mikro Flashcards
1
Q
Vilka är mikroekonomins inriktningar?
A
Industriell organisation, Miljöekonomi, Utvecklingsekonomi och hälsoekonomi
2
Q
Vad är skillnaden på positiva och normativa påståenden?
A
Positiva - gör prognoser
Normativa - vilken politik är bäst?
3
Q
Mikroekonomins grundläggande beslutsregel
A
“Om fördelen av en handling är större än kostnaden så bör vi göra den”
4
Q
Beskriv de fyra misstag som människor tenderar att göra
A
- Att ignorera implicita kostnader (man väljer bort)
- Ignorera redan uppburna kostnader (vi äter upp maten fast den är äcklig)
- Tänka i proportioner istället för absoluta termer
- Inte förstå skillnaden mellan genomsmitt och marginal
5
Q
Vad är produkt och faktormarknad?
A
Produkt: varor och tjänster marknad mellan hushåll/företag
Faktor: arbetskraft och kapital mellan hushåll/företag
6
Q
Hur lyder lagen om efterfrågan
A
Ett negativt samband
7
Q
Varför gäller lagen om efterfrågan? (två delförklaringar)
A
Substitionseffekt= när priset på en vara ökar så är de andra varorna billigare i relation Inkomsteffekt= reala inkomst minskar, för samma inkomst kan man ej köpa lika mycket som innan.
8
Q
Vad är en inferiör vara?
A
En vara vars efterfråga ökar när när inkomst sjunker, typ Ica basic, kollektivtrafik.
9
Q
om vara 1 och 2 är substitut , vad kan hända med vara 2 vid en prisökning av vara 1
A
Vara 2 är substitut typ (pepsi till cola) efterfrågan ökar –> utåt skift i efterfrågakurvan
10
Q
Om vara 1 och 2 är komplement, vad kan hända med vara 2 vid en prisökning av vara 1?
A
Eftersom varorna är komplement kommer efterfrågan på vara 2 sjunka om priset på vara 1 stiger. (godis på bio när biobiljetternas pris höjs)
11
Q
Nämn 5 faktorer som påverkar efterfrågakurvan
A
- inkomst och förmögenhet
- smak/preferenser
- priset på andra varor
- Förväntningar
- Populationsstorlek
12
Q
Nämn 5 faktorer som påverkar utbud
A
- pris på produktionsfaktorer (K,L)
- Teknologi
- Förväntingar
- Antal företag
- Väder
13
Q
Lagen om utbud
A
Det finns ett positivt samband mellan priset och utbjuden kvantitet
14
Q
Vilka är de två främsta anledningarna till att en marknad strävar mot jämvikt?
A
Efterfrågaöverskott –> pris pressas uppåt
Utbudsöverskott –> pris pressas nedåt
15
Q
Vilka är prisets funktioner?
A
Fördelande funktion, signalfunktion, Förutsättningg om knapphet
16
Q
Planekonomi
A
Staten styr alla produktion och fördelning
17
Q
Vad är det huvudsakliga syftet av en hyresreglering?
A
Hyresnivån ska begränsas under jämviktspriset för att minska bostadssegergation
18
Q
Hur kan hyresreglering te sig i vår utbud/efterfråga modell
A
Maxhyran blir lägre än jämvitkshyren , ger ett efterfrågaöverskott och ett utbudsunderskott. Färre får lägenhet men till ett lägre pris.
19
Q
Konsekvenser av efterfrågeöverskott vid en hyresreglering
A
prisökningar på bostadsrätter och villor - segregation - olaglig handel med kontrakt - hyresvärdar försöker undvika bostadsköer - låsningseffekter.
20
Q
Vilket begrepp beskriver lutningen på kurvorna?
A
Priselasticitet
21
Q
Vad innebär det om efterfrågan är inelastiskt?
A
Att en stor prisökningen leder till en relativt liten förändring av efterfrågad kvantitet
22
Q
Vad innebär det om efterfrågan är elastisk
A
Liten ökning av priset men en stor förändring av efterfrågad kvantitet.
23
Q
Formlen för budgetlinjen
A
Y = M/ Py - (Px/Py)X
24
Q
Vad visar budgetlinjen?
A
Kombinationer av två varor vars totala kostnad är lika med individens inkomst
25
Hur illustrerar vi preferenser?
Med indifferenskurvor
26
Vilka är grundantaganden om preferenser och indifferenskurvor?
1. Preferenser är fullständiga. (allt går att anordna)
2. Preferenser är transitiva- logisk följd
3. Icke-mättnad - mer kan aldrig vara dåligt
4. Konvexitet. En mix är alltid bättre än 0 och 100.
5. Kontinuerliga preferenser.
27
Varför lutar indiffernskurvan nedåt?
Eftersom vi antar att mer av en vara aldrig kan vara dåligt.
28
Vad är den marginella substitionskvoten för något (MRS)
Indifferenskurvans lutning, visar hur många enheter av vara Y som en individ är villig att byta mot en annan vara X.
29
Varför buktar indifferenskurvan mot origo?
Eftersom vi antar att preferenser är konvexa .
30
Vad är optimeringsvillkoret?
Det optimala valet som ges där vår indifferenskurva tangerar vår budgetlinje.
31
Hur kan vi grafiskt göra för att se substitionseffekten?
Vi lägger in en ny budgetlinje som har samma lutning som den nya budgetlinjen fast den som samtidigt tangera vår gamla indifferenskurva
32
Vad är formeln för elasticitet?
€ = %förändring efterfrågad kvantiet/ %förändring av pris
33
Vad är inelastisk efterfrågan?
När den absoluta procentuella förändringen av efterfrågan är MINDRE än den absoluta procentuella förändringen av priset -> elasticiteten är mellan o och -1
34
Vad innebär elastisk efterfrågan?
När den absoluta procentuella förändringen av efterfrågan är STÖRRE än den absoluta procentuella förändringen av priset -> elasticiteten är mindre än -1
35
Hur kan man räkna ut elasticiteten (borsett från delta)
Genom att derivera efterfrågefunktionen. ( Q som funktion av P)
36
Beräkna elasticiteten för Q = 100 - 2P
-2 ( P/100- 2P )
37
Efterfrågakurvan= P = 50 -( Q/2). & P=20 Vilka är intäkterna och vad är priselasticiteten?
```
2P = 100 - Q
Q = 100 -2P
Q = 100 - 2 x 20 = 60
60 x 20 = 1200 (intäkter
Elasticitet: -2(20/100-40) = -0,66
```
38
Formel för inkomstelasticitet
%förändring av efterfrågad kvantitet/ % förändring av inkomst
39
Formel för korspriselasticitet
€ = % förändring i efterfrågad kvantitet / % förändring av pris i av annan vara i procent
40
Konsumentöverskott =
Betalningsvilja - pris
41
Hur ser man konsumentöverskott grafiskt
ytan under efterfrågakurvan som är över marknadspriset.
42
Om säljaren ska betala en skatt på 10kr så att priset stiger på marknaden från P1 till P* , vilket intäkt kommer säljaren få per såld vara?
P* - 10kr (skatten för varje såld vara)
43
Om efterfrågaelasticiteten är högre än utbudselasticiteten så innebär det att..
köparen är mer priskänslig och då kommer köparens del av skatten vara relativt liten
44
Hur ser produktionsresurserna ut på kort sikt?
Minst en produktionsresurs (K , L) är låst.
45
Vad är lagen om marginellt avtagande avkastning?
Innebär att när en resurs ökar och den andra hålls fast så kommer produktionen att öka men inte i all evighet.
46
Hur ser formeln för MPL ut om kapitalet är fast?
MPL = deltaQ /deltaL
47
Hur ser produktionsresurserna ut på lång sikt?
Alla produktionsresurser är variabla
48
Vad är en isokvant?
Kombinationer av produktionsresurser som ger upphov till viss produktionsnivå
49
Vad är den marginella tekniska substitionskvoten? (MRTS)
Anger hur företaget kan substituera mellan sina produktionsresurser. deltaK/deltaL
50
w x L + r x K =
TC
51
FC/q , VC /q , TC / q / delta TC / delta Q
AFC, AVC, ATC, MC
52
När skär ATC/AVC och MC varandra?
I ATC/AVC minimum.
53
hur ser isokostlinjen ut och vad innebär den?
C = r x K + w x L, kombinationer av produktionsresurser som ger en given kostnadsnivå.
54
Var hittar vi kostnadsminimeringen?
Där isokost och iskovanten är lika stora, där kurvorna tangerar.
55
Vad är formeln för LAC och LMC?
```
LAC= LTC/Q
LMC= deltaLTC/deltaQ
```
56
Vad är stordriftsfördelar/nackdelar?
fördelar: långsiktigt begrepp på hur genomsnittskostnaden utvecklas då produktionen ökar, minskar kostnaden per enhet som den gör till en början -> stodriftsfördelar
nackdelar- när LAC passerat sitt minimum får vi stordriftsnackdelar, ej gynnsamt att producera mer.
57
Ekonomisk vinst=
Pi = TR- TC
58
Vad är skillnaden på ekonomisk vinst och bokförd vinst?
Ekonomisk vinst räknar in alternativkostnaden också -> vad skulle alla resurser ge för intäkt i sin bästa alternativa plats. ( typ man har en lokal som man hade kunnat hyra ut för 4000 men ej gör.)
59
Vilka är förutsättningarna för fullkomlig konkurrens?
1. homogen produkt.
2. Företagen är pristagare
3. Inga etablerings hinder
4. Producenter och Konsumenter har tillgång till information om pris/kvalite e.t.c.
60
Hur kan vi finna den maximala vinsten grafiskt?
Där skillnaden på totala intäkter ( p x q ) och totala utgifter (TC) är som störst. -> TC och TR får samma lutning
61
Hur kan vi räkna ut MR & MC?
derivata TR / derivata q
| derivata TC / derivata q
62
Hur beräknar vi vinstmaximerande kvantitet q
sätt MC = MR
63
Lutningen på kostnadsfunktionen =
P
64
Företagets kortsiktiga utbudskurva- vad finner vi där MC och AVC skär varandra?
Lägsta priset vi kan acceptera för att fortsätta producera.
65
Hur räknar man ut producentöverskottet?
skillnaden mellan marknadspriset och lägsta priset som företaget accepterar
66
Hur finner vi långsiktig jämvikt vid fullkomlig konkurrens?
Det är när marknaden går med nollvinst, inga företag har då incitament för att etablera sig eller lämna marknaden. Nollvinsten finner vi där i ATC (Lac) minimum.
67
Fem orsaker till monopol
1. Kontroll av viktiga resurser/insatsfaktorer (diamanter typ)
2. Ensamrätt (systemet)
3. Patent
4. Nätverksekonomi (varan mer användbar ju fler som använder den, typ instagram)
5. Stordriftsfördelar/naturliga monopol (billigare för stora företag att producera
68
Företag vid fullkomlig konkurrens är pris.. medan ett monopol är pris..
tagare, inte pristagare. Konsumenter är alltså mindre priskänsliga i monopol.
69
Monopol- Hur skär MR i grafen i förhållande till efterfrågakurvan på Y och X axel
MR skär Y-axel i samma punkt som efterfrågakurvan och i X-axeln på 1/2 av där efterfrågakurvan skär X-axeln.
70
Var hittar vi TR max (monopol)
Där MR = 0 eftersom det innebär att vår lutning på MR är 0 ( ger ett maximum)
71
Monopolets vinstmaximering exempel: P = 11- Q. Beräkna
MC = MR ->
1. Beräkna MR =
Ersätter TR med p x q --> (11 - q)q = 11q - q^2 ->
derivata (11q-q^2) / derivata(q) = 11 - 2q
MC - kostnader = TC= q^2 + 3q + 5 ->
derivatat(q^2 + 3q + 5) / derivataq = 2q + 3
MR = MC
2q + 3 = 11 - 2q
q= 2
p =9
72
Hur ser monopolet ut på lång sikt?
Oförändrat, pga etableringshinder för andra företag
OBS! Patent kan gå ut, nyckelresurser kan finnas på andra ställen och går monopolet med förlust gäller samma nedläggningsbeslut som vid fullständig konk.
73
Vilken är den stora skillnaden i effektivisering vid monopol jämfört med fullständig konkurrens?
Välfärdsförlust - enheter som skulle kunna ha sålts till ett pris som överstiger marginalen (mc =mr) men som ej säljs pga det högre marknadspriset.
74
Hur kan man lösa välfärdsförlusten ( monopol)
Konkurrensmyndigheter som granbar monopolen
75
Vilka är två invändningar mot monopol?
1. Effektivitetsförlusten --> P > MC, leder till förlorat KÖ och PÖ -> mindre välfärd
2. Rättviseperspektivet -> monopolet gör vinst och omfördelar KÖ till PÖ.
76
Hur kan man reglera naturliga monopol?
Man kan sätta en maxpris där ATC = efterfrågakurvan -> gynnsamt för företaget att bjuda ut större kvantitet -> ger nollvinst vid atc = q.
-->
pris vid MC -> ännu höre kvantitet men förluster för monopolet då MC i detta fall är under atc.
77
Vad finns för alternativ till prisreglering när man vill reglera monopol?
- offentligt övertagande, där man sätter MC=P och finansierar förlust med skatter.
- offentligt upphandling av privat/offentliga företag under viss tid.
- Konkurrenslagstiftning
- Laissez -fair, låter naturliga monopol verka -> går miste om skalfördelar
78
Vilka kännetecken finns för oligopol?
- relativt få företag
- relativt höga etableringshinder
- ofta differentierade produkter
79
Varför är den svenska bankmarknaden ett bra exempel på oligopol?
För det finns få företag på marknaden och de måste anpassa sig till varandras beteenden för att hållas kvar på marknaden
80
Vad är kartellbildning?
När företag går samman och kommer överens om priser, produktionsnivåer, uppdelning av geografiska lägen.
81
Vad är två strategiska avväganden som analyseras av spelteori ( oligopol)
Kommer det andra företaget hålla överenskommelsen?
| Bör det egna företaget hålla överenskommelsen?
82
Vad händer om det finns två företag på marknaden som bjuder ut en homogen produkt och de går ihop i en kartell?
MC kommre bli S kurvan (monopol) -> MC = MR ger oss vinst max och en lägre kvantitet samt högre pris. Företagen delar vinsten mellan sig.
83
Vad händer om vi har två lika företag i en kartell och det ena företaget väljer att bryta samarbetet?
Företaget som bryter samarbetet bjuder ut en högre kvantitet vilket kommer kommer ge oss högre q på marknaden och ett lägre pris. Företaget som bryter samarbetet tjänar på detta och de andra går med förlust.
84
Vad händer i en kartell om både väljer att bryta överenskommelsen?
Båda bjuder ut mer -> högre q -> lägre p , både går med nollvinst.
85
Vad innebär en dominerande stategi?
Att man bryter samarbetet i en kartell oavsett. OM de kan lita på varandra eller om kartell vore lagligt kan man hamna i en monopolsituation som är gynnsam för de både samarbetande företagen (annars kommer både företagen bryta samarbetet)
86
Hur kan man som part i en kartell komma undan enligt svensk konkurrenslag?
Genom att avslöja att kartellen finns.
87
Vilka 4 varianter finns av prisdiskriminreing?
1. Perfekt diskriminering
2. Mängdrabatt
3. Marknadsuppdelning
4. Hindermodellen
88
Förklara perfekt diskriminering
- företagt säljer varje enhet till olika pris-> det pris som motsvarar den maximala betalningsviljan för den konsumenten. Då omfördelas hela KÖ till PÖ. (ex. bazaar där varje varas pris förhandlas.)
Vid prisdiskriminering är MR = efterfrågakurvan. Vinstmax produceras Q som vid fullständig konk. men fördelning av KÖ & PÖ är annorlunda
89
Förklara mängdrabatt
företaget lockar konsumenterna att köpa mer till ett lägre pris och lyckas överföra KÖ till PÖ.
exempel. tag 3 betala för 2. Individen hade inte betalat 4kr för andra enheten och får därför en mängdrabatt så den konsumerar en enhet till och så att KÖ blir PÖ
90
Marknadsuppdelning
Företag tar ut olika priser vid olika marknader. Mer priskänsliga får ett lägre pris.
Typ pensionärer / studenter är mer priskänsliga och får därför ett billigare pris.
91
Hindermodellen
Säljaren sätter upp ett hinder som kunden behöver ta sig över för att få det billigare priset, detta görs för att man på så vis hoppas fånga upp de mer priskänsliga kunderna medan de mindre priskänsliga struntar i hindrat och betalar ordinarie pris. t.ex. rabattkopunger.
92
Hur kännetecknas monopolistisk konkurrens?
- många företag
- inga etableringsregler
- differentierade produkter ( produkterna har nära substitut)
93
Hur ser skillnaden ut för enskilt företags efterfrågakurva vid fullständig konkurrens/ monopolistisk konkurrens
Vid fullkomlig konkurrens är d vågrät eftersom produkten är homogen med andra, ökas priset så köper konsumenterna en annan istället.
Vid monopolist konkurrens är efterfrågakurvan negativ
94
Vinsten vid monopolist konkurrens kan ses grafiskt genom=
MC = MR ,
| Priset - (priset- ATC i punkten MC=MR)
95
Vad händer för monpolstiska företag går med vinst?
Det lockar in nya företag på marknaden. Exempel- först har vi HM -> sen startas zara, mango osv.
96
Vad händer på lång sikt vid monopolistisk konkurrens?
Om företagen går med vinst så kommer precis som vid fullständig konk. nya företag att etablera sig. -> en del av konsumenterna går över till de nya företagen och det ursprungliga företaget (HM ex) efterfrågakurva skjuts åt vänster -> förskjutningen pågår så länge företaget går med vinst.
97
Vilket utfall är att föredra, monopolistisk konkurrens eller fullständig konkurrens?
svårt att säga,
- vi får högre pris vid monopolistisk konkurrens och jämvikten är inte effektiv i meningen att maximalt kö och pö uppnås
- vid monopolistisk konkurrens har vi differentierade produkter och människan verkar tycka om att ha flera valmöjligheter.
98
Hur bestämmer vi priset på insatsfaktorer i produktionen?
Med iskokostlinjen = C = r x K + w x L
99
Hur räknar vi ut marginalproduktens värde (d.v.s. arbetskraftens extra bidrag i pengar)
MRPL = MPL X MR = deltaTR/deltaL = MRPL
100
TFCL =
w x L
101
MFCL =
delta TFCL / delta L = w *
102
Hur räknar vi ut maximerande mängd arbetskraft?
MRPL = w*
| ( MPL X MR = deltaTFCL / deltaL )
103
Om vi räknat ut får maximerande efterfrågan av arbetskraft och vill räkna ut vår producerade kvantitet , hur gör vi då?
Man sätter in vinstmaximerande L i den givna ursprungliga produktionsfunktionen
104
Hur räknar vi ut marknadsefterfrågan på arbetskraft?
Genom att summera alla företagens efterfrågakurvor på arbetskraft
105
Vilka parametrar har vi i grafen om individens arbetskraftsutbud?
På Y-axeln har vi inkomst/dygn
| På X-axeln har vi fritid i timmar/dygn
106
Hur brukar vanligtvis individens arbetskraftsutbud se ut?
Vid väldigt låg inkomst är utbudet lågt, sedan ökar det vid ökning av inkomst till inkomsten når en pik och därför bjuder individen ut mindre timmar. Flaskhalsen: hur många timmar har jag att förbruka min inkomst
107
Vad kan man säga om sambandet mellan skatter och arbetskraftsutbud om målet är att öka arbetskraftsutbudet?
För låg och medelinkomsttagare kommer sänkta skatter innebär att man bjuder ut mer arbetskraft. För de riktigt rika kan däremot sänkta skatter innebära att man bjuder ut mindre arbetskraft eftersom lönen blir väldigt hög och att fritiden värderas högre än mer inkomst.
108
Varför är marknadsutbudet positivt lutad trots att individens utbud inte ser ut så?
Eftersom om det sker löneökning i en sektor som gör att individer bjuder ut mindre arbetskraft så kommer individer från andra sektorer, och med lägre löner, att söka sig dit.
109
Vad är syftet med minimilöner?
Man anser att jämviktslönen är så pass låg att det inte går att försörja sig på den och då inför man lagstiftade minimilöner.
110
Vad blir konsekvensen av minimilöner
En högre timlön vilket lockar fler att bjuda ut sin arbetskraft, däremot kommer företagen inte ha råd att anställa lika många vilket leder till att efterfrågad kvantitet minskar. Klyftan mellan utbudet och efterfrågan blir den klassiska arbetslösheten.
111
Hur påverkar elasticiteten på arbetskraften efterfrågan utfallet av minimilöner?
Om efterfrågan på arbetskraft är elastiskt kommer utestängningseffekterna bli relativt höga och vice versa.
112
Vad är ett monopson?
Det är när det bara finns en köpare av arbetskraft, typ bruket på bruksorten djupt inne i småland.
113
Vad blir effekten i ett monposon
Färre anställda och lägre löner än om fler företag finns på marknaden.
114
Vilka fyra roller har staten i en marknadsekonomi?
Paternalism, Marknadsmisslyckanden, osäkerhet & information samt inkomstfördelning.
115
Vad är paternalism?
Staten försöker ökar konsumenters incitament att konsumera vissa varor
116
Vad är skillnaden på progressiv och proportionell skatt?
Proportionell - en och samma sats gäller från första till sista av skattebasens värde
Progressiv: skattesatsen ökar med stigande värde av skattebasen
117
Varför vill vi reglera en fullständig konkurrensmarknad?
Den befinner sig i maximal effektivitet ( maximalt KÖ och PÖ överskott) men däremot finns det födelningsskäl
118
Hur definierar vi en kollektiv vara?
- ej exkluderar
| - ingen rivalitet
119
Vad är det huvudsakliga problemet med kollektiva varor?
Free-riders, folk som brukar varan utan att ha betalt för den.
120
Två lösningar för privat sektor (kollektiva Varor)
Pay per view & reklamfinansierade varor/tjänster.
121
Hur räknar vi ut marknadens betalningsvilja (kollektiva varor)
Summerar individernas betalningsvilja
122
Hur kan man ta reda på betalningsviljan för den kollektiva varan?
1- Genom omröstning
| 2 - cost-benefit analys.
123
Vad har vi för olika socialförsäkringar?
```
pension
ersättning vid sjukvård
barnbidrag
arbetslöshetsersättning
socialbidrag
```
124
Varför finns ett behov av socialförsäkringar (bl.a.)
Vår inkomst är ej konstant över tiden, men vi önskar en relativt jämn konsumtion över tiden.
125
Hur hänger moral hazard och försäkringar ihop?
Om man är försäkrad så minskar incitament för att vara försiktigt, man tar ut risker mer, försöker ej hålla sig frisk osv.
126
Hur löser man Moral Hazard problemet? ( försäkringar)
Genom högre försäkringspremier samt självrisker
127
Vad är adverse selection och hur löser man problemet?
Ett bolag räknar ut genomsnittrisk men det blir snedvridet då de som löper hög risk kommer vara de som tecknar --> kan leda till förlust för bolag.
Lösning: differentierade försäkringar (kan skapa orättvisa)
128
Hur löser staten försäkringsproblemen?
Tvingande försäkring, sker i offentliga system eller, om vilja, i privat regi. Tar bort adverse selection o free rider problem
129
Vad är externa effekter?
" den påverkan på andras konsumtions och produktionsmöjligheter som ett företag eller hushålls konsumtion medför och som inte grundas på en överenskommelse mellan de berörda parterna"
130
Hur kan man förklara negativa externa effekter med exemplet om vattendraget?
Produktionen hos företaget skapar en förorening i vattendraget som påverkar ett jordburk som bevattnar sin åker med vattnet.
131
Vad är MRK och MSK?
marginell skadekostnad för ...
| marginell reningskostnad för ...
132
Hur kan jordbruket och företaget (exempel vattendrag) förhandla med varandra för gemensam gynnsamhet?
Jordbruekts ägare kan betala företaget för att minska sina utsläpp till MRK=MSK --> ger en förbättring för båda --> företaget får pengar att minska utsläpp och bonden behöver inte finansiera skadekostnader (som är högre än reningskosntad)
133
Vad är case teoremet för något?
När äganderätt är definierat och inga höga transaktionskostnader finns --> inga problem med externa effekter.
134
Vad finns för miljöpolitiska styrmedel?
Ekonomiska styrmedel - skatter och överlåtelsebara utsläppsrättigheter
Administrativa medel - direkta föreskrifter eller kontroll (lag / straff)
135
Hur kan man beskatta utsläpp?
Tills skatt/enhet är lika med den marginella reningskotnaden (mrk)
136
En skatt på en negativ extern effekt =
ger oss en välfärdsvinst
