Luktsinnet Flashcards

1
Q

Vad är det huvudsakliga olfaktoriska systemet?

A

Nosen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka system inkluderas i luktsinnet?

A

3 kemosensoriska system:
1. Olfaktoriska systemet
2. Accessoriska olfaktoriska systemet / Vomeronasala systemet
3. Trigeminal systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
A

Olfaktoriskt epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är detta?

A

Olfaktoriskt sensorisk neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
A

Olfaktoriska bulben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är olfaktoriska vägen?

A

Olfaktoriskt epitel –> Olfaktoriska bulben –>
1. Limbiska systemet
2. Hypotalamus
3. Formatio reticularis
4. Primära olfaktoriska cortex
–> Talamus –> Frontala cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är detta?

A

Limbiska systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är detta?

A

Frontala cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många olika typer av olfaktoriska receptorer har däggdjurens genom?

A

Cirka 1000

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

GPCR

A

G-protein-kopplade-receptorer = Olfaktoriska receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur sker doftdiskiminering?

A
  1. Varje olfaktorisk sensorcell uttrycker bara 1 typ av receptor.
  2. Varje receptor his sin egna specifika molekulära receptorspann.
  3. Alla olfaktoriska sensorceller som uttrycker samma typ av receptor skickar sina axoner till 1 glomerulus i olfaktoriska bulben.
  4. Stimulans via doft leder till substans-specifik aktivering av glomeruli.
  5. Olika aktiveringsmönster av olfaktoriska bulben jämförs för doftdiskriminering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad visas?

A

En olfaktorisk receptor, som går igenom membran 7 ggr (i en ring).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är speciellt med utseendet hos olfaktoriska receptorer?

A

De går igenom cellmembran 7 ggr (i en ring).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad visas?

A

En olfaktorisk receptor, som går igenom membran 7 ggr i en ring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad visas?

A

VNO / Vomeronasalorganet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kallas detta beteende

A

Att flemma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad för receptorer har vomeronasala systemet?

A

G-proteinkopplade receptorer som går igenom cellmembran 7 ggr, likt men inte samma som olfaktoriska receptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur går vomeronasala vägen?

A

VNO –>
Accessoriska olfaktoriska bulben –>
Limbiska systemet + Hypotalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kranialnerv I

A

N. olfactorius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

N. olfactorius

A

Kranialnerv I

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kranialnerv V

A

N. trigeminus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

N. trigeminus

A

Kranialnerv V

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är speciellt för trigeminalnerven?

A
  1. Multimodial = Svarar på taktil, termisk, kemisk och smärtstimuli.
  2. Receptorer har fria nervändar med TRP.
  3. Vägen är trigeminalganglion –> pons –> talamus –> sensoriska cortex
  4. Finns hos alla vertebraler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Förlopp för N. trigeminus?

A

Trigeminalganglion –>
Pons –>
Talamus –>
Sensoriska cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Funktion för luktsinne?

A
  1. Samla info om kemiska omgivningen (upptäcka skadliga lukter, med reflex-lik respons)
  2. Födosök och urval (ex kaniners nipple-grasping reflex, smak vs luft för att uppskatta mat, upptäcka gammal mat)
  3. Rumslig orientering (ex lax använder doft från existerande landmärke, myror använder egna doftspår, duvor använder solen/magnetfält/landmärken)
  4. Social kommunikation (doftmarkering)
  5. Reproduktion (hanar uppskattar östrus-status hos honor, sexuella ornament)
  6. Inlärning och minne (råttgift, medfödd ansiktsrespons för smak)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka kroppsvätskor kan användas för social kommunikation via doft?

A
  1. Urin
  2. Avföring
  3. Vaginal sekretion
  4. Sekretion från specialiserade hudkörtlar
  5. Svett
  6. Blod
  7. Saliv
  8. Mjölk
  9. Sperma
  10. Cerumen / Vax
  11. Tårar
  12. Andedräkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad för info kan fås från kroppsegna dofter?

A
  1. Art
  2. Social grupp
  3. Kön
  4. Reproduktionsstatus
  5. Ålder
  6. Hälsa
  7. Social rang
  8. Identitet
  9. Genetisk relation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Funktion för info från kroppsegna dofter?

A
  1. Närvaro
  2. Territorie
  3. Sexuell mottaglighet
  4. Synkronisation
  5. Hindra inavel
  6. Riktad altruism
  7. Sociala band (mamma/barn, ffa bytesdjur)
  8. Känslor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur mottas doft här?

A

Luft kommer in i övre delen av noshålan, som har olfaktoriska sensornerver i sk olfaktoriskt epitel,.
Det finns även respiratoriskt epitel för att värma och fukta luft till lungor, samt tätt packade kärl. I näsan finns conchae som ökar den inre ytan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad ökar den inre ytan i nosen?

A
  1. Conchae
  2. Ben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilket slags epitel täcker majoriteten av noshålan?

A

Respiratoriskt,
resten är olfaktoriskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad gör respiratoriskt epitel?

A

Värmer och fuktar luft till lungor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilken struktur är typisk för olfaktoriskt epitel?

A

Bowmans körtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka celler utgör olfaktoriskt epitel?

A
  1. Bipolära neuron
  2. Gula celler (stödjande och försörjer epitel med näring)
  3. Basalceller (bildar kontinuerligt olfaktoriska sensorceller)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur länge lever olfaktoriska sensorceller?

A

4-8 v

38
Q

Varför behöver olfaktoriska sensorceller bytas ut kontinuerligt?

A

De lever 4-8 v, och är exponerade för yttervärlden. Syre är reaktivt och kan skada celler.

39
Q

Var interagerar doftmolekyler med sensorceller?

A

På ytan av cilier i mukösa.

40
Q

Är olfaktoriska sensorneuron och olfaktoriska receptorer samma sak?

A

Ja

41
Q

Vad är den första delen av den olfaktoriska vägen för att processa info?

A

Olfaktoriska bulben har glomeruli som mottar signal från en specifik typ av sensoriska olfaktoriska neuron, vilket förstärker signalstyrkan.

42
Q

Vart skickas info från olfaktoriska bulben?

A
  1. Limbiska systemet
  2. Hypotalamus
  3. Formatio reticularis
  4. Primära olfaktoriska cortex
43
Q

Vad sker med luktinfo som kommer till limbiska systemet?

A
  1. Amygdala reagerar på sensoriska stimuli.
  2. Hippocampus aktiverar minne (bara 2 synapser bort)
44
Q

Varför är lukt så bra på att ta fram minnen?

A

Limbiska systemet med hippocampus är bara 2 synapser bort:

Olfaktoriska sensorneuron –> Glomeruli –> Limbiska systemet

45
Q

Vad sker med luktinfo som kommer till hypotalamus?

A

Hypotalamus kopplar CNS till endokrina systemet, vilket gör att lukt snabbt kan ge hormonell respons.

46
Q

Vad sker med luktinfo som kommer till formatio reticularis?

A

Det är en del av hjärnstammens övre del, och den första stationen där info från alla sinnen samlas.

47
Q

Vad sker med luktinfo som kommer till primära olfaktoriska cortex?

A

Det är det andra området där analys av doftstimuli sker. Upp till och med nu är processen omedveten.

48
Q

Vad händer när luktinfo har gått igenom limbiska systemet, hypotalamus, formatio reticularis och primära olfaktoriska cortex?

A

Infon samlas igen och passerar igenom talamus till frontala cortex och djuret blir medvetet om doftupplevelsen.

49
Q

När blir djur medvetna om olfaktoriska stimuli?

A

När signal kommer till frontala cortex från talamus.

50
Q

Har alla däggdjur cirka 1000 aktiva olfaktoriska receptorer?

A

Nej. Alla däggdjur har cirka 1000 olfaktoriska receptorer i genomet, men beroende på art så är bara vissa aktiva.

51
Q

Vad består GCPR av?

A

En lång kedja aminosyror.

52
Q

Varför bildar GCPR en cirkel i cellmembran?

A

För att det ska skapa en “grop” där doftmolekyler kan interagera med receptorn.

53
Q

Vad innebär sensorisk habituering/adaption til doft?

A

Att olfaktoriska celler kan “vänjas” vid (överarbetade) permanent närvaro av ett visst doft-stimuli, för att spara på energi

54
Q

Kan en doftmolekyl passa i flera receptorer?

A

Ja, med olika effektivitet. Doftmolekyler och receptorer fungerar som nyckel och lås, men en doftmolekyl är 3D och kan ha en del som passar bäst i en receptor, och en annan som bättre i en annan receptorer, eller bara passar lite grann i en annan receptor.

55
Q

Kan en doftmolekyl interagera med en receptor den inte passar i?

A

Nej

56
Q

Är doftmolekyler selektiva?

A

Devis, ja, de kan bara interagera med vissa specifika receptorer där de passar.

57
Q

Är olfaktoriska receptorer selektiva?

A

Delvis, ja, de kan bara interagera med en specifika doftmolekyler som passar i receptorn.

58
Q

Kan 1 doftmolekyl aktivera flera glomeruli?

A

Ja, i olika styrka beroende på hur väl den passar i olika receptorer.

59
Q

Hur många glomeruli finns per receptortyp?

A

1-2, men det varierar mycket mellan arter.

60
Q

Ger fler eller färre glomeruli bättre förmåga att diskriminera dofter?

A

Färre

61
Q

Vad visas?

A

Om ett bi presenteras med doften av en ALKOHOL stimuleras specifika typer av receptorer i olika grad, och olika glomeruli aktiveras olika mycket. Om samma bi presenteras med en ANNAN ALKOHOL, aktiveras glomeruli i ett liknande men ändå annat mönster. Om samma bi presenteras med en HELT ANNAN DOFT aktiveras glomeruli i ett helt annat mönster.

62
Q

Har alla djur VNO?

A

Nej, bara vissa.

63
Q

Vad visas?

A

Öppningar till vätskefyllda gångar som leder doftmolekyler till VNO, som öppnas när djur flemmar. Dessa kan finnas under läppen i övre munhålan, eller på resp sida av nasala septum.

64
Q

Funktion för VNO?

A
  1. Ffa för feromoner
  2. Svarar även på många vardagliga dofter utan fermonal eller social funktion.
65
Q

Vad olfaktoriskt epitel ha receptorer typiskt för VNO?

A

Ja

66
Q

Var går axon från VNO?

A

Till accessoriska olfaktoriska bulben, som också innehåller glomeruli och hos de flesta arter sitter ovanpå olfaktoriska bulben.

67
Q

Går info från VNO till frontala cortex?

A

Nej

68
Q

Är djur medvetna om info från VNO?

A

Nej

69
Q

Vart går info från VNO?

A
  1. Limbiska systemet (emotionell koppling)
  2. Hypotalamus (hormonell koppling)
70
Q

Vilken nerv innerverar all mukös yta i ansiktet?

A

Kranialnerv V / N. trigeminus

71
Q

Vad är speciellt med N. trigeminus / Kranialnerv V?

A

Det är den enda kranialnerven som svarar på mer än 1 typ av stimuli:
1. Taktil
2. Termisk
3. Smärta
4. Kemisk

72
Q

Vilka typer av stimuli svarar kranialnerv V / N. trigeminus på?

A
  1. Taktil
  2. Termisk
  3. Smärta
  4. Kemisk (bränner, sticker, kallt, varmt)
73
Q

Vad stimuleras när man gråter för att man hackar lök?

A

N. trigeminus / Kranialnerv V

(kemiska stimuli, varnar för potentiellt skadligt ämne)

74
Q

Har N. trigeminus / Kranialnerv V liknande receptorer som VNO och olfaktoriska systemet?

A

Nej, helt andra.

75
Q

Hur går info från N. trigeminus?

A
  1. Ganglion –>
  2. Pons –>
  3. Talamus –>
  4. Sensoriska cortex
76
Q

Varför utgörs födosök i zig-zag?

A

För att lokalisera exakt doftgradient och uppfatta var doften är mest koncentrerad.

77
Q

Kommer kaninungar söka efter bröstvårtor om de saknar luktsinne?

A

Nej, eftersom deras medfödda reflex att söka efter bröstvårtorna triggas av feromoner och doftkörtlar runt bröstvårtorna.

78
Q

Är avstånd ett bra sätt att avgöra hur känsligt luktsinne ett djur har?

A

Nej, det beror på vilket håll vinden blåser.

79
Q

För vilka djur är rumslig orientering mha luktsinnet extra viktigt?

A
  1. Nattdjur
  2. Fossoriala djur (delvis under jord)
  3. Djur som lever helt under jord
80
Q

Har fiskar luktsinne?

A

Ja

81
Q

Vilka mekanismer för orientering mha luktsinnet finns det?

A
  1. Existerande landmärken
  2. Anlägga doftspår
82
Q

Påverkas hur lång tid det tar för en duva att återvända om den förs bort utan att använda luktsinnet under resan?

A

Ja, det tar längre tid.

83
Q

Hur kan djur utöva social kommunikation mha luktsinnet?

A

Många däggdjur har specialiserade doftkörtlar och kan markera med sekretion/urin.

84
Q

Varför är det viktigt för hondjur att kunna förmedla när de är brunstiga via doft?

A

För att det är kostsamt att producera ägg.

85
Q

Vilka faktorer påverkar däggdjurs kroppslukt?

A
  1. Ålder/Hälsa
  2. Diet
  3. MHC-complex
86
Q

Vad är MHC-complex?

A

En stor gengrupp som uttrycker protein på ytan av varje cell i kroppen för att immunsystemet ska kunna avgöra vilka celler som är kroppsegna.

87
Q

Är det vanligt att 2 individer har samma MHC-komplex?

A

Nej, det är väldigt ovanligt men kan hända och gör ofta att de 2 individerna ogillar varandra.

88
Q

För vilka djur är mor-unge-band extra viktigt?

A

Bytesdjur med säsongsbunden förlossning, då mjölk är kostsamt att producera och mammor helst bara vill ge det till sin egen unge. Både mor och unge kan därför känna igen varandra.

89
Q

På vilket sätt kan dofter fungera som sexuella ornament?

A

Vissa dofter finns bara hos det ena könet, liksom horn ibland bara finns hos det ena könet.

90
Q

Vad är det som gör det lätt för råttor att undvika gift?

A

Det är bara 2 synapser mellan olfaktoriska epitelet och limbiska systemet. En råtta som gnager på något giftigt men klarar sig lär sig av den dåliga upplevelsen och äter aldrig liknande mat igen.