Metallegeringar

Question 1

Järnbaserade metallegeringar delas in i två grupper. vilka?

Answer 1

stål (måste kunna lösa upp allt kol i austeniten, max 2% ) och gjutjärn.

Question 2

Stål

Answer 2

Det finns två typer av stål; konstruktionsstål (0.1-0.6% C) och verktygsstål (0.6-1.2% C). kan klassificeras efter sammansättning; kolstål, mikrolegerade stål, låglegerade stål, höglegerade stål.

Ökad kolhalt ger ökad härdbarhet men sämre svetsbarhet. Hög härdbarhet innebär stor risk för martensitbildning runt svetsfogen. Martensit är spröd och spricker lätt när stålet svalnar.

Question 3

Rostfritt stål

Answer 3

Innehåller alltid mer än 10.5% Cr för att bilda en skyddande passivfilm av kromoxid. Krom stabiliserar ferriten i stålet. Vid höga kromhalter kan spröda sigmafaser bildas. Nickel stabiliserar austeniten i stålet. Höga kromhalter stabiliserar ferriten. Nickelhalten stabiliserar austeniten. Ger god korrosionsbeständighet och god seghet. Delas in i ferritiska, austenitiska, martensitiska och duplexa (ferrit+austenit) rostfria stål.

Question 4

Gjutgärn (tre grupper)

Answer 4

1. Gråjärn – Hög Si-halt, låg kylningshastighet. Vanligaste typen. Sprött.
2. Segjärn – Grafitkulor, förbättrad styrka och seghet.
3. Vitjärn – Låg Si-halt, hög kylningshastighet. Hårt, sprött. Används för sin nötningsbeständighet.