Maskin Flashcards
1
Q
Gretingar
A
Plattformar
2
Q
Durken
A
Golv i maskinrummet
3
Q
Faktorer som påverkar maskinvalet?
A
• konstruktion på fartyget
• fartområde
• bränsleekonomin
• miljön
• krav från chartraren av fartyget
• strategier hos rederiet
4
Q
Vad gör huvudmotorn?
A
Driver fartyget framåt
5
Q
Vad gör hjälpmotorn?
A
Generator för elproduktion
6
Q
Vad innebär diesel-elektrisk drift?
A
Ett antal motorer driver generatorer, elsystemet driver elmotorer som driver propellrarna.
Ingen direkt huvudmaskin.
7
Q
Vad innebär axel-drift?
A
Framdrivningsmaskinen monteras i linje med en axel som driver propellern. Mekanisk propeller.
Vanligaste typen.
8
Q
Förklara drivning med fast propeller
A
- Antingen vridna propellerblad fram och bak eller fasta blad. Roterar antingen framåt eller bakåt. Motorn går åt samma håll men man ändrar varvtalen på propellern.
- Stora motorer får man starta och backa. Man använder bogserbåtar för att ta in till kaj.
- Ingen växel på fast.
9
Q
Förklara drivning med växel och ställbar propeller
A
Roterar med 600 varv. För mycket att få ut på propellern, då växlar man ner till ca 200 varv.
10
Q
Förklara två motorer till en propelleraxel via växel
A
Stena Danica - två propellrar fyra huvudmaskiner. Bra valmöjligheter, man kan göra underhåll på en medans man använder en annan. Skulle man gå på grund eller slå i propellern har man en till propeller.
Väldigt vanligt på färjor.
11
Q
Vad innebär axelgenerator?
A
- Generator kopplad till huvudmaskinen.
- Vanlig lastbåt räcker med denna generator.
12
Q
Vad innebär dieselgenerator?
A
- Generator till en enskild dieselmotor.
- Kopplad till hjälpmotorerna.
13
Q
Vad gör ett supplyfartyg?
A
Går ut till oljeriggar med förnödenheter osv, diesel. Ofta dieselelektriskt maskineri.
14
Q
Vad gör bränslesystem?
A
- Förser motorn med bränsle
- Diesel och HFO
- Pumpar som suger från servicetankar
- Värmning med el eller ånga
15
Q
Vad gör smörjoljesystem?
A
Man kan inte bara starta en motor som man startar en bil. Smörjoljepumpen måste startas först för att se till så man får ett tryck. Man har en tank, kylare, filter. Kylaren ska kyla den varma oljan, den ska vara ca 50 grader. Temperaturreglering sker automatiskt.
16
Q
Vad gör kylsystem?
A
- Motorn kyls med cirkulerande färskvatten. Detta då det finns cylindrar runt motorn som kräver vatten. Detta system är i sin tur kylt av sjövatten.
17
Q
Vad innebär sjökylvattensystem?
A
Finns alltid två filter. Om ett täpps igen av alger måste man kunna göra rent det. Is in i systemet sätter sig, blir inget flöde vilket skapar problem. Man måste kunna pumpa tillbaka vattnet och värma det så isen smälts. Kallas bottenintag. Temperaturreglering och överbordsventilen, det åker tillbaka ut.
18
Q
Övriga kringsystem?
A
Övervakning, startsystem, förvärmning, avgaser, luft, separatorer och propellerhylsa
19
Q
Vilka gör tillsyn av nybyggen samt fartygs drift?
A
Sjöfartsverket
20
Q
Regler som styr Sjöfartsverkets författningssamling?
A
- SOLAS (International Conference on Safety of Life at Sea)
- IMO (International Maritime Organisation)
21
Q
Varför har man större krav på marina elsystem?
A
- Högre luftfuktighet
- Varierande omgivningstemperatur
- Vibrationer
- Brandfara
- Driftsäkerhet
22
Q
Förklara fartygets tre elsystem och dess funktioner?
A
- Essential equipment
Är utrustning som måste bibehållas i drift under alla förhållanden för fartygets manöverduglighet, tex styrmaskinpumpar.
Sådana saker som absolut inte får stoppa. - Important equipment
System som inte nödvändigtvis behöver vara i kontinuerlig drift för att hålla fartyget i drift, tex läns- och ballastpumpar. - Non important equipment
Utrustning som inte är nödvändig för fartygets drift, tex köksutrustning.
23
Q
Vad innebär E0-klassning?
A
- Periodvis obemannat maskinrum.
- Hårda krav.
- Går man nära land eller ska gå igenom en kanal är någon nere i maskinrummet.
Detta ställs extra höga krav på:
- Maskinlarm
- Standby-funktioner
- Säkerhetssystem
24
Q
Vad innebär A-larm?
A
- Är larm som innebär omedelbar åtgärd. Shut down av huvudmaskin tex, inget smörjoljetryck, hög kylvattentemperatur.
- Låg smörjoljetryck är som hjärtinfarkt - man måste åtgärda direkt.
25
Vad innebär B-larm?
- Larm som kräver en reducering av huvudmaskinens effektuttag tex, hög avgastemperatur, förhöjd kylvattentemperatur.
- Kör motorn lite för hårt, blir varmt. Man har lite längre tid på sig att åtgärda.
26
Vad innebär C-larm?
- Övriga larm som inte faller under A och B.
- Alla larm är viktiga, får man ett larm så rusar man ner i maskinrummet. Då kan man ta ett beslut om det är viktigt eller ej.
27
Brandlarm samt länslarm, vad gäller vid E0-klassning?
- För säkerhetssystem som brandlarm och länslarm ställs stora krav på funktion och driftssäkerhet vid obemannat maskinrum.
- Ex, länssystemets funktion skall utformas så att om länssystemets kapacitet överskrids skall detta ge ett larm.
- Finns särskilda krav för brandlarm vid E0-klassning.
- Det finns regler för hur man skall kvittera samt resetta larmen.
- Brinner det i en färja vill vi veta vart det brinner direkt, vilken sektion.
- Information samt regler finns hos Sjöfartsverket samt klassningssällskapen.
28
Vad menas med att ett el-material har en viss kapslingsklass?
- När en kappslingsklass anges i föreskrifterna (Sjöf, klassningssällskapen) skall el-materialet ha en kapslingsklass som minst motsvarar det angivna. Så om föreskrifterna anger kapslingsklass IP44 så kan/får man använda material som är klassat för IP56 men inte IP22.
- Med en viss kapslingsklass (nummer) anges en elektrisk materials förmåga att klara av:
- Åtkomlighet
- Skydd mot vatten
29
Vad innebär EX-klassning?
- EX = explosiv miljö.
- Vid vissa offshoremiljöer (gastanker, oljetanker, oljeplattform), där det förekommer brandfarliga vätskor samt farliga gaser, måste man ta extra hänsyn till vilket el-material man använder samt hur elinstallationen utförs.
- En felaktig elinstallation där man använt el-material som inte är klassat för EX kan orsaka brand/explosion.
- Ute på tankdäck på ett fartyg tex. lampor måste vara EX-klassade så det inte kan bli gnista.
30
Vad har klassningssällskapen för krav på strömförsörjning?
- Det skall finnas minst två stycken (oberoende) generatorer och en generator skall kunna klara av att driva essential- och important equipment. Främst på större fartyg.
- På en del äldre fartyg (mindre passagerarfartyg, lotsbåtar) som inte är “klassade”, dvs de är internationella (byggda efter Sjöf regelverk), kan det ibland förekomma en St. Generator. Då har man oftast ett 24V.dc system som tar viktig last som tex motor, styrning, roder.
31
Generalarrangemang inom strömförsörjning?
- På de flesta fartyg har man tre till fyra generatorer samt en nödgenerator.
- Finns en huvudtavla (main switchboard) och hur den skall konstrueras beror på hur stor effekt som generatorerna ger. Uppgår den totala effekten till 3MW och där över brukar man sektionera upp huvudtavlan.
- Vid en brand eller ett annat allvarligt fel i en del av huvudtavlan, slås inte hela huvudtavlan ut.
- Härifrån distribuerar man ut elen. Kommer in på baksidan stora kablar, sedan har man kopparskenor där elen kommer in.
32
Förklara nödtavla (emergency switchboard)
- Parallellt med huvudtavlan har man nödtavlan med en nödgenerator. Måste vara fysiskt avskild.
- Nödtavlan startas en gång i veckan för att se så den fungerar. Hög kontrollnivå.
- Vid normal drift får nödtavlan (ESB) sin matning från huvudtavlan (MSB). Dvs nödtavlan fungerar som en “undercentral” till huvudtavlan.
- Vid en “blackout” då huvudtavlan tappar sin strömförsörjning skall nödgeneratorn gå in och mata nödtavlan.
33
Vad händer när fartyg landansluter ström?
När man ansluter (elektriskt) ett fartyg till land kan det uppstå en rad problem:
- Ej tillräckligt med ström
- Lägre spänning 400V.ac
- Lägre frekvens 50Hz
- Dåligt jordplan (problem när skiljetransformator saknas)
- Problem med jordfelsbrytaren (problem när skiljetransformator saknas)
- Problem med felströmmar (galvaniska)
34
Förklara 24V.dc elsystem
- Om man jämför ett 24V.dc elsystem från en “fritidsbåt” och ett elsystem från ett “fartyg” märker man att det skiljer sig en hel del.
- Dels hur elsystemet är uppbyggt dels vilket material man använder.
- Om vi tittar på hur elsystemet är uppbyggt på ett “klassat” fartyg så ser vi att det är ett tvåledarsystem och att man inte har - (negativ pol) kopplat till jord. Dvs man har en ledare för + (positiv pol) och en ledare för - (negativ pol) och att båda polerna är avsäkrade.
- Ett annat systemkrav är att systemet skall vara “kortslutning säkert” installerat, dvs ledningarna från + och - får inte “ligga” ihop innan de är avsäkrade.
35
Förklara om övervakning i maskinkontrollrummet
Övervakning av:
- huvudmaskiner
- hjälpmaskiner
- pannor
- eldistrubution
- pumpar
- etc
Driftsdatan skall vara lättläst.
36
Vad gör flaggstaten för ett fartyg?
- Tillser godtagbar sjösäkerhet genom sin sjöfartsmyndighet.
- Ansvarar för säkerhetsutrustningen på fartyget, tex, nödsignaler, livbåtar, mm.
37
Vad gör klassningssällskapet för fartyget?
Kontrollerar teknisk utrustning, tex, kondition av fartygsmaskineri.
38
Vad gör samarbetsorganisationen IACS till klassningssällskapet?
IACS (International Association of Classification Societies)
- Organisation för klassningssällskap.
- IACS bistår med tolkningar, riktlinjer och krav för medlemskap.
39
Förklara systemspänning
För fartyg i internationell trafik används följande spänningar och frekvenser:
- 440V.ac 60Hz för kraft
- 230V.ac 60Hz för belysning
För fartyg i nationell drift används följande spänningar och frekvenser:
- 400V.ac 50Hz för kraft
- 230V.ac 50Hz för belysning
De systemspänningar som man väljer/får använda får inte enligt DNV PT4 Ch4 sec.3 vara högre än:
- 500 V för kraft
- 250 V för belysning
- Över 500 V för framdrivning av fartyg
Beroende av el-komponenten eller elsystemets art, funktion eller placering i fartyget påverkar detta inköp.
40
Förklara LSA-koden (Life Saving Appliances Code) under SOLAS
Syfte: sammanställa och specificera krav på livräddningsutrustning inklusive sjösättningsanordningar och nödsignaler.
41
Förklara ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code) under SOLAS
Syfte:
- Upptäcka hot mot skydd och implementera skyddsåtgärder
- Etablera roller och ansvar för skydd för myndigheter, fartyg och hamnar
- Att sammanställa och sprida säkerhetsrelaterad information
- Erbjuda metodik för skyddsutredningar i syfte att ta fram planer och förfaranden för att reagera på förändrade skyddsnivåer
- Fastställa standard för kommunikation av säkerhetsnivåer. Hamnar och fartyg ska meddela vilken säkerhetsnivå de har, den med lägre nivå ska då höja sin nivå
42
Förklara ISM-koden (International Safety Management Code) under SOLAS
Syfte: för att säkerställa säkerheten till sjöss, förhindra personskador eller dödsfall samt för att undvika skador på miljön och till fartyget.
För att uppnå målen:
- Ska rutiner fastställas för olika scenarion som sedan prövas genom övningar som senare utvärderas.
- Ett återkopplingssystem finnas för synpunkter, förbättringsförslag och meddelande om avvikelser från rutiner finnas
- Ansvar definieras inklusive delegeringar
- Ska befälhavaren motivera besättningen
43
Klassning innebär standard på utrustning, ge ett exempel
Exempel: en vattentät dörr ska ha elektriskt kablage till indikeringskrets med strömförande tvärsnittsarea om minst 4 mm2.
44
Konventionskrav innebär funktionskrav, ge ett exempel
Exempel: en vattentät dörrs läge ska indikeras i styrhytt. Ska lysa en lampa i styrhytten att den är stängd.
45
Vad är SOLAS?
Konvention om sjösäkerhet
46
Vad gör PSC (Port State Control)?
Det är en överenskommelse mellan hamnstater att utöva tillsyn på andra flaggstaters fartyg.
47
Förklara Certificate of Class
Utfärdas av klassningssällskap till fartyg som uppfyller klasskrav, dvs: krav på maskin, skrov, etc.
48
Förklara Statutory Surveys
Besiktningar som krävs för certifikat enligt internationella konventioner såsom Cargo Ship Saftey Construction Certificate, International Load Line Certificate och International Oil Pollution Prevention Certificate.
- Femåriga certifikat med årliga besiktningar.
49
Machinery Survey Arrangements (DnV), vad är Machinery Renewal?
Allt klassas vid samma tillfälle vart femte år förutom sådant med annat intervall tex tryckkärl. Intervall: fem år +- 15 månader
50
Vad är Machinery Continuous?
Besiktningsaktiviteterna jämnt fördelade över perioden, dvs man strävar efter 20% av besiktningarna per år. Maskinchef kan utföra en del av besiktningarna om dokumentationen är god.
På fem år blir det 100%.
51
Vad är Machinery PMS?
Av klassen godkänt underhållssystem.
Auditering i samband med besiktning.
Dvs man kan kalla på klassen när man tycker det är lämpligt. Man vill inte ha klassen där hela tiden, de får kolla på grejerna sen.
52
Vad är Machinery CM?
Condition monitoring. Kräver godkänd PMS och tillståndsövervakning, möjliggör förlängning av
intervall. För att få detta måste man ha ett godkänt underhållssystem.
Man kan kombinera dessa sätt.
53
Brister och kommentarer rapporterade av klassningssällskap, förklara CC (condition of class)
Differens mot klassreglerna och det som är på fartyget. Då skriver man CC.
54
Förklara CA (Condition of Authority)
Något har hänt på fartyget som inte är i linje med flaggstatens regler
55
Förklara MO (Memo to Owner)
Information till redaren.
56
Oavsett vem som är redare, vilket oljebolag som chartrat fartyget eller vilken flagg fartyget har är det viktigt att klassningssällskapet...
- Bedömer fartyget enligt de regler som är uppställda och endast utefter detta
- Att bedömningen sker på likartat sätt oavsett vem som skall bli bedömd
- Eftersom klassningssällskapens bedömning är vital är det därför viktigt att de är oberoende av andra faktorer än dess regler.
57
När kontaktar man ett varv?
- Vid nybyggnation
- Ombyggnation
- Periodiskt vid klassning/underhåll
- Haveri
- Övertagande av fartyg
58
Vad gör ett varv?
Bygger, reparerar, inspekterar fartyg
59
Vad innebär dockning?
- Fartyget tas in i dockan för underhåll
-Varje eller vartannat år för fartyget
60
Berätta om nybyggnation
- Redare och shipdesign-företag utarbetar fartygs-specifikation. Designen kan vara knuten till charter eller rutt. Ex, BP bygga fartyg med viss design, längd eller annat.
- Redare lämnar förfrågningar till varv. I förfrågningen ingår prisförfrågan men också när fartyget kan levereras i tid. Man försöker via referenser knyta sig till ett så bra varv som möjligt. Bygger upp nya aktörer. Säger att man vill bygga 10 fartyg, redare, bygger upp nytt varv för att sedan bygga fartygen åt kund.
- Redare väljer varv och kontrakterar fartyg med eventuella optioner (optioner = extra fartyg, systerfartyg). Dessa kan cancelleras eller eventuellt säljas till annan intressent. Spekulationsbyggen är vanliga i goda tider när varven är fullbokade och det är behov av fartyg på marknaden.
- Fartygsbyggnationen övervakas från rederi, klass och flaggstat. För att fartyget skall bli byggt enligt beställningen är det viktigt att kontroller sker under hela byggnationsprocessen av samtliga involverade parter.
61
Vad betyder steelcutting?
Efter detta kan man inte cancellera beställningen. Alltså när man börjar skära upp plåten för att bygga båten.
62
Berätta om ombyggnation
- Om fartyget skall förlängas, eller på annat sätt förändras sker ombyggnation. Detta kan bero på ny charter eller att man vill anpassa fartyget till nya marknader.
- Redare lämnar förfrågningar till varv. I förfrågningen ingår prisförfrågan men också när fartyget kan levereras i tid. Man försöker via referenser knyta sig till ett så bra varv som möjligt. Vissa varv är anpassade och har erfarenhet av vissa speciella arbeten. Tex inom offshore etc.
- Redare väljer varv och kontrakterar ombyggnationen.
- Ombyggnationen övervakas från rederi, klass och flaggstat.
63
Berätta om periodiskt varvsbesök
- Fartyget behöver inspekteras och klassas eller underhållas, målas etc.
- Vid periodiskt underhåll är det viktigt att man väljer ett varv i det fartområde som fartyget befinner sig i.
- Redare lämnar förfrågningar till varv. I förfrågningen ingår prisförfrågan men också när fartyget kan levereras i tid. Det är viktigt att man är tydlig med vilket arbete som skall göras, vilka arbeten rederiet eller underleverantörer förväntas göra och vem som beställer reservdelar.
- Redare väljer varv.
- Vid periodiskt underhåll är det viktigt att redaren beställer klassinspektion etc.
64
Berätta om varvsbesök pga reparation
- Olycka, kollision, haveri.
- Vid haveri är det brukligt att välja varv i den absoluta närheten till olycksplatsen.
- Detta kan ske i samråd mellan myndigheter, försäkringsbolag och redare.
- Av sakens natur kan detta leda till förhöjda kostnader.
65
Berätta om varvsbesök för övertagande av fartyg
- När övertagande av fartyg sker kan redare vilja besiktiga fartygets skrov etc.
- Kostnaden faller på redaren som ämnar köpa fartyget men kan eventuellt förhandlas vid ett köp.
66
För dockning behöver varvet?
- General arrangement “GA” ritningar
- Docking plan
- Man hole drawing
67
Vad är en GA-ritning?
- För varvets del är det viktigt att få en generell bild av fartyget som ämnar docka. Man vill veta längd, bredd, djupgående etc.
- Viktigt att sätta torrdockans bockar rätt.
- När fartyget skall sättas i en docka måste det finnas en plan. Vart ska man sätta dockorna för att fartyget ej skall välta, då krävs en dockningsplan.
68
Vad är en dockingplan?
- För varvets del är det viktigt att få en bild av var bockarna skall placeras i torrdockan.
- Man vill också veta om det finns ställen där man inte kan placera bockar. Vissa sektioner kan anses som “mjukdelar”, där ska man inte sätta bockar, det kan bli förstörda, böjda etc.
69
Vad är manhole drawing?
- För varvets del är det viktigt att se hur man kan komma in i olika tankar och utrymmen.
- Man vill planera detta i ett tidigt läge.
70
Vad underhålls/kontrolleras bland annat?
- Tjockleksmätning
- Kontroll av rostangrepp
- Sprickbildning
- Blästring och målning av skrov
- Kontroll av roder
- Kontroll av propeller
71
En del av arbeten kan utföras på varvets reparations- och utrustningskaj. Vilka då?
- Underhåll av fartygets maskiner
- Klassning av maskinkomponenter
- Byte av motorblock
72
Inför varv skall en varvslista utarbetas utifrån fartygets underhålls- och behovs av klassning
- Fartyget måste på enklaste och billigaste sätt förbereda sig för dockning
- Inköp av reservdelar måste göras i god tid innan dockning. Detta i samarbete med maskinchefen och teknisk ledning på rederiet
- Inköp av tjänster måste övervägas
- Om varvsbesöket drar ut på tiden ökar kostnaden och intäkterna uteblir.
73
Inför varv skall utvärdering av inköp av reservdelar och tjänster göras för att möta fartygets behov
- Inför varvsbesöket måste rederiets organisation i form av teknisk ledning liksom inköpsorganisation ses som support till det aktuella fartyget
- Inköp av reservdelar måste göras i god tid innan dockning. Tänk på att det kan vara långa leveranstider på vissa reservdelar
- Inköp av tjänster gäller att utifrån referenser, pris mm bestämma vem som skall göra jobbet.
- Ett kostnadseffektivt varvsbesök minskar kostnaden och intäkterna kan således öka.
- Goda förberedelser är nyckel till lyckade varvsbesök.
74
Vad är en varvlista?
- Varvslista är det dokument som styr vilka arbeten som skall göras och är ett underlag för upphandling under periodiskt varvsbesök.
- Dels kan man ha ett dokument man skickar till varvet för att se vad de kostar osv, sen kan man även ha ett “för sig själv”
75
Vem skapar varvslistan?
- Varvslista för nästa varvsbesök startar då fartyget lämnar varvet
- Varvslistan utarbetas av fartygets besättning, befälhavare och maskinchef samt av teknisk ledning på rederiet
- Varvslistan blir ett underlag för offertförfrågan hos varv
- Varvslistan utarbetas i flera steg – det diskuteras vad som ska göras osv.
76
Vad utarbetas ombord på fartyget?
- Arbeten vid dockning planeras
- Underhållsarbeten koordineras
- Klassningsarbeten koordineras
77
Vad utarbetas och granskas av rederiet?
- Prioriteringar verkställs
- Planering av vad som kan göras av varvet respektive av rederiet sker
- Planering av eventuella firmor som skall hyras in vid varvsbesök
- Inköp av reservdelar
- Offertförfrågningsförfarande mot varv
- Underlag för order till utvalt varv
78
Vad innehåller varvslistan?
- Varvslistan innehåller de arbeten som skall göras på varv
- Varvslistan skall tydligt beskriva inom vilket område arbetet skall göras. Däck, maskin, el, intendentur (köksavdelningen) etc.
- Varvslistan skall tala om vem som ansvarar för vilket arbete. Tex om varvet, fartygets besättning eller extern firma skall utföra arbetet.
- Varvslistan skall tala om vem som är ansvarig för att anskaffa reservdelar.
79
Förberedelser för varvsbesök
- Specificering av varvsjobb.
- Ju bättre specifikation desto bättre jämförelse mellan varven.
- Inventering görs av fartygets befäl och ska gås igenom systematiskt vid rederiinspektörs besök.
- Allt man glömmer ta med i specifikationen kommer att kosta mer på plats tex belysning, staging, cleaning osv. Yard supply/owners supply.
80
Berätta om inspektionsrapporter till klassningssällskap
- Inspekterat ballasttankar exempelvis.
- Kontrollerar rost och färg. Klassningssällskap bedömer coatingens skick i barlasttankar. Sådan bedömning ligger till grund för fartygets charter, fartyg som håller hög standard kan få bättre betald charter. Bedömningen görs enligt tabell. Uppföljning av besättning krävs i vissa fall.
81
Vad händer efter inquiry - “quotation”, offert från varv?
I allmänhet är priser förhandlingsbara, om varvet har ledig kapacitet under aktuell tidsperiod finns utrymme för att förhandla.
Ett urval av varv jämförs. Då pris saknas eller är orealistiskt görs en uppskattning.
82
Förklara specificering av varvsjobb, allmänna kostnader (“General”)
- Under allmänna kostnader framgår kostnader för flyttning av block, bogserbåtsassistans, hur många dagar torrsättning som ingår, koppling av slangar osv.
- Då datum närmar sig kan man oftast förhandla till sig kostnadsreduktioner om 10–20%. Man bör ha en extra kolumn i kalkylblad för prisnedsättningar.
83
Förklara “First two days”?
- I dockan har man ett möte varje morgon där man pratar om vad man ska göra, hur det gick dagen innan, tidsplan osv.
- Klassningsinspektören kan också vara på plats.
- Ett begrepp och kostnadspost är “first two days”, då man går igenom varvslistan och enas om vilka jobb som ska göras och hur de ska göras.
- En genomgång av alla barlasttankar tillsammans med färgleverantör och varvets representanter är tidskrävande men viktigt för att undvika senare missförstånd.
84
Maskinarbeten i varvlista:
- Underhåll av fartygsmaskiner och maskinsystem
- Ombyggnation av maskinsystem
- Klassning av maskiner
85
Elarbeten i varvlista:
- Underhåll av elsystem
- Ombyggnation av elsystem
- Klassning av elsystem
86
Däcksarbeten i varvlista:
- Underhåll av däcksutrustning
- Ombyggnation av system på däck
- Klassning av däcksutrustning
87
Skrov/roder/propeller i varvlista:
- Blästring och målning av skrov samt offeranoder
- Kontroll av propeller och propelleraxel samt roder
- Tjockleksmätning/ev byte stålplåt i skrov
- Klassning
88
Berätta om ytbehandling
- Då det gäller ytbehandlingen anges andelen blästring och målning och ligger grund till kostnadsberäkningen.
- Man har dagliga möten för att försäkra sig om att vara eniga om jobb som ska utföras och hur de olika jobben fortskridit.
- Hur arbetet fortskrider rapporteras till kontoret varje dag. Loggningen görs för att vara eniga om vilka omständigheter som rått under jobbet vid utbetalning av garanti. (garanti innebär normalt att rederiet får lika mycket färg som åtgått, ingen övrig ersättning)
89
Brand- och säkerhetsutrustning i varvlista:
- Underhåll och kontroll av utrustning
- Klassning/inspektion av utrustning
90
Arbeten i inredning/intendentur i varvlista:
- Underhåll och tillsyn av inredning/intendentur
- Ombyggnation inredning
- Klassning av inredingsrelaterad utrustning
91
Vad är de-mucking?
Borttagning av gasande lastrester av personal från land.
92
Vad är cow-lina?
Crudeoil-wash-lina
93
Vid varvet – ganttschema, berätta
- Ett sätt att ta kontroll, se hur lång tid allt tar.
Alla varvsjobb presenteras i ett ganttschema, ett flödesschema som grafiskt visar olika faser i projektet.
- Alla varvsjobb listas, varaktighet av hela varvsvistelsen anges med ID 1 och dess varaktighet. Under anges respektive jobb, då de ska påbörjas och färdigställas. Under dagliga möten följer man upp fortskridandet och vad som ska färdigställas till godkännande eller bedömning under dagen.
- Vem lägger orden till underleverantörer och vem tillkallar klassen – redaren är ansvarig för sitt fartyg
- Vem beställer delar, vem ansvarar för det? Komma överens.
94
Efter varvsbesök, vad skall göras?
- Har de planerade arbetet som skulle gjorts på varvet verkligen gjorts?
- Har samtliga planerade klassningar utförts?
- Har de blivit oplanerade akuta arbets- eller reparationsinsatser?
- Är det någon rest på arbeten eller klassning?
- Ovan skall noggrant gås igenom i samband med betalning av fakturor. Avstämning med fartyg och rederiinspektör att olika arbeten verkligen är utförda samt att debitering av reservdelar stämmer.
- Ny varvslista påbörjas och utformas.
95
Konton för varvsjobb?
- Ett särskilt varvskonto ska belastas för varvsjobb
- Planerat underhåll belastar normalt inte varvskonto
- Kostnad för förnyelse av klasscertifikat kan belasta varvskonto, det avgörs av ägaren
96
