Matspjälkningssystem

Question 1

Nedbrytningsprodukt av: Kolhydrater (stärkelse, socker)

Answer 1

Monosackarider

Question 2

Nedbrytningsprodukt av: Fetter

Answer 2

Glycerol och fettsyror

Question 3

Nedbrytningsprodukt av: Proteiner

Answer 3

Aminosyror

Question 4

Kolhydrater; spjälkning

Answer 4

-

Question 5

Fetter är..

Answer 5

En slags lipid. Sitter på glycerol som E

Question 6

Mättade fettsyror

Answer 6

• Endast enkelbindningar mellan kolatomerna.
• Animaliska (+ kokos)
• Fasta i rumstemperatur

Question 7

Enkelomättade fettsyror

Answer 7

En dubbelbindning

Question 8

Fleromättade fettsyror

Answer 8

• Två eller flera dubbelbindningar
• Vegetabiliska (+ fisk)
• Flytande i rumstemperatur

Question 9

Proteiner

Answer 9

• Kedjor av aminosyror (20st)
• Hos globulära proteiner skapar en 3D struktur
• Enzymer är globulära proteiner som fungerar som katalysatorer

Question 10

Matspjälkning (förklaring av term)

Answer 10

När djur sönderdelar föda till molekyler som cellerna kan ta upp och använda. 7m, 12-24h

Question 11

Polysackarider (kedjor av glukosmolekyler)

Answer 11

• Cellulosa: raka kedjor i växternas cellväggar.
• Stärkelse: spiralvridna kedjor. Näringsförråd i växtceller.
• Glykogen: spiralvridna grenade kedjor. Näringsförråd i levern och muskelceller

Question 12

Kolhydrater (3 typer)

Answer 12

• Monosackarider: t.ex pentosen ribos. * Hexoserna glukos, fruktos, galaktos.
• Öppen eller ringsformad struktur.
• SOCKERART.
• Disackarider: T.ex
• Sackaros (glukos + fruktos)
• Maltos (glukos x2)
• Laktos (galaktos + glukos)
• SOCKERART
• Polysackarider: (se eget kort)

Question 13

Munhålan (cavum oris)

Answer 13

• Får saliv från spott/salivkörtlarna
• 3st körtlar
• Mucin: Slem som underlättar sväljandet (glykoprotein)
• Amylas: Enzym som spjälkar stärkelse (amylos) till maltos
• HCO3^- (vätekarbonatjoner): Neutraliserar syror och motverkar karies

Question 14

Tänder (dentes)

Answer 14

Mekanisk sönderdelning

Question 15

Tunga (lingua)

Answer 15

Smaklökar, kontrolleras av födan.

Surt, sött, salt, beskt, umami

Question 16

Svalget (pharnyx)

Answer 16

• Sväljreflex, trycker ner födan till matstrupen.

- Luftvägarna stängs av struplocket (epiglottis) när vi sväljer

Question 17

Matstrupe (pesophagus)

Answer 17

Peristaltiska (‘‘kramande’’) muskelrörelser pressar ner födan

Question 18

Magsäcken (fundus ventriculi)

Answer 18

• 2L, 2-6h.
• Lagring, knådning, spjälkning.
• Innehåller magsaft
• Insidan täcks av mucin som bildar ett slemskikt.
• Slemhinnan kan angripas av bakterien Helicobacter pylori
• Magsår kan botas med antibiotika

Question 19

Magsaft

Answer 19

• 3L/dygn
• Epitelcellerna har livslängd 3 dygn
• HCl med pH 1,5 som agerar;
• Bakterie- och virusdödande
• Denturerar protein
• Aktiverar _pepsinogen* till enzymet pepsin
• Pepsin spjälkar proteiner

Question 20

Gastrin

Answer 20

• Hormon som påverkar utsöndring av magsaft.

- Påverkas av syn, lukt, smak, tankar

Question 21

Övre magmunnen (ostinum cardiacum)

Answer 21

Hindrar födan från att komma upp (lämna magsäcken)

Question 22

Nedre magmunnen (pylori)

Answer 22

Portionerar ut födan till tolvfingertarmen

Question 23

Tolvfingertarmen (duodenum)

Answer 23

• Bukspott tillförs från bukspottkörteln; neutraliserar födoresterna
• Galla produceras i levern. Lagras i gallblåsan och går ut till tolvfingertarmen via gallgången.

Question 24

Bukspottkörteln (pancreas)

Answer 24

Neutraliserar födoresterna
Innehåller:
- Trypsin; enzym som spjälkar proteiner
- Amylas; spjälkar stärkelse.
- Lipas, spjälkar fetter till glycerol och fettsyror

Question 25

Gallblåsan

Answer 25

Lagrar galla.
Innehåller:
- Gallsalter; som produceras i levern i form av kolestorol (som omvandlas till gallsyror)
- Gallsalter finfördelar fett så att lipas kan spjälka fettet i tolvfingertarmen
- Gallstenar kan bildas vid hög kolestorolhalt i blodet i förhållande till gallsalter och fosolipider.
- Gallan innehåller också bilirubin som är en nedbrytningsprodukt från röda blodkroppar

Question 26

Tunntarmen (jejenum o. ilium)

Answer 26

Tarmsaft tillförs för att göra tarminnehållet mer lättflytande.

• Aktivt upptag av disackarider och monosackarider.
• Enzymer i epitelcellerna spjälkar till monosackarider (sackaran, maltas, laktas). Monosackariderna diffunderar till blodet
• Aktivt upptag av korta peptider (aminosyrakedjor). Peptidaser i epitelcellerna spjälkar till aminosyror som diffunderar ut i blodet.
• Glycerol och fettsyror diffunderar in i epitelcellerna. Sätts ihop till fettmolekyler som packas in med fosfolipider och proteiner till kylomikroner som är vattenlösliga. Kylomikroner lämnar epitelcellerna genom exocytos. De hamnar i vävnadsvätska som salmas i lymfkärl. Lymfan leds till blodkärlssystemet

Question 27

Tunntarmen (‘‘består av’’)

Answer 27

Tarmveck som är kladde i tarmludd (villi) med blodkärl; mikrovilli finns på epitelcellerna

Question 28

Tjocktarm

Answer 28

I tjocktarmen sker vattenupptaget genom aktivt upptag av Na+. H2O tas upp genom osmos. Tarmfloran byggs upp under de 2 första levnadsåren. I tjocktarmen dominerar e. coli-bakterier

Question 29

Blindtarmen

Answer 29

Blindtarmen mynnar ut från tunntarmen. Blindtarmen har ett maskformat bihand/appendix. Appendix är viktig för tarmfloran och immunförsvaret.

Question 30

E. coli-bakterier

Answer 30

Finns i störst skala i tjocktarmen. Bildar K-vitamin, viss B-vitamin och lite fettsyror som vi tar upp i blodet. Exempel på mutualism. Anaerob miljö. E. coli bildar CH4 & H2S (svavelväte)

Question 31

Ändtarmen

Answer 31

Uppsamling och avgivande av födorester. Tömingen sker kontrollerat genom analöppningen. 1 inre, icke-viljestyrd ringmuskel och 1 yttre viljestyrd ringmuskel