Mål inför prov på första världskriget + Ryska revolutionen V.7 åk 9

Question 1

• Kunna förklara hur imperialism, kapprustning, nationalism,
  allianser och brist på demokrati spelade in i krigets uppkomst.

Answer 1

Imperialism, kapprustning, nationalism, allianser och brist på demokrati spelade alla en roll i krigets uppkomst. Imperialism skapade rivalitet mellan stormakter genom att de kämpade om kolonier och resurser. Kapprustning uppstod när länderna försökte överträffa varandra militärt. Nationalismen ökade spänningarna mellan nationer genom att skapa starkare identitet och lojalitet till det egna landet. Allianser bildades för att ge skydd och stöd, men ökade också risken för konflikteskalering. Bristen på demokrati i vissa länder gjorde det enklare för nationalistiska och imperialistiska ideologier att växa, vilket bidrog till spänningarna. Dessa faktorer samverkade och skapade en grund för utbrottet av första världskriget.

Question 2

• Kunna berätta om vilka stater som ingick i de båda
  maktblocken Ententen och Centralmakterna från krigets start till
  slut. Veta när och varför Italien byter sida.

Answer 2

I början av första världskriget bestod Ententen av Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Senare anslöt sig också länder som Japan, Italien och USA till Ententen. Centralmakterna inkluderade Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och Bulgarien.

Italien började som en medlem i Centralmakterna, men bytte sedan sida under kriget. Italien undertecknade ursprungligen ett försvarsavtal med Tyskland och Österrike-Ungern, men ansåg sig inte få tillräckligt stöd från dem när kriget bröt ut. Italien förklarade därför sin neutralitet och förhandlade hemligt med Ententen om fördelar. 1915 bytte Italien sida och gick med i Ententen efter att ha lovat territoriell expansion i Österrike-Ungern.

Question 3

• Ha kunskap om vad “Skotten i Sarajevo” var och hur
  händelsen kom att starta första världskriget.

Answer 3

“Skotten i Sarajevo” var en händelse som ägde rum den 28 juni 1914, där den österrikisk-ungerske ärkehertigen Franz Ferdinand och hans hustru mördades av en serbisk nationalist vid namn Gavrilo Princip. De var på ett officiellt besök i staden Sarajevo, som då tillhörde Österrike-Ungern. Detta mord blev ett utlösande moment för att inleda första världskriget. Österrike-Ungern utnyttjade mordet som en anledning att ställa ultimatum till Serbien, som de ansåg vara ansvarigt för attentatet. När Serbien inte uppfyllde kraven förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien och en kedjereaktion av allianser bland andra europeiska makter ledde till att kriget snabbt eskalerade.

Question 4

• Kunna berätta om gruppen Svarta handen och vad deras mål
  var

Answer 4

Svarta handen var en nationalistisk och hemlig organisation bildad i Serbien år 1911. Gruppens mål var att främja och upprätthålla serbisk suveränitet samt bilda en större serbisk stat genom att förena olika serbiskt befolkade områden i Balkan. Svarta handen ansåg att detta skulle uppnås genom våld och genom att eliminera personer som ansågs vara hot eller hinder för dessa mål. Det var medlemmar av Svarta handen som planerade och utförde mordet på ärkehertigen Franz Ferdinand, vilket i sin tur utlöste första världskriget.

Question 5

• Kunna förklara hur den misslyckade diplomatin under svarta veckan leder till första världskriget

Answer 5

Den misslyckade diplomatin under “svarta veckan” ledde till första världskriget genom att skapa en kedjereaktion av allianser och krigsförklaringar bland de europeiska makterna. Efter mordet på ärkehertigen Franz Ferdinand och hans hustru verkade Österrike-Ungern vinna stöd från Tyskland för att bekämpa Serbien, men deras krav möttes med delvis förmildrande respons från Serbien och dess allierade, Ryssland. När Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien, trädde olika alliansavtal i kraft, inklusive Tysklands allians med Österrike-Ungern, Rysslands stöd till Serbien och det fransk-ryska ömsesidiga försvaret. Dessa triggade snabbt en kedjereaktion där flera länder förklarade krig mot varandra, vilket resulterade i utbrottet av första världskriget.

Question 6

• Ha kunskap om striderna vid västfronten och östfronten.

Answer 6

Under första världskriget var västfronten och östfronten två av de viktigaste krigsskådeplatserna. Västfronten sträckte sig genom Frankrike och Belgien, där de allierade styrkorna främst stod emot de tyska arméerna i en låst skyttegravskrigföring. De omänskliga förhållandena, dödligheten och det fåtaliga framsteget gjorde västfronten synonymt med stillastående och utdragen krigföring. Å andra sidan var östfronten mer rörlig, och stridigheterna ägde rum längs den tysk-ryska gränsen. Här utkämpades slag som Tannenberg och Masuriska sjöarna och båda sidor genomförde offensiver mot varandra. Östfronten var karaktäriserad av snabba rörelser, stora terrängsträckor och höga förluster, och den var mycket mindre “stagnerad” än västfronten.

Question 7

• Kunna förklara vad skyttegravar var för något och hur det var för soldaterna att befinna sig i dem

Answer 7

Skyttegravar var djupa, långa och skyddade grävda skyddsrum som användes av soldaterna under första världskriget. Dessa skyttegravar sträckte sig ofta i ett nätverk genom landskapet på västfronten och var avsedda att hålla soldaterna skyddade från fiendens eld. Livet i skyttegravarna var extremt svårt för soldaterna. De led av konstant fukt och lera, parasiter som råttor och loppor, dålig hygien och begränsade resurser. Soldaterna drabbades också av konstanta attacker från fienden, artillerield och faran för att bli träffad av granater eller skjuten. De levde ofta under konstant stress och mentalt påfrestande förhållanden, vilket gjorde vistelsen i skyttegravarna till en traumatisk och svår upplevelse för soldaterna.

Question 8

• Ha kunskap om vilken stridsteknik som användes och vilka vapen som introducerades vid första
  världskriget

Answer 8

Vid första världskriget introducerades och användes en rad nya stridstekniker och vapen. Vad gäller stridsteknik användes skyttegravskrigföring, där soldaterna grävde sig in i skyttegravar för att skydda sig från fienden. Andra tekniker inkluderade användning av artillerield, attakker med trupper, tunnlar och grävd underjordisk krigföring.

När det gäller vapen introducerades även flera nya och dödliga vapen under kriget. Det inkluderade bland annat kulsprutor, som kunde avfyra hundratals skott per minut, granatkastare, giftgas, tanks, stridsvagnar, flygplan och ubåtar. Dessa vapen förde med sig en ny nivå av förödelse och dödlighet till slagfältet och förändrade krigföringen för alltid.

Question 9

• Ha kunskap om de två slagen vid Somme och Verdun år 1916 och ungefär hur många som dog vid dessa
  slag

Answer 9

Slagen vid Somme och Verdun var två av de mest brutala och betydelsefulla striderna under första världskriget. Slaget vid Somme utkämpades mellan brittiska och franska styrkor mot de tyska vid floden Somme i norra Frankrike. Striden pågick mellan juli och november 1916 och resulterade i cirka 1,1 miljoner döda, sårade och saknade soldater på båda sidor. Vid slaget vid Verdun utkämpades en långvarig strid mellan tyska och franska styrkor mellan februari och december 1916. Slaget resulterade i ca 700 000 till 976 000 döda och sårade soldater. Båda dessa slag var präglade av omfattande förluster och enorma mänskliga umbäranden.

Question 10

• Kunna berätta om striderna till sjöss och vad handelsblockaderna ledde till

Answer 10

Under första världskriget utkämpades även strider till sjöss. Flottorna från olika länder stred om kontroll över havsområden och försökte blockera fiendens handelsvägar. Båda sidor använde sig av ubåtar och marinestyrkor i sina operativa strategier. En betydande händelse var den tyska ubåtskampanjen mot de allierades handelsfartyg, vilket ledde till en eskalering av ubåtskrigföringen och försänkningar av både militära och civila fartyg. De allierade svarade genom att införa handelsblockader på tyska hamnar, vilket förhindrade livsnödvändiga förnödenheter från att nå Tyskland och orsakade svält och ekonomisk belastning för landet. Handelsblockaderna hade allvarliga konsekvenser för ekonomin och civilbefolkningen på båda sidor, skapade spänningar och bidrog till eskaleringen av kriget.

Question 11

• Ha kunskap om hur det serbiska kriget avslutades

Answer 11

Serbiska kriget, eller mer specifikt Balkankrigen 1912-1913, avslutades med Bukarestfreden den 10 augusti 1913. Avtalet undertecknades mellan Serbien, Bulgarien, Grekland och Montenegro samt Osmanska riket. Som ett resultat av fredsfördraget fick Serbien betydande territoriella vinster, inklusive kontroll över Kosovo, Makedonien och delar av nuvarande Albanien. Däremot ledde konflikten till starka spänningar och territoriella tvister mellan de olika länderna, vilket senare bidrog till utbrottet av första världskriget.

Question 12

• Kunna berätta om kriget i Mellanöstern

Answer 12

Kriget i Mellanöstern under första världskriget var en del av det större kriget mellan den centrala makterna (främst Tyskland och Osmanska riket) och de allierade (främst Brittiska imperiet och dess allierade). Konflikten utkämpades främst mellan brittiska och osmanska trupper och omfattade slag och kampanjer i områden som Mesopotamien (nuvarande Irak), Palestina, Sinaihalvön och Persien (nuvarande Iran). Målet för de allierade var att erövra osmanska territorier och få kontroll över resurser och strategiska ställen, såsom oljekällor och handelsvägar. Läget blev komplicerat av nationalistiska och etniska spänningar, särskilt mellan arabiska och kurdiska grupper mot osmanska herravälde. Kriget i Mellanöstern spelade en viktig roll i omvandlingen av regionen och framväxten av nya nationsstater, inklusive skapandet av moderna gränser och Arabiska kungariket.

Question 13

• Ha kunskap om på vilka andra fronter som första världskriget utspelade sig

Answer 13

Första världskriget var ett globalt krig som utkämpades mellan 1914 och 1918. Utöver kriget i Mellanöstern som jag nämnde tidigare, utspelade sig kriget också på flera andra fronter runt om i världen. En av de mest framträdande var västfronten, där de allierade (främst Frankrike, Storbritannien och USA) stod emot de centrala makterna (främst Tyskland). På östfronten utkämpades hårda strider mellan de centrala makterna och Ryssland. I Afrika kämpade tyska, brittiska och franska styrkor om koloniala territorier. Sjökrigföringen var också intensiv, främst med ubåtsattacker och blockader av tyska hamnar. Första världskriget var en omfattande konflikt som involverade flera fronter och orsakade stor förödelse runt om i världen.

Question 14

• Kunna berätta om hur situationen var för civilbefolkningen i Europa under kriget

Answer 14

Situationen för civilbefolkningen i Europa under första världskriget var mycket svår och traumatiserande. Kriget präglades av oräkneliga dödsfall och skador, och de drabbade länderna upplevde brist på mat, mediciner och andra nödvändiga förnödenheter. Civilt lidande var utbrett på grund av krigets effekter, inklusive massflykt, förstörelse av infrastruktur och städer, och svåra ekonomiska förhållanden. Civilbefolkningen tvingades ofta leva och arbeta under ogynnsamma förhållanden, som svält, sjukdomar och otrygghet. Luftbombningar och användningen av giftgas gjorde krigets påverkan ännu mer förödande. Till sist ledde detta till en djup påverkan på både människors fysiska och psykiska välbefinnande, och kriget lämnade en långvarig och smärtsam prägel på Europa.

Question 15

• Ha kunskap om när och varför USA går in i kriget

Answer 15

USA gick in i första världskriget den 6 april 1917. Detta beslut fattades på grund av flera faktorer. En viktig faktor var den tyska ubåtskrigföringen där tyska ubåtar attackerade och sänkte amerikanska handelsfartyg. Dessutom avslöjades ett telegram från Tyskland till Mexiko (Zimmermanntelegrammet) som erbjöd stöd till Mexiko om de gick med på att anfalla USA. Dessa händelser och tysklands aggressiva krigföring övertygade USA att gå med i kriget på de allierades sida och säkerställa att deras intressen och handelsförbindelser skyddades.

Question 16

• Kunna berätta om tysklands misslyckade offensiv

Answer 16

Tysklands misslyckade offensiv, även känd som “Kaiserschlacht” eller “Spring Offensive”, ägde rum under första världskriget mellan mars och juli 1918. Syftet var att krossa de allierades frontlinjer och tvinga fram en separat fred med Frankrike och Storbritannien innan USA kunde mobilisera sin styrka fullt ut. Trots tidiga framgångar, inklusive erövringen av betydande territorier och införandet av nya taktiker, stötte Tyskland snart på svårigheter som brist på förnödenheter, trupputtröttning och motstånd från de allierades motoffensiver. Slutligen misslyckades tyskarna med att uppnå sina mål och blev istället tvungna att dra sig tillbaka till sina ursprungliga positioner, vilket markerade en avgörande vändpunkt i kriget.

Question 17

• Ha kunskap om den politiska situationen i Tyskland under krigets sista år

Answer 17

Under krigets sista år, specifikt 1918, befann sig Tyskland i en alltmer svår politisk situation. När den tyska befolkningen började känna av effekterna av kriget i form av matbrist, hyperinflation och allmän missnöjdhet, växte oppositionen mot kejsardömet och kejsar Wilhelm II. Samtidigt intensifierades interna politiska strider, med ökande spänningar mellan de liberala och radikala socialisterna. Detta skapade en osäkerhet och instabilitet som till slut bidrog till att kejsardömet kollapsade och Tyskland var tvungen att ingå vapenstillestånd i november 1918. Det markerade även början av en ny politisk era i Tyskland, som ledde till senare händelser såsom Weimarrepubliken och uppkomsten av nazismen.

Question 18

• Veta vad som sker den 11/11 klockan 11 år 1918

Answer 18

Den 11 november 1918 klockan 11 markerar tidpunkten då vapenstilleståndet trädde i kraft och slutade stridigheterna under första världskriget. Detta datum och tidpunkt är känt som vapenstilleståndsavtalets (Armistice Agreement) tidpunkt och är ett viktigt historiskt ögonblick som symboliserar slutet på kriget.

Question 19

• Veta varför vintern 1918-1919 blev svår för många människor i Europa trots vapenvilan

Answer 19

Vintern 1918-1919 var svår för många människor i Europa trots vapenvilan på grund av flera faktorer. För det första hade kriget utarmat resurserna i många länder och förstört jordbruksområden, vilket ledde till brist på mat och svält. Den spanska sjukan, en influensapandemi som spred sig över hela världen, drabbade också Europa under denna tid och orsakade enorma förluster av människoliv. Dessutom ledde ekonomiska problem, som hyperinflation och arbetslöshet, till svåra ekonomiska förhållanden för människor i Europa efter kriget, vilket förvärrade deras lidande och svårigheter.

Question 20

• Veta var och när freden undertecknades samt vilka olika mål de olika segrarmakterna hade med freden

Answer 20

Freden efter första världskriget undertecknades vid olika tidpunkter och platser. De viktigaste fredsavtalen var Versaillesfreden med Tyskland, undertecknat den 28 juni 1919 i Versailles utanför Paris, Saint-Germain-freden med Österrike, undertecknat den 10 september 1919 i Saint-Germain-en-Laye nära Paris, och Trianonfreden med Ungern, undertecknat den 4 juni 1920 i Versailles. De segrande makterna, inklusive Storbritannien, Frankrike, USA och Italien, hade olika mål med freden. Storbritannien och Frankrike ville framförallt säkra sitt territoriella inflytande och skapa en hållbar fred, medan USA, representerat av president Woodrow Wilson, hade visioner om en “fred utan seger” baserad på principer som självbestämmande för folk och kollektiv säkerhet. Italien var missnöjd med det territoriella utbytet i freden, vilket senare skulle leda till politisk instabilitet och uppkomsten av fascismen. Överlag präglades fredsuppgörelserna av territoriella justeringar, politiska förändringar och demanden efter krigsskadestånd från Centralmakterna.

Question 21

• Ha kunskap om vad som bestämdes vid fredsavtalet samt varför det kom att bli en fred med problem

Answer 21

Fredsavtalet efter första världskriget undertecknades på olika platser och vid olika tidpunkter. Det viktigaste avtalet, Versaillesfreden, undertecknades den 28 juni 1919 i Versailles utanför Paris. Avtalet fastställde Tysklands skyldighet att acceptera ansvar för kriget, begränsa sitt militära och territoriella område, och betala betydande war reparations till de allierade. Andra avtal inkluderade Saint-Germain-freden med Österrike och Trianonfreden med Ungern. Fredsförhandlingarna präglades av komplexa geopolitiska och territoriella anspråk och blandade mål från de segrande makterna. Många tyskar och förlorande länder kände sig orättvist behandlade av avtalen, vilket förstärkte missnöje och ressentiment. Dessutom skapade de hårda villkoren för vapenstilleståndet ekonomisk instabilitet i Tyskland och bidrog till politiskt kaos, vilket senare underblåste uppgången av nazismen och andra totalitära regimer.

Question 22

• Veta vilka följande personer var: Franz Ferdinand, Gavrilo Princip, Wilhelm II, Nikolaj II, Woodrow
  Wilson, Vladimir Iljitj Lenin.

Answer 22

Franz Ferdinand var ärkehertig av Österrike-Ungern och hans mord i Sarajevo 1914 utlöste första världskriget. Gavrilo Princip var medlem av den bosniska serbiska nationalistgruppen Svarta handen och utförde mordet på Franz Ferdinand. Wilhelm II var tysk kejsare under första världskriget, medans Nikolaj II var Rysslands siste tsar. Woodrow Wilson var USA:s president under kriget och en viktig röst för självbestämmande och fredsförhandlingar. Vladimir Iljitj Lenin var ledaren för den ryska revolutionen och grundade Sovjetunionen.

Question 23

• Ha kunskap om den ryska revolutionens orsaker

Answer 23

Den ryska revolutionen som ägde rum 1917 orsakades av flera faktorer. En viktig faktor var det ekonomiska missnöjet bland den ryska arbetarklassen och bönderna, som levde i fattigdom och hade begränsade möjligheter till förbättringar. Det politiska systemet i Ryssland, som var autokratiskt och enväldigt under tsaren Nikolaj II, ledde till stor ojämlikhet och missnöje. Dessutom påverkades också revolutionen av förlusten och den dåliga hanteringen av första världskriget, vilket ledde till matbrist och sociala spänningar. Det växande inflytandet av kommunistiska och socialistiska idéer inspirerade också till revolutionär aktivitet. Sammantaget ledde dessa faktorer till en allmän revolt mot tsarregimen och bildandet av en provisorisk regering som senare störtades av bolsjevikerna, lett av Lenin, vilket satte grunden för det kommunistiska styret i Sovjetunionen.

Question 24

• Kunna berätta om det första revolutionsförsöket 1915 och var som
  orsakat detta

Answer 24

Det första revolutionsförsöket 1915, även känt som februarirevolutionen eller Februarirevolutionen, var en oplanerad och spontan massrörelse i Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg) under första världskriget. Orsakerna till februarirevolutionen var en kombination av faktorer. Ett långvarigt missnöje med det autokratiska styret under tsar Nikolaj II, matbrist, krigströtthet, höga förluster på fronten och ekonomiska problem skapade en explosiv situation. Den provisoriska regeringen bildades som en följd av februarirevolutionen, men kunde inte helt lösa de grundläggande problemen i landet, vilket senare ledde till oktoberrevolutionen senare samma år.

Question 25

• Berätta om hur första världskriget inneburit stora svårigheter för
  Rysslands invånare och leder till februarirevolutionen 1917

Answer 25

Det första världskriget hade en betydande inverkan på Ryssland och ledde till stora svårigheter för dess invånare. Ryssland deltog i kriget på de allierades sida och dess militära ansträngningar led till förluster av människoliv och territorium. Kriget resulterade i en enorm belastning på landets ekonomi och infrastruktur, vilket i sin tur ledde till brist på livsmedel, bränsle och andra förnödenheter. Den ryska befolkningen tvingades utstå otroligt långa och svåra arbetsförhållanden och många svalt. De krigsrelaterade lidandena och missnöjet med den dåliga hanteringen av krigsansatsen och de stigande levnadskostnaderna bidrog till det allmänna missnöjet och frustationen bland folket, vilket sedermera utlöste februarirevolutionen 1917.

Question 26

• Veta vem Vladimir Iljitj Lenin var och vilket parti han var ledare för

Answer 26

Vladimir Iljitj Lenin var en rysk revolutionär och politiker som spelade en central roll i den ryska revolutionen 1917. Han var ledaren för Bolsjevikpartiet, som senare blev känt som det ryska kommunistpartiet. Lenin ansågs vara en av de främsta teoretikerna inom marxismen och hans mål var att förverkliga en socialistisk revolution i Ryssland. Efter oktoberrevolutionen blev Lenin den första ledaren för Sovjetunionen. Han ledde landet genom en period av inbördeskrig och initierade omfattande reformer för att försöka upprätta en socialistisk stat. Lenin avled 1924, men hans idéer och inflytande fortsatte att prägla både den sovjetiska politiken och den globala kommunistiska rörelsen.

Question 27

• Ha kunskap om oktoberrevolutionen och vad som skedde natten mellan 24/10 och 25/10 år 1917

Answer 27

• Ha kunskap om oktoberrevolutionen och vad som skedde natten mellan 24/10 och 25/10 år 1917

Question 28

• Veta vad som skedde i Petrograd i januari år 1918

Answer 28

I januari 1918 utkämpades det våldsamma strider i Petrograd, då en grupp anti-bolsjeviker och anhängare till den provisoriska regeringen, kända som de “Vitgardisterna”, gjorde ett försök att ta tillbaka kontrollen över staden från de röda bolsjevikerna. Trots att de lyckades inta vissa områden, lyckades inte angriparna att erövra hela staden och deras uppror slogs tillbaka av den röda armén under Lenin och Trotskij. Detta markerade en viktig händelse i det tidiga stadiet av inbördeskriget som följde efter oktoberrevolutionen.

Question 29

• Ha kunskap om Rysslands inbördeskrig och vilka som stöttade den Röda armén samt den Vita armén

Answer 29

Efter Oktoberrevolutionen och den efterföljande maktförskjutningen uppstod en väpnad konflikt i Ryssland, känt som inbördeskriget, som pågick mellan 1918 och 1922. Den Röda armén var stöttad av Bolsjevikpartiet, som senare blev kommunistpartiet, och strävade efter att behålla den nya socialistiska regeringen. Den Vita armén bestod av en bred koalition av olika motståndargrupper, inklusive anti-bolsjeviker, monarkister, liberaler och utländska interventionister, som alla kämpade för att störta den kommunistiska regeringen och återställa den gamla ordningen. Inbördeskriget blev blodigt och utkämpades på flera fronter i hela landet innan Röda armén slutligen segrade och etablerade den sovjetiska regimen.

Question 30

• Veta när det bestäms att Ryssland ska kallas för Sovjetunionen och kunna beskriva hur Lenin styr

Answer 30

Ryssland blev officiellt känt som Sovjetunionen den 30 december 1922, efter att ha genomgått en serie politiska och territoriella förändringar under de tidiga åren av det kommunistiska styret. Vladimir Lenin, en av ledarna för Oktoberrevolutionen och grundare av Sovjetunionen, utövade makt genom sovjeterna, vilket var lokala arbetar- och soldatråd. Han var en förespråkare för enkammarstyre och förespråkade för att makten skulle vara i händerna på de arbetande klasserna. Lenin införde också politiken om “krigskommunism”, som innebar att hela landets ekonomi och produktion blev statligt kontrollerad för att stödja kriget och den nyligen bildade kommunistiska regeringen.