LPT Flashcards
Vilka lagar reglerar psykiatrisk tvångsvård?
LPT - Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)
• Möjliggör att enskilda individer kan omhändertas för psykiatrisk vård mot sin vilja
• Begränsar de grundlagsskyddade mänskliga fri och rättigheterna
LVR - Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129)
• Tillämpas endast för individer med allvarlig psykisk störning som begått brott
• När dessa personer är frihetsberövade av rättsvårdande myndigheter eller överlämnats till rättspsykiatrisk vård efter domstolsbeslut
• Kan ges med särskild utskrivningsprövning = SUP - innebär att utskrivning prövas av domstol istället för överläkarbeslut
Vad är ÖPT?
- ÖPT = öppen psykiatrisk tvångsvård
- Tvångsvård som fortsätter i öppenvård efter att sluten tvångsvård har avslutats
- Regleras även den av LPT/Lag (1991:1128)
- Ansvarig läkare ansöker i förvaltningsrätten om att tvångsvård som inletts i slutenvård ska fortsätta i öppenvård
- Patienten får föreskrifter som måste följas - ex ta läkemedel, ha kontakt med psykiatriska öppenvården
Vad är syftet med LPT?
- Främsta syftet är att få individen att medverka frivilligt till vården
- Skydda den enskilde
- Skydda samhället - två aspekter som också vägs in
Vilka är de grundläggande principerna för utövandet av LPT?
- LPT ska tillämpas på ett sätt som tillgodoser grundläggande krav på rättssäkerhet
- ”2a § Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas.
- Tvång ska utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten.”
Gäller HSL samtidigt som LPT?
- Ja!
- HSL = Hälso- och sjukvårdslagens grundläggande principer gäller vid tvångsvård på samma sätt som all annan vård
- Det LPT gör är medger avsteg från HSL på vissa punkter - men det övriga gäller
- All frivillig psykiatrisk vård sker under HSL
- ”1 § Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (tvångsvård) ges i denna lag.”
Vad betyder rekvisit?
- Ett rekvisit = en nödvändig förutsättning för att ett visst förhållande eller en viss konsekvens ska inträda
- Juridisk term deriverad av latinets requisitum = krav
- Används ffa i straffrätt
- Brottsrekvisit = betecknar förutsättningarna för en viss gärnings straffbarhet
- Objektiva rekvisit = yttre faktiska förhållanden, det som skett, ex att handlande medfört skada
- Subjektiva rekvisit = avser gärningspersonens avsikt eller kunskap, ex avsikt att skada
Vilka är de tre grundkraven för LPT?
- Lider av en allvarlig psykisk störning
- Har ett oundgängligt behov av dygnetruntvård
- Motsätter sig erbjuden vård alternativt att det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med personens samtycke
- Lider av en allvarlig psykisk störning
- Inte allvarlig sjukdom, allvarlig störning!
- Avser psykiatriska tillstånd med störd realitetsprövning eller hög suicidrisk - dvs
- Psykotiska tillstånd
- Svåra personlighetsstörningar
- Maniska skov
- Svåra depressioner
- Demens eller hjärnskada hör inte hit - men sekundära psykiska störningar orsakade av dessa gör det
- Psykisk utvecklingsstörning eller missbruk hör inte hit - men sekundära psykiska störningar orsakade av dessa gör det - ex substansutlöst psykos
- Har ett oundgängligt behov av dygnetruntvård
- Vård som kan ges i öppen form är inte tillräcklig
- Vid utebliven vård föreligger fara för personens liv och hälsa
- I viss mån även fara för annan persons liv och hälsa
- Oundgänglighet bedöms i förhållande till personens levnadsförhållanden och möjlighet att tillgodogöra sig andra vårdformer
- Motsätter sig erbjuden vård alternativt att det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med personens samtycke
- Patienten vägrar - patienten kan inte genom individuellt anpassad information förmås att frivilligt medverka till vård
- Patienten har påtaglig bristande insikt i sitt sjukdomstillstånd och vårdbehov
- Patientens inställning till erbjuden vård växlar snabbt
Hur förlöper det normala intagningsförfarandet enligt LPT?
Tvåläkarprövning enligt principen a) vårdintyg b) intagningsbeslut
- Tjänstgörande legitimerad läkare undersöker patienten utfärdar vårdintyg 4 § LPT
- Patienten anländer till vårdinrättning där tvångsvård kan bedrivas
- Chefsöverläkare eller erfaren specialistläkare i psykiatri med chefsläkaruppdrag prövar om kriterierna för LPT är uppfyllda fattar intagningsbeslut
Vad kan man göra om patienten inte vill vara med på vårdintygsbedömning?
- Det krävs en skälig anledning för att initiera en a) vårdintygsbedömning
- Om patienten vägrar medverka till en vårdintygsbedömning läkare i allmän tjänst fattar beslut om omhändertagande 4 § LPT begära biträde av polis för att skaffa tillträde till patienten 47 § 1 punkten LPT polisen fixar så läkaren kan undersöka och göra vårdintygsbedömning
- Vårdpersonal behöver personligt skydd vid undersökning med vårdintygsbedömning läkare i allmän tjänst begär biträde av polis 47 § 1 punkten LPT
Vad har patenten för rättigheter vid utfärdande av intagningsbeslut?
- Prövningen om intagningsbeslut ska ske skyndsamt och senast inom 24 timmar efter det att patienten med eller utan vårdintyg anlänt till vårdinrättningen där tvångsvård kan bedrivas
- Intagningsbeslut får inte grundas på vårdintyg som är äldre än 4 dagar
- I samband med intagningsbeslutet eller så snart som möjligt som patienten är i stånd att ta emot information ska den upplysas om möjligheten att överklaga intagningsbeslutet - samt ytterligare ett antal tvångsbeslut av chefsöverläkare enl 33 § LPT
- Patienten har rätt till att få en särskild stödperson utsedd och ska informeras om detta
- En vårdplan ska upprättas
- Patienten har kontinuerligt under tvångsvården rätt att få anpassad information och medverka i planering av vården i den utsträckning det är möjligt
Vad är ett kvarhållningsbeslut?
- Kan utfärdas om en patient med a) vårdintyg inte godtar att kvarstanna på vårdinrättningen till dess att det skett en bedömning om b) intagning ska göras
- Kan utfärdas av tjänstgörande (legitimerad?) läkare
- Möjliggör att en patient med vårdintyg hindras att lämna vårdinrättningen
Vad gäller för kroppsvisitation inom LPT?
- Efter kvarhållningsbeslut Chefsöverläkare kan besluta om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning
- Förbjudna föremål enligt 21 § LPT som påträffas ska omhändertas
- Gäller alkohol, narkotika, föremål som kan skada egen eller annan person
Vilka tvångsåtgärder är möjliga före intagningsbeslut? Vem beslutar?
- Grundprincipen är tvångsåtgärder ska ske efter intagningsbeslut
- Efter kvarhållningsbeslut och utfärdat vårdintyg -> Legitimerad läkare enligt 6a § ->
- Får om nödvändigt besluta om kortvarig fastspänning eller avskiljning
- Får om det föreligger fara för patientens liv och hälsa ge nödvändig behandling - Läkemedlen får inte vara av långverkande typ
- Efter eventuella sådana tvångsåtgärder ska frågan om intagning prövas skyndsamt
Vad krävs för att frivillig vård enligt HSL ska konverteras till tvångsvård enligt LPT?
- De tre grundläggande rekvisiten för LPT ska vara uppfyllda + patienten befaras skada sig själv eller annan person
- Fungerar på samma sätt som normal intagning med a) vårdintyg av legitimerad läkare vid kliniken där patienten vårdas b) intagningsbeslut av chefsöverläkare
- Konverteringsbeslut ska underställas Förvaltningsrätten inom 24 h (vad betyder det?)
- Om vård enligt LPT bedöms behövligt utöver de första 4 dagarna efter konverteringsbeslutet ska ansökan om medgivande till detta skickas till Förvaltningsrätten. (vad betyder det?)
Tvångsåtgärder efter intagningsbeslut - vem bestämmer och vilka är aktuella?
hefsöverläkaren fattar beslut
• Det som kan användas är:
- Behandling - om patienten inte kan övertalas och behandlingen krävs för att uppnå syftet med tvångsvården
- Fastspänning - om det finns en omedelbar fara att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan
- Avskiljning - om patient med sitt beteende allvarligt försvårar vården av andra patienter
- Kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning
- Övriga tvångsåtgärder = inskränka möjlighet att använda mobiltelefon och andra kommunikationstjänster samt övervaka försändelser till och från patienten
- Behandling av somatisk sjukdom - om behandlingen är livräddande eller om den allvarliga psykiska störningen är direkt orsakad av det somatiska tillståndet man ska behandla
Vad gäller för permission?
- Chefsöverläkaren beslutar om permission
* Patienten kan beviljas att vistas utanför sjukhusområdet upp till 4 veckor
Hur länge kan tvångsvård pågå?
- Tills chefsöverläkare eller Förvaltningsrätten bestämmer att det inte behövs?
- Vid normal intagning tidsbegränsas tvångsvården till 4 veckor efter intagningsbeslut?
- Behövs vård längre än 4 veckor ska chefsöverläkaren ansöka till Förvaltningsrätten
- Förvaltningsrätten kan efter ansökan besluta om tvångsvård ytterligare 4 månader från intagningsbeslutet
- Efter det kan Förvaltningsrätten besluta om tvångsvård i 6 månader åt gången om chefsöverläkaren ansöker till dem om det
När slutar tvångsvården?
- När de tre grundrekvisiten inte längre är uppfyllda ska chefsöverläkaren besluta om tvångsvårdens upphörande
- Automatiskt om Förvaltningsrätten inte får in ansökan om medgivande till fortsatt tvångsvård innan tvångsperioden löpt ut
- Om rätten avslår ansökan om fortsatt tvångsvård