Matspjälkningssystemet (Klar) Flashcards

1
Q

Mat i matspjälkningssystemet

A

Bolus (tuggad mat med saliv)
Kymus (i tarmkanalen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Magtarmkanalens hålrum

A

Lumen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Matspjälkningsprocesserna

A

Mekanisk bearbetning
Produktion och sekretion av enzymhaltiga vätskor
Enzymatisk spjälkning
Absorption

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Mekanisk bearbetning

A

Tuggande i munhålan
Förflyttning och omblandning i magsäck och tarm genom glatt muskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Produktion och sekretion av enzymhaltiga vätskor

A

Slemproducerande epitelceller längs väggarna
Körtlar utanför kanalen (spottkörtlarna, bukspottkörteln och levern)
7l/dag matspjälkningsvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Enzymatisk spjälkning

A

Kemisk matspjälkning
Enzymerna bryter ner stora molekyler till små. T.ex. polysaccarider till monosaccarider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Absorption

A

Tranporten från mag-tarmkanalen till cirkulationssystemet eller lymfsystemet
Aktiv transport och diffusion
Ca 95 % av näringsämnen absorberas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Merparten av magtarmkanalväggarnas uppbyggnad

A

Mukosa
Submukosa
Muscularis
Serosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mukosa

A

Mucosa = Slem

Epitelskikt
Bindvävsskikt
Tunt skikt av glatt muskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Epitelskitet (Mukosa)

A

Cylinderepitel
Täta förbindelser

Fleskiktat plattepitel i munhålan, matstrupen och ändtarmen

Kort livstid (2-3 dagar)
Rörformiga körtlelepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Bindvävsskiktet (Mukosa)

A

Lucker bindväv med blodkärl, nervfibrer, lymfkärl och lymfvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tunna skiktet av glatt muskulatur (Mukosa)

A

Gör sin grej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Submukosa

A

Blod och lymfkärl som skickar mindre kärl till bindvävsskiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Muscularis

A

Glatt muskulatur
Blandar och transporterar
Längsgående och tvärgående muskulatur
Kortar längden och minskar radien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Muscularis glatta muskulaturs nervsystem

A

Enteriska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Serosa

A

Enkeltskiktat plattepitel
Del av bukhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Bukhinnan

A

Peritoneum

Praietala bladet
Viskerala bladet

18
Q

Mellan bladen i bukhinnan

A

Peritonealhålan

Vätska som minskar friktionen mellan bladen

19
Q

Veck från bakre bukväggen

A

Tarmkäx

20
Q

Organ med tarmkäx

A

Intraperitoneala organ

21
Q

Organ utan tarmkäx

A

Retroperitoneala organ

22
Q

Bukens delar

A

-

23
Q

Ven från magen och tarmen

A

Portvenen (V. portae)

24
Q

Leverns roll

A

Fördelar portavenen till ett kapillärnät
Tar upp och ombildar näringsämnena
Skickas vidare

25
Q

Transporten till levern

A

Kolhydrat och protein med v. portae

26
Q

Transport av fetter

A

Fetter med lymfkärl till en ven nära hjärtat

27
Q

Framklämmande av kymus i ett rörsystem

A

Peristaltiska rörelser

28
Q

Delande av kymus till ovala segmant

A

Segmentering

29
Q

Matspjälkningsprocessernas reglering

A

Nervös reglering
Reflexer till glatta muskler, sekretbildande epitelceller och hormonproducerande celler
Korta och långa reflexer

Hormonell reglering
Stimuleras av reflexer

30
Q

Hungerhormon

A

Ghrelin
Registreras i hypotalamus (aptitcentrum)

31
Q

Mättnadshormon

A

Leptin och kolecystokinin (CCK) (utsöndas från pancreas)
Registreras i hypotalamus (mättnadscentrum)

32
Q

Magsäcken

A

Ventrikeln
Viss matspjälkning av protein och stärkelse
Blanda till kymus
Saltsyra som dödar bakterier
Tillfälligt matlager
Enzymet pepsin
Föra över till duodenum med peristaltiska rörelser

33
Q

Bukspottkörteln

A

Pancreas
Exokrin del och endokrin del (Langerhans öar)
Utsöndrar vätekarbonat för att motverka saltsyran
Producerar hormoner (insulin och glukagon i Langerhans öar)
Producerar enzymer (lipas för fett, amylas för stärkelse, proteinaser och nukleaser)
Utsöndrar bukspott och galla till duodenum

34
Q

Levern

A

Hepar
Utsöndrar galla (till lagringsplatsen gallblåsan, utsöndras från den i samband med intag)
Spjälkar och absorberar fett
Omformar och inaktiverar, som hormoner och giftämnen
Utsöndrar ämnen via gallan (gallsalter)
Producerar plasmaproteiner
Producerar koagulationsfaktorer
Producerar kolesterol
Håller glukoskoncentrationen konstant

35
Q

Tunntarmens delar

A

Duodenum (tolvfingertarm)
Jejunum
Ileum

36
Q

Typ av rörelse i tunntarmen

A

Segmenteringsrörelse

37
Q

Tunntarmens stora yta görs av

A

Villi (Makro)
Mikrovilli (varje epitelcells utväxter)

38
Q

Tunntarmen

A

Polymerer i kymus bryts ned till monomerer av enzymer (hydrolys)
Passiv och aktiv transport av monomerer till blod och lymfkärl genom tarmväggen

39
Q

Tjocktarmens delar

A

Colon ascendens
Colon transversum
Colon descendens
Colon sigmoideum

Blindtarmen (caecum)
Blindtarmsbihanget (appendix vermiformis)

40
Q

Tjocktarmen

A

Tätt med bakterier
Syntetiserar vitamin K och B-vitaminer
Bakterier bildar gaser (flatus)

Segmenteringsrörelser, massrörelser och antiperistaltiska rörelser

41
Q

Ändtarmen

A

Rectum
Mynnar ut i analkanalen och analöppningen (anus)

42
Q

Matstrupe

A

Esofagus