Massage Flashcards
Inledning
Massage kommer från grekiskans masso, jag knådar eller från arabiska mass, att stryka lätt. Musklerna slappnar av, blir mer elastiska, blod och lymfcirkulationen ökar och smärta lindras. Beror på trycket av massören, stimulerar musklerna att dra sig samman vilket ger en ökad genom blödning och syresättning. Påverkar också nervsingnalerna från den masserade kroppsdel till hjärnan. Oxytocin frisläpps, näringsupptaget i huden förbättras och en allmän känsla av välbefinnande.
Historia
Kinesiske Konfucius, grundare av konfucianismen skrev om massage på 500 talet före Kristus. Även i Grekland och Rom har man använt sig av massage. Grekiska läkaren hippokrates använde massage som botemedel. I arabvärlden var det som den antika världens läror studerades och utvecklades.
Svensk massage
Utvecklades i början på 1800 talet av Pehr Henrik Ling, kallad den svenska gymnastiken fader. Ville efter lika gymnastiken rörelser som verkade stimulerande på blodcirkulationen, stärkte musklerna och skapade en bättre balans mellan muskler och skelett.
Fem olika grepp
Effleurage - strykningar. Kan vara djupa eller ytliga. Stimulerar lymfcirkalationen och ökar blodgenomströmningen
Petrissage - knådningar. Långsammaste. Större underliggande muskelvävnader. Musklerna lyfts upp från skelettet och rullas, kramas och knådas. Töjer och mjukar upp musklerna och ökar cirkulationen i de djupt liggande blod och lymfkärl.
Friktion - gnidnigar. Cirkulerande rörelser. Behandlingen töjer bindväv, lösöre sammansättningar och skapar ökad elasticitet i vävnaderna. Djupaste massagegreppet.
Tapotoment - klippningar. Avslutande del. Stimulerar musklerna, förbättra muskeltonusen och kan stimulera och lugna nerverna.
Vibration -skaningar. Stimulerande effekt på nervsystemet
Skelettet
Kroppens grundstomme ger oss stabilitet. Skyddar våra inre organ från stötar och slag. Består av 206 ben. Består av ett hårt yttre skal och ett poröst inre, benmärgen där de röda blodkropparna bildas. Hjälper till med musklerna att röra på oss. Leder som förbiner ben med varandra. Lederna styrs av muskler som är fästa i skelttbenet senor. Led i ändarna av benen är överdragna av ledbrosk som skyddar mot slitage och gör att benet kan glida friktionsfritt. Ytterst på en led finns en ledkapsel som håller ihop leden som innehåller slemmig hinna med mängder av blodkärl, synovialhinna.
Effekterna av massage på skelettet
Ökar transport av näringsämnen till skelettet
Förbättrar rörligheten ger ökad produktion av ledvätska
Muskelsystem
Myologi=läran om muskler
Muskulatur - mer än halva kroppsvikten utgörs av muskelvävnad. Består av celler. Kan dra ihop sig, kontrahera och slappna av, relaxera som svar på nervsignal. Varje ände på en skelettmuskel är försedd med sena. En stram bindvävsstruktur som förankrar muskel i skelettet genom att bindväv i fästpunkt flätas in i benvävnaden.
Muskeln som utför huvudrörelse kallas agonist. Många rörelser är beroende av två eller flera muskler aktiveras. Om två muskler samarbetar kallas rörelsen för synergister eller hjälpmuskler. Om muskler har motsatt verkan, ena böjer och andra sträcker, kallas det för antagonister. Små muskler som neutraliserar och sköter finmotoriken kallas stabilisatorer, tex fingrar och knäna.
Muskler består av buntar av muskelceller, muskelfibrer, som hålls samman av bindväv. Flera buntar bildar tsm en muskel. Runt hela muskel finns en tjockare bindväv hinna som fortsätter ut i senan. Får syre och näring från blodkärlen som följer in mellan muskelcellerna. När Muskeln arbete ökar blodflödet in i den. Går även never som förmedlar information. Den tjockaste delen av en muskel kallas för muskelbuken. Den kontraktila delen, är muskelbuken där den är som aktiv och drar sig samman när Muskeln arbetar. Senorna är passiva och överför bara kraften till skelttdelarna.
Ursprung och fäste
Varje muskel fäster vid två eller fler punkter i skelettet. För att fungerar är båda ändar placerade på varsin sida om en led. Ena fästpunkten kallas för ursprung som är grövre och mee utbredd, det som är närmast kroppens centrum. De andra är fäste som sitter längst ut och rör sig mer än ursprungssenan när muskler arbetar.
Muskelcellen
Har fått en säregen långsamt design för att kunna skapa rörelse. Består av flera tusen trådar, myofibriller. Som är uppbyggd av en mindre funktionell enhet, sarkomerer. I sarkomerer löper tunna rader eller filament av två olika aktin och myosin. Mellan proteinerna förskjutning sker när Muskeln drar ihop sig.
Myoglobin
Musklerna innehåller ett rätt färgämne som binder syre
Snabba och långsamma muskelfibrer
Långsamma - typ 1 fibrer, kontrasterar och slappnar av i långsamt. Innehåller gott om blodkärl och mycket av färgämnen myoglobin. Röda muskler arbetar bra förutsatt att de får tillgång till syre. Mer uthålliga
Snabba - typ 2 har färre blodkärl och mindre myoglobin och är Vita. Fungerar effektivt anaerobt, utan tillräcklig tillgång med syre.
Musklernas huvudfunktion
Är att förflytta och röra kroppen
Konrraktilitet - förmåga att förkortas och förminskas finns hos alla celler. Speciellt skapade för att dras ihop, kontrahera
Tänjbarhet- när Muskeln sträckts ut dras den samman mycket kraftigare än innan. Viktigt med stretch övningar
Retbarhet- motoriska nerven som utlöser muskelkonrtaktioner
Elasticitet- när en muskel arbetar blir muskelfibrerna spända och drar i benen. Är Muskeln slapp eller uttröttad försämras kontrakrionsförmåga. Slapphet orsakas av att Muskeln inte används.
Muskelutmattning beror på att musklerna fått arbetat för hårt vilket leder till försämrad syresättning och ansamling av slaggämne, mjölksyra.
Termer för rörelse
Flexur- böjare Extensor - sträckare Adduktor- inåtförare Abduktor- utåtförare Rotator- vridare Levator- höjare Depressor- sänkare Spincter- ringmuskel Pronator - inåtvridare
Termer för ställning, läge och riktningar
Anatomiska positioner- upprätt, armarna stärckta utefter sidorna med handflatorna vända framåt
Horisontalplan/transversplan- delar kroppen i övre och undre del
Frontalplan - delar kroppen i främre och bakre del
Medianplan - delar kroppen i en höer och en vänsterdel mitt i kroppens medellinje
Sagitalplan- delar kroppen i en höger och vänsterdel men inte mitt i
Superior- övre
Inferior- undre, nedre
Posterior- bakre
Anterior- främre
Medial - mot mitten
Lateral- ut från medellinjen
Exterior - yttre
Interior - inre
Proximal - mot centrum
Distal- ut från centrum
Ventralt- mot baksidan, framåt.
Dorsalt- mot ryggsidan, bakåt
Superficiell - ytlig
Profund- djupt liggande
Kranial- belägen åt huvudet till
Kaudal- belägen åt svanskotan till
Dorsalflexion- handböjning åt handtygget/ fotryggen till
Palmar/plantarflexion - rörelse nedåt med fotspets eller fingrar
Effekter av massage på musklerna
Minskar muskelspänningar och löser muskelkramper
Ökar flödet av blod och näringsämnen till musklerna
Förbättrar musklernas elasticitet
Förkortar musklens återhämtningsperiod efter arbete/träning eftersom borttransporten av mjölksyra och andra slaggprodukter ökar
Cirkulationssytemet
Transporterar blod och lymfa i hela kroppen.
Lymfa - viktigaste uppgift att skydda oss från att bli sjuka. Bildas och lagras immunförsvaret ledande celler, vita blodkroppar. Bildas av stor del blodplasma som filtreras genom kapillärväggarna ut i mellan cellerna. I fiterna tillförs antikroppar och vita blodkroppar.
Massage förbättrar cirkulationen. Efter tre min har hudens genomblödning ökat. Tio min massage fördubblar blodflödet, en effekt som sitter i under 40 min. Antalet blodkroppar ökar med 30-40%. Cellernas tillgång till syre och näring förbättras lynfan press genom kroppen som stärker immunförsvaret och avlägsnar skadliga slaggämnen.
Nervsystemet
Består av två delar, cns och pns. Cns är kommandocentral. Grundeneheten i nervsystemet är nervcellen, neuronet som leder elektriska signaler i form av nervimpulser. Cns skickar och tar emot information via nerverna m, nervbanor ute i kroppen som bildar pns. Effekter
Smärta kan lindras, ökar endorfiner i kroppen som förhöjer smärtgränsen under cirka ett dygn kan vars lugnade och avslappnade
Åderbråck/varicer
Sjuklig utbuktning på ett blodkärl. Uppkommer oftast på ben. Har med blodflödet att göra. Sammandragningarna i omgivande musklerna håller igång venflödet. Om venerna väggar är förslappad eller om trycker i kärlen är för högt kan man utveckla åderbråck. Trycker ökar om man står upp. Massage kna förebygga åderbråck. Befintliga åderbråck är kontra.
Mjölksyra
Ett slaggämne som bildas i musklerna vid hårt arbetet utan tillgång till syre
Träningsvärk
Muskelsmärtor som uppkommer när en muskel arbetat mer intensivt eller på ett annat sätt. Uppkommer mellan 12 - 48 h. Kraftig eller ovanlig belastning kan skada filamemtet i muskelfibrerna
Triggerpunkter
Smärtpunkter som kan uppkomma i spända muskler
Muskelkuntor
Spänd muskulatur, muskel har dragit ihop sig som svar på överbelastning, stress eller smärta
Framsida ben
M tibialis anterior
Främre skenbensmuskeln
U - längs med skenbenets framsida
F - mellanfoten
Fu - böjer foten uppåt och utåtroterar den
Framsida ben
M flexor digitorum longus
Långa tåböjraren
U - skenbenet
F - falangerna i de fyra yttersta tårna
Fu - böjer foten
Framsida ben
M extensor digitorum longus
Långa tåsträckaren
U - sken och vadben
F - falangerna i de fyra yttersta tårna
Fu - sträcker foten
Framsida ben
M quadriceps femoris
Fyrhövdade lårmuskeln
U - ett huvudet fäster i bäckenet, övriga tre i lårbenet
F - skenbart via en kraftig sena som innehåller knäskålen
Fu - sträcker knäet och böjer höftleden. Sitter på framsida av låret och är kroppens största muskel
Består av 4 musklerna
M rectus femoris - knästräckaren
Fu - sträcker knäleden och böjer höftleden
M vastus intermedialus- vidsträckta mellersta lårmuskeln
Fu - extention i knäleden
M vastus lateralis - vidsträckta yttre lårmuskel
Fu - extention i knäleden
M vastus medialis - vidsträckta inre lårmuskel
Fu - extention i knäleden
Framsida ben
M sartorius
Skräddarmuskeln
U - höftben
F - skenbenets insida nära knäet
Fu - böjer i höft och knäleden
Mage/byst
M rectus abdominis
Raka bukmuskeln
U - bröstkorgen, nedtill i revbenen
F - bäckenringen
Fu - sitter centralt på bålens framsida,ger stadga åt bukväggen och bidrar till kroppens hållning
Mage/byst
M obilquus exterior
Yttre sneda bukmuskeln
U - revben
F - höftbenet och i linea alba
Fu - sitter diagonalt på bilens framsida. Medverkar när vi vrider överkroppen och böjer åt sidan
Mage/byst
M obilquus interior
Inre sneda bukmuskeln
U - höftbenenskammare, ländryggens bindvävshinna, ligamentum
F - bröstbenets nedre del, linea Alba, bäckenringen
Fu - motsvarande yttre sneda bukmuskel
Mage/byst
M transversus abdominis
Tvärgående bukmuskeln
U - revbenen insida
F - höftbenskammen och i linea Alba
Fu - sitter på tvären på bålens framsida. Medverkar i vridning och sidoböjning av bålen och häller till att öka trycket i bålen när vi hostar
Mage/byst
M diaphragma
Mellangärdet
U -bröstkorgen, revbenen och kotorna i ländryggen
F - inget fäste
Fu - bildar en skiljevägg mellan bröst och bukhålan. Viktigaste andningsmuskeln. Sänks när vi andas in.
Mage/byst
M intercostales
Interkostalmuskelerna
U - nedtill revbenen
F - upptillrevbenen
Fu - andningsmuskler som sitter i dubbla skikt i bröstkorgsväggen mellan revbenen. Höjer och sänker revbenen. Bröstkorgen höjs vid inandning och dras samman vid utandning
Mage/byst
M pectoralis major
Stora bröstmuskeln
U - nyckelbenet, bröstbenet och de mellersta revbenen
F - övre delen av överarmsbenet
Fu - den stora bröstmuskeln är solfjädersforming och bildar de främre axelvecket. Drar armen framåt och in mot kroppen samt vrider den inåt
Mage/byst
M pectoralis minor
Lilla bröstmuskeln
U - revbenen i bröstkorgens övre del
F - skulderbladet
Fu - sänker skuldran och höjer revbenen så det hjälper vid inandning
Mage/byst
M serratus anterior
Den sågtandade muskel
U - utgår med nio flikar från bröstkorgens övre del
F - skulderbladets insida
Fu - sänker och vrider skulderbladet och håller det på plats mor bröstkorgensvägg.
Armar/händer
M biceps brachii
Armbågens böjmuskel
U - två huvuden som fäster I skulderbladet
F - strålbehandling och armbågensben
Fu - böjer i armbågsleden och vrider underarmen utåt. För amren framåt
Armar/ händer
M triceps brachii
Armsträckaren
U - tre huvuden, varav ett fäster I skulderbladen och två i överarmsbenet
F - armbågsbenet
Fu - sträcker i armbågsleden och för armen inåt
Armar/händer
M brachialis
Överarmsmusklen
U - överarmsbenet
F - armbågsbenet
Fu - böjer armbågsleden då armen är utåtroterad eller inåtroterad
Armar/händer
Pronatorer - muskler i underarmen som inåtroterar underarmen
Supinatorer - utåtroterar underarmen
Armar/händer
M flexor capri ulnaris
Armbågsbenets handledsböjare
U - överarmsbenet
F - handloven och 5:e mellanhandsbenet
Fu - böjer handleden mot handflatshållet och adducerar handen utåt mot lillfingerhållet
Armar/händer
M flexor carpi radialis
Strålbenets handlovsböjarmuskel
U - överarmsbenet
F - 2:a och 3:e mellanhandsbenen
Fu - böjer handleden och adderar handen inåt mot tummen till
Armen/händern
M extensor capri ulnaris
Armbågsbenets handledsträckare
U - överarmsbenet
F - handloven och 5:e mellanhandsbenet
Fu - sträcker ut dorsalflexion och för handleden utåt
Armen/händerna
M extensor capri radialis
Steålbenets handlovssträckamuskel
U - överarmsbenet
F - 2:a och 3:e mellanhandsbenen
Fu - sträcker ut och för handleden inåt
Armen/händerna
Fingerflexorer - muskler i underarmen och handen som böjer i fingerlederna
Fingerextensorer - i underarmen och handen som sträcker i fingerlederna
Armen/händerna
M deltoideus
Deltamuskeln
U - skulderbladet och nyckelbenet
F - överarmsbenet
Fu - deltamuskeln bilder en triangel mellan skulderbladet, nyckelbenet och överarmsbenet, täcker axelleden och ger axeln dess rundade form. Stabiliserar leden och lyfter armen utåt. För armen mot kroppen och vrider den inåt och utåt
Baksida ben
M triceps surae
Trehövdade vadmuskeln Böjer knäet och sträcker vristen M gastrocnemius - ytliga vadmuskeln U - två muskelbukar son löper från öårbenets nedre del F - via achillessenan i hälbenet Fu - sträcker vristen och böjer i knäleden. En av vår starkaste msukler, lyftet hela kroppen när vi hoppar eller springer M soleus - djupa vadmuskeln U - baksidan av sken och vatten F - via achillessenan i hälbenet Fu - sträcker vristen
Baksida ben
M tibialis posterior
Bakre skenbensmuskeln
U - baksida av sken och vadben
F - fotsulan och vristen
Fu - sträcker vristen
Baksida ben
Fibularismuskulaturen
Vadbensmuskeln
Uv- vadbenets övre del
F - fotsulan och mellanfoten
Fu - sträcker vristen så att tåspetsarna pekar nedåt
Baksida ben
Tåextensor - muskler I underbenet som sträcker tårna och böjer vristen så att tåspetsarna pekar uppåt
Tåflexorer - muskler I underbenet och foten som böjer tårna
Baksida ben
M hamstrings
Hamsteingsmusklerna
Muskelgrupp, sträcker höften och böjer knäleden
M biceps femoris - tvåhövdade lårmuskeln
U - tuber ischiadicum och posteriort femur
F - fibulas huvud
Fu - flexion i knäleden och extention I höftled
M semitendinosus - halvseniga muskeln
U - tuber ischiadicum
F - medialt tibia
Fu - flexion i knäleden och extention I höftleden
M semimembranosus - halvhinniga muskeln
U - tuber ischiadicum
F - medialt tuber
Fu - flexion i knäleden och extention I höftleden
Höften
Gluteusmusklerna
Sätesmusklerna Bakre muskulatur och består av tre muskler. Alla utgår från tarmbenet och fäster I övre delen av låret. Hjälper till vid alla rörelser i höften, framför allt vid sträckning och utårrotation. Deras främsta uppgift är att resa kroppen vid sträckning. Gluteus maximus är kroppens största och starkaste muskel och förmodligen den muskel vi använder mest M gluteus maximus - stora sätesmuskel U - bäckenet, korsbenet F - på baksida av lårbenet Fu - sträcker och utåtroterar höfleden M gluteus medius- mellersta sätesmuskel U - tarmbenets utsida F - lårbenet Fu - sträcker och abducerar i höftleden M gluteus minimus - lilla sätesmuskeln U - tarmbenets utsida F - lårbenet Fu - för lårbenet utåt
Höften
M iliopsoas
Ländmuskeln, höftböjraren
U - ryggraden ländkotor och bäckenet
F - lårbenet
Fu - böjer I höftleden och reser oss upp från liggande
Höften
M tensor fascia lata
Lårfascians sträckare
U - bäckenets utsida
F - i ett stort senstråk på utsidan av låret som i sin tur fäster I skenbenet
Fu - böjer höftleden, för benet år sidan och sträcker i knäleden
Höften
M adductor
Höftens tre adduktorer
U - blygdbenet
F - lårbenets insida
Fu - adducerar i höftleden, för benet inåt
Höften
M gracilis
Låret långa inåtförare
U - blygdbenet
F - skenbenet
Fu - adducerar i höftleden och böjer knäleden
Rygg/nacke
M rotator kuff
Inåt och utåtroterar för axel
Fyra muskeler. Alla utgår från skulderbladet och fäster I överarmsbenet. Stabilisera och inåt och utåtroterar axelleden.
Subucapularis, teres minor, supraspinatus, infraspinatus
Rygg/nacke
M teres major
Stora rundnuskeln
U - skulderbladet
F - överarmsbenet
Fu - för armen inåt från alla lägen framför eller bredvid kroppen, vrider också armen inåt
Rygg/nacke
M latissimus dorsi
Breda ryggmuskeln
U - ryggraden
F - överarmens baksida
Fu - sänker axeln, för samman skulderbladen och för armen bakåt och in mot ryggen. Vrider armen inåt
Rygg/nacke
M erector spinae
Ryggsträckarmuskeln Samlingsnamn för 8. Hållning och ryggens böjning i sidled. Förbinder ryggkotornas utskott med varandra U -ryggkotornas utskott F - som ovan Fu - stabiliserar och böjer ryggraden
Rygg/nacke
M quadratus lumborum
Revbenssäknaren
Lumborum betyder ländrygg.
U - bäckenkammen
F - nedersta revbenen och ländryggkotorna
Fu - böjer ryggraden bakåt och åt sida, roterar bålen och ökar svanken i ländryggen
Rygg/nacke
M levator scapulae
Skulderbaldslyftaren
U - nackkotornas tvärutskott
F - övre spetsen på skulderbladet
Fu - lyfter skulderbladet och ger rotation åt samma håll. Koppling till stress
Rygg/nacke
M trapezius
Kappmuskeln
U - nackbenet och ryggraden ned till 12:e bröstkotan
F - skulderbladet
Fu - medverkar till axelns rörelser genom att höja sänka och föra ihop skulderbladen.
Rygg/nacke
M rhombideus major
Stora rutmuskeln
U - ryggradens kotor
F - skulderbladet
Fu - sänker axelleden och sträcker armen bakåt
Rygg/nacke
M rhomboideus minor
Lilla rutmuskeln
U - ryggradens kotor
F - skulderbladet
Fu - sänker axelleden och sträcker armen bakåt
