor med konstant MRS.

rak linje, inte utbuktning mot origo

77
Q

Ju mer varorna kompletterar varandra (sämre substitut), desto mer…

A

buktar kurvan mot origo.

78
Q

hur påverkas budgetlinjen av en prisökning på en av varorna

A

linjen buktar inåt eftersom vi kan köpa färre med samma inkomst

79
Q

hur påverkas budgetlinjen av en prissänkning på en av varorna

A

linjen buktar utåt eftersom vi kan köpa fler med samma inkomst

80
Q

hur påverkas budgetlinjen av en inkomstökning

A

en ny linje skapas utanför uppåt

81
Q

hur påverkas budgetlinjen av en inkomstminskning

A

en ny linje skapas nedanför inåt

82
Q

1a gradens prisdiskriminering / direkt prisdiskriminering

A

sätter olika pris direkt, eftersom betalningsviljan är identifierbar

83
Q

2a gradens prisdiskriminering / indirekt

A

producenten säljer olika erbjudanden

84
Q

3e gradens prisdiskriminering

A

konsumenterna kan grupperas upp efter betalningsvilja, varje grupp får ett pris

85
Q

vid perfekt prisdiskriminering är fördelningen mellan konsumentöverskott och producentöverskott

A

100% producentöverskott

86
Q

typisk 3e gradens prisdiskriminering

A

student eller pensionärsrabatt

87
Q

typisk 2a gradens prisdiskriminering

A

förstaklassbiljetter, vip osv

88
Q

spelteori

A

används när vi räknar på oligopol/monopol

89
Q

vad är spelteori

A

ett spel där alla situationer där aktörerna behöver agera strategiskt

tar hänsyn till den andra aktörens beteende och förutser det och kan göra optimala val utifrån detta

90
Q

tre typer av spel

A
  • simultana spel
  • upprepande spel
  • sekventiella spel
91
Q

Beskriv simultana spel

A

Alla agerar samtidigt
eller utan att kunna se ifall den andra agerar först

92
Q

Beskriv upprepande spel

A

flera simultana spel efter varandra
samma aktörer
förändrar beteendet jämfört med enstaka spel

93
Q

beskriv sekventiella spel

A

spelarna turas om att agera
en spelare kan observera motspelarens drag innan den agerar

94
Q

Nash equlibirum

A

definition av jämvikt inom spelteori

95
Q

Utfallsmatris/payoffmatris

A

tabell över resultaten från spelet

96
Q

dominant strategi

A

en strategi som alltid är bäst, oavsett motspelarens val

97
Q

dominerande strategi

A

en strategi som aldrig är bäst, oavsett motspelarens val

98
Q

isokostlinjen

A

C = R K + WL

99
Q

MRTS är …

A

MPl/MPk = W / R

100
Q

MRPL utgör företagets kortsiktiga efterfråga av …

A

arbetskraft

101
Q

monopson

A

innebär att det bara finns en
arbetsgivare (en köpare av arbetskraft). T.ex.
bruket på den lilla bruksorten.

102
Q

ME (arbetskraftsutbud)

A

marginalutgift
förändringen i totala kostnader pga en ökning i instasvaran

103
Q

adverse selection

A

köparen saknar info om produktkvalité och säljaren kan sakna info om köparen (försäkring)
leder till oförmånligt incitament

104
Q

moral hazard

A

svårt för parter i en ekonomisk transaktion att observera varandras beteende. beskriver situationer när ena parten ändrar beteende efter ingått avtal

105
Q

Principal agent förhållanden

A

Finns en huvudman (principal) som utser en god man (agent) som ska ta tillvara huvudmannens intresse. Problem för principalen att obsservera agentens beteende

106
Q

Vad kan lösa asymmetrisk information?

A

informationssignaler - utbildning

Mikro (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions