Logistik - Flashcards
1
Q
Vilka olika leveransmönster finns det? (6st)
A
- Leverans till lager
- Leveranser levereras till kundens lager för senare utplock och användning.
- Direktleverans till produktion
- Leverantören levererar endast den kvanitet som kunden behöver.
- Leverans via logistikcenter
- Ett center administeras av en tredjepartslogostiker som ansarar för lagerhållning, plocknig och leverans till slutkunden.
- Leverantörsstyrt lager (VMI)
- Till skillnad från (1) tar leverantören över ansvaret för lagerstyrningsaktiviteterna.
- Leverantörsadministerat lager
- Likt (4) men leverantören tar på sig ytterligare ansvar och svarar dessutom för materialhantering och administration av lagret.
- Direktleverans till slutkund.
- Leveransen sker direkt till kundens kund.
2
Q
Hur påverkas total lagervolym av centraliseringsgraden? (tumregeln)
A
Tumregeln säger att den totala lagervolymen reduceras faktorn : 1 − √𝑚/√𝑛
Där 𝑚 = lager efter centralisering
𝑛 = lager innan centralisering
3
Q
Redogör för den generella materialanskaffningsprocessen ur ett logistikperspektiv.
A
4
Q
Vad är Lagerränta? Förklara och ställ upp formeln för att beräkna den
A
- Lagerhållningsräntan är lagerhållningssärkostnaden uttryckt i procent av medellagervärdet.
- Total lagerhållningssärkostnad för en artikel är kostnaden för att lagerhålla ytterliggare en stycken av artikeln.
Lagerräntan= (kapitalsärkostn.+ lagerhållningssärkostn.+ osäkerhetssärkostn.) /
medellagervärde
5
Q
Redogör hur distributionskanalens centraliseringsgrad påverkar olika logistikkostnader (frågan utgår från teori i boken)
A
Se bild för samband mellan olika logistikkostnader och grad av decentralisering.
Transportkostnader minskar med ökade antal lager hänger samman med att de geografiska avstånden och därmed transportsträckorna till kund minskar ju fler lager man använder.
Det borde vara uppenbart varför de andra kostnaderna ökar/minskar din dumstrut
6
Q
Vilka typer av lagerlayouts finns det? Beskriv dem.
A
- Linjärt flöde
- Allt gods flödar genom hela lagret och transporteras därmed ungefär lika långt
- Inte så stor effekt av att differentiera placeringen av artiklar
- Fördelaktig layout vid stora volymer av få artiklar
- U-format flöde
- Skapar bättre möjligheter att differentiera artikelplaceringen
- Gemensam godsmottagning och utlastning ger möjlighet till hanteringsmässig effektivisering
7
Q
Redogör för Kraljicmatrisen och när den tillämpas.
A
Kraljicmatrisen används för att strukturera anskaffningsartiklar och anpassaleverantörsrelationer därefter. Se bild.
- Hävstångsartiklar = artiklar som har stor betydelse för företaget och för vilka tillgängligheten på marknaden är god. (Inget partnerskap, köparens marknad)
- Icke-kritiska artiklar = Artiklar som har mindre betydelse för företaget och för vilka tillgången på marknaden är god. (Inget partnerskap)
- Flaskhalsartiklar = Artiklar med liten betydelse för företaget och låg tillhängligthet. (Potentiellt partnerskap, förhindra materialbrist)
- Strategiska artiklar = Artikel med fåtal tillgängliga leverantörer som har stor betydelse för företaget. (Potentiellt partnerskap, säkerställa framtida försörjning, säljarens marknad)
8
Q
För att kunna prioritera de olika effektivitetsvariablerna måste man förstå hur de påverkar företagets konkurrenssituation. Vilka två variabler kan man skilja mellan? Förklara de olika begreppen.
A
- Orderkvalificerare
- För en specifik produkt kan en eller flera faktorer (pris, kvalitet, leveransservice, flexibilitet, …..) svara mot marknadens grundläggande krav och vara helt avgörande för om produkten skall kunna etableras på marknaden. (Dörröppnare)
- Ordervinnare
- De faktorer som, när de orderkvalificerande faktorerna är uppfyllda, är avgörande när kunden fattar beslut om att köpa produkten.
9
Q
Varför ska man inte erbjuda enhetlig service till alla sina kunder och produkter?
A
- Om alla kunder (med olika behov) får samma service:
- Viktiga kunder får för dålig service
- Mindre viktiga kunder får för dyr service
- Risk att förlora viktiga kunder
- Om alla produkter (med olika kostnader) får samma service:
- Alla lagerförda produkter har samma lagerservicenivå
- Risk för onödigt hög kapitalbindning
10
Q
Beskriv de vanligaste typerna av materialflödena i distributionskanaler.
A
Distributionskanalen har två beståndsdelar, transkations- och materialflödeskanalen. Materialflödeskanaler avser mellanhänder som svarar för att administera materialflöden, hålla lager och leverera de fysiska produkterna.
Se bilder för de vanligaste typerna
11
Q
Redogör för distributionens nyttovärden
A
Fyra olika typer av nyttor återfinns i försörjningskedjan varje nytta representerar det mervärde som skapas genom…:
- Formnytta - …värdeförädling av insatsvaror till färdiga produkter
- Platsnytta - …att göra produkter tillgängliga att förvärva på rätt plats.
- Tidsnytta - …att göra produkter tillgängliga att förvärva vid rätt tidpunkt
- Ägandenytta - …uppstår genom att äganderätt eller nyttjanderätt till levererad produkt överförs till kund.
12
Q
Vad är logistisk kundservice? Hur ser den ut i de olika tidsfaserna? (4 faser)
A
Alla de aktiviteter med anknytning till materialflödet
som skapar mervärde för kund och som handlar om:
… leveransservice under genomförandet av order-till-leveransprocessen
… att tillhandahålla logistikinformation
… utförande av logistiktjänster
13
Q
Vilka (huvudsakliga) försörjningsstrategier finns det och vilka för-/nackdelar har de?
A
Single sourcing - Företaget använder endast en leverantör för en viss artikel trots att det finns flera alternativ.
+ Produktkvalitet
+ Leveransvariation
+ Partnerskapsrelationer
+ Gemensam produktutveckling
+ Kostnader för leverantörsrelationer
- Risk för leveransstörningar
- Pris
Multiple sourcing - För en artikel använder företaget flera alternativa leverantörer samtidigt och parallellt.
+ Risk för leveransstörningar
+ Pris
- Produktkvalitet
- Leveransvariation
- Partnerskapsrelationer
- Gemensam produktutveckling
- Kostnader för leverantörsrelationer
Hybrid soucring - En kombination av single och multiple sorucing. Används vanligtvisgenom att använda multiple sorucing på artikelgruppsnivå och single sorucing för de olika artiklarna.
14
Q
Beskriv de olika sätt att konsolidera leveranser
A
Konsolidering innebär att samordna småändringar till större flöden. Det är ett sätt att höja kapacitetsutnyttjandet och på så sätt sänka transportkostnaderna per transporterad viktenhet
Konsolideringsleveranser sker genom:
- Leverans till lager innebär att en given partistorlek levereras till ett lager och toms i takt med efterfrågan.
- Fasta leveransdagar ökar leveransprecisionen på bekostnad av en potentiell ökning av leveranstiden.
- Brytpunktsdistribution och navsystem möjliggör uppbyggandet av ett högfrekvent transportnätverk där leveranser från många olika partier kan konsolideras.
- Mjölkrundor är en tidstabellstyrd transportrutt i syfte att lasta eller lossa varor hos flera kunder. Innebär att en last fylls genom flera lastningsstopp längs en transportslinga och åker sedan vidare till en brytpunkt eller nav för omlastning.
- Samdistribution innebär att gods från olika leverantörer till olika kunder samordnas vid leverans för att konsolidera transport till avlägsna orter.
- Balanserade flöden strävar efter att balansera in- och utkommande transportflöden och därigenom minska transportkostnader som uppstår när dessa inte ligger i jämvikt.
15
Q
Hur beräknas säkerhetslager utifrån önskad servicenivå?
A
Dimensionering avsäkerhetslager med utgångspunkt från önskade servicenivåer respektive artikels efterfrågevariationer är det mest korrekta tillvägagångssättet. Beräknas på följande sätt:
SL = k* σ_t * √LT
SL = säkerhetslagret k = säkerbetsfaktorn beräknad från en önskadservicenivå σ\_t = efterfrågans standardavvikelse per period LT = Ledtid
16
Q
Beskriv de vanligaste lagertyperna utifrån användningsområde och frikopplingstyp (7st)
A
- Omsättningslager
- Den del av ett lager som uppstår därför att inleveranser sker i en annan takt och större kvaniteteter än förbrukningen
- Frikopplar lagerpåfyllning och förbrukning
- Säkerhetslager
- Ett buffertlager som garderar mot oväntat hög efterfrågan
- Utjämningslager
- Lager som uppstår vid säsongsberoende efterfrågan men man vill hålla en jämn produktion
- Frikopplar produktionstakt mot förbrukningstakt
- Produkter-i-arbete
- Lager av material under pågående tillverkning
- Fråkopplar förekommande tillverkningssteg från varandra
- Möjliggör olika tillverkningstakt
- Begränsar omfattningen av produktionsstörningar
- Koordinationslager
- Kopplar parallella materialflödenför att uppnå samordningsfördelar.
- Spekulationslager
- Ett slags omsättningslager men omsättningen är helt frikopplad från i närtid förväntad förbrukning.
- Används vid framtida förväntad prisuppgång.
- Inkuranslager
- Lager av varor som inte längre förväntas förbrukas.
- Frikopplingen från de aktiva materialflödena.
17
Q
Redogör för kundorderprocessen
A
18
Q
Logistiksystemets flexibilitet har en indirekt påverkan på kundservice (intäkter), kostnader och kapitalbindning.Vilka olika flexibiliteter brukar man avse då? (3st)
A
- Produktmixflexilibitet
- Förmåga att snabbt anpassa produktion och materialförsörjning till
efterfrågeförskjutningar mellan existerande produkter.
- Förmåga att snabbt anpassa produktion och materialförsörjning till
- Volymflexibilitet
- Förmåga att snabbt kunna öka eller minska produktionsvolymen.
- Leveransflexibilitet
- Förmåga att vid behov göra förändringar i leveranser, såsom
ändrade leveranstidpunkter och orderkvantiteter på lagda order eller
temporärt kortare leveranstider
- Förmåga att vid behov göra förändringar i leveranser, såsom
19
Q
Redogör för planeringsstrukturen för ett tillverkande företag inkludernade planeringsprocesserna.
A
Planeringsstrukturen inom tillverkande företag innehåller följande fyra planeringsnivåer från överst till underst:
- Sälj och verksamhetsplanering
- Syftar till att utarbeta och fastställa överordnade planer för försäljning, utleveranser och produktion.
- Används som underlag för företagets ekonomistyrning.
- Planeringsobjektet är hela produktgrupper och uttrycks ofta i kronor.
- Huvudplanering
- Utgörs av utleveransplaner och produktionsplaner för produkter utifrån aktuella kundorder och/eller progonser med hänsyn till eventuella inneliggande lager.
- Planeringsobjektet är produkter inom produktgrupper och planerna avser kvantiteter att producera och leverera per planeringsperiod.
- Planerna görs inom ramen för produktplan per produktgrupp fastställd av Sälj- och verksamhetsplanering.
- Orderplanering
- Avser materialförsörjningen som behövs för att följa huvudplaneringen.
- Planeringsobjektet är artiklar innegående i en produkt.
- För orderplanering kan materialstyrningsmetoderna användas.
- Detaljplanering
- Avser egentillverkade artiklar och kapaciteten för att producera dessa.
- Planeringsobjektet är tillverkningsorder och de operationer för att åstadkomma en färdig artikel.
20
Q
Beskriv de leveransserviceelement som finns
A
- Lagerservicenivå (Lagertillgänglighet)
- Avser i vilken utsträckning lagerförda artiklar kan levereras direkt från lagret till kund vid kundorder
- Tex. Andel orderrader (eller kompletta order) som kan levereras direkt från lager
- Leveransprecision
- Avser i vilken utsträckning en leverans sker vid de leveranstidpunkter som överenskommits med kunden
- Andel rättidiga order
- Leveranstid
- Tid från inkommen beställning till leverans
- Leveranssäkerhet
- Mäter leveransens kvalitet i termer av att rätt produkt levereras i rätt kvantitet
- Tex. andel order/orderrader utan anmärkning (kvantitet och kvalitet)
- Leveransflexibilitet
- Förmåga att vid behov göra förändringar i pågående order, såsom ändrade leveranstidpunkter och orderkvantiteter på lagda order eller temporärt kortare leveranstider
21
Q
Vilka syften har förpackningar? (4st)
A
- Möjliggöra effektiv hantering och lagring
- Skydda materialet och omgivningen
- Identifiera materialet
- Marknadsföra varan
22
Q
Beskriv de viktigaste planeringsaktiviteterna för transporter
A
Följande planeringskativiteter är de viktigaste vid transporter:
-
Ruttplanering - Avser att planera rutter för att maximera…:
- Kapacitetsutnyttjande av fordon
- Antal kundbesök
- Utlevererad godsmängd
och minimera…
* Totala körsträckan * Körtiden * Leveranstiden till kunderna * **Lastplanering** * Avser att optimera fyllnadsgraden med avseende på vikt, volym, lastyta eller flakyta. * Vid beräkning av fyllnadsgrad är det viktigt att beakta returflödet. Om ett fordon har 100% fyllnadsgrad ena vägen och 0% på returvägen blir total fyllnadsgraden 50%.
23
Q
Beskriv de vanligaste typerna av transaktionerna i distributionskanaler.
A
Distributionskanalen har två beståndsdelar, transkations- och materialflödeskanalen. Transaktionskanalen som avser affären mellan en köpande och säljande part och omfattar informationsflödet av de administrativa delarna av order-till-leveransprocessen.
Se bilder för de vanligaste typerna
24
Q
Vilka olika metoder finns det för artikelplacering?
A
- Fast lagerplacering
- Möjligt att placera artiklar efter t ex uttagsfrekvens
- Flytande lagerplacering
- Kräver färre lagerplatser
- Kräver färre lagerplatser
- Kombination
- T ex fast lagerplats för plockat material och flytande lagerplacering för buffertlagret
- Zonindelad lagerplacering
- Kan delas in efter tex:
- Produktfamilj
- Fysiska egenskaper
- Uttagsfrekvens
- Kan delas in efter tex:
25
Vilka är transportsystemets aktörer?
* Transportsamordnare
* Speditörer (tredjepartslogistiker)
* Ansvarar för transport, omlastning, lagring, försäkring, förtullning, mm
* Har inga egna transportresurser
* Fjärdepartslogistiker
* Genomför motsvarande tjänster som tredjepartslogistikern men äger inga resurser för fysisk hantering utan upphandlar dessa
* Transportörer
* Åkerier, Järnvägsföretag, Rederier, Flygbolag
26
Hur beräknas följande effektivitetsmått?
* Kapitalbindning
* Omsättningshastighet
* Täcktid
* Kapitalbindning = Artikelvärde \* Antal artiklar
* Omsättningshastighet = Värdet av utlevererade artiklar (per år) / Genomsnittl. kapitalbindning i materialflödet (lagret)
– Antal gånger per år ett (medel)lager omsätts
* Täcktid = (Genomsnittl. kapitalbindning i materialflödet (lagret) • 52) / Värdet av utlevererade artiklar (per år)
– Genomsnittlig tid som lagret räcker
27
Redogör för distributionsgapen
För att åstadkomma distributionens nyttovärden måste distributionsgapen överbryggas. De aktuella gapen är föjande och uppstår därför att...:
* Taktgap - ...kunder inte anskaffar och konsumerar i samma takt, vid samma tidpunkter och med samma intervall som tillverkande företag producerar.
* Kvantitetsgap - ...företag av ekonomiska skäl producerar och levererar i andra kvantiteter åt gången än vad enskilda kunder köper och konsumerar.
* Avståndsgap - ...producenter finns på få platser medan kunderna är många och utspridda på marknaden.
* Sortimentsgap - ...kunder har behov av ett bredare produktsortiment än vad enskilda producenter på ett ekonomiskt sätt kan tillhandahålla.
* Variantgap - ...kunder har behov av tillgång till fler produktvarianter än vad som ekonomiskt försvarbart för producenter att tillverkar och transportera till kund.
28
Redogör för senareläggningsstrategi (postponement)
**Senareläggningsstrategi**
* innebär att man försöker undvika att tillverka produkterna mot lager, istället lagerhåller man ingående komponenter och tillverkar inte slutprodukten förrän man fått en kundorder som specifierar vilken variant det handlar om.
* Detta använda lämpligen en produkt kan förekomma i många olika varianter.
* För att strategin skall vara möjlig krävs att ledtiden för den kundorderstyrda sluttillverkningen är kortare än leveranstid som kunderna kräver.
* Två alternativ vid tillämpning av strategin:
* _Grundutförande med tillbehör_
* Innebär att man förser ett antal grundutföranden av produkten med olika typer av tillbehör.
* Grundutförandet produceras mot prognoser och lager.
* _Modularisering_
* Innebär att produkterna delas upp i väl definierade och standardiserade delar som imbordes kan kombineras med varandra.
* Även modulerna tillverkas mot prognoser och lager.
* Strategins motsats kallas spekulationsstrategin och innebär att variantprodukter färdigtillverkas baserat på progonser.
29
Redogör för prognosmetoderna:
* glidande medelvärde
* exponentiell utjämning
* även med hänsyn till trend och säsong
**Glidande medelvärde**
* Beräknar ett medelvärde baserat på ett antal föregående perioder.
* Antal perioder som ska inkluderas avgörs från fall till fall baserat på periodlängder och efterfrågevariationernas storlek.
* Metoden ger en god stabilitet mot slumpfluktuationer men försämrad följsamhet vid trender/systematiska förändringar.
**Exponentiell utjämning**
* Beräknas via formeln P(t+1) = α \* E(t) + (1-α)\* P(t)
* P(t+1) = prognostiserad efterfrågan för period t+1
* E(t) = verklig efterfrågan under period t
* α = utjämningskonstanten
* Möjliggör en differentiering av historisk verklig prognostiserad efterfrågan i framtida prognoser.
**Hänsyn till trender och säsongsvariationer**
* Prognosen för perion n = Grundprognosen + (n-1) \* Trenden (trender)
* Säsongsindex uttrycker säsongsvariationens storlek och beräknas exempelvis genom: Säsongsindex = normalefterfrågan under månaden / medelefterfrågan all månader under året.
30
Redogör för logistikaspekterna i produktlivscykeln
31
Vilka olika vägar till ökad lönsamhet kan uppnås inom logistik?
32
Beskriv följande materialstyrningsmetoder:
* Beställningspunktssystem
* Täcktidsplanering
* Direktavrop/Kanban
* Materialbehovsplanering
* Distributionsbehovsplanering
**Beställningspunktssystem**
* Bygger på att man gör en jämförelse mellan den kvantitet som finns tillgänglig i lager och en referenskvantitet kallad beställningspunkt.
* Dimension: kvantitet.
* När referenskvantiteten underskrids sker beordring för återfyllnad av lagret.
* Två huvudtyper: kontinuerlig jämförelse och jämförelse vid givna intervall.
* Beräknas enligt: BP = SL + E \* LT
* BP = Beställningspunkt
* SL = Säkerhetslager
* E = Efterfrågan per period
* LT = Ledtid
**Täcktidsplanering**
* Lik beställningspunktssystem men dimensionerad efter tid istället.
* Om täcktiden är mindre än återanskaffningstiden + säkerhetstiden läggs en ny beställning.
* Kan antingen vara transaktionsorienterad eller periodiskt återkommande.
**Direktavrop/Kanban**
* Bygger på att direktavrop från förbrukande till försörjande enhet sker utan några order i traditionell mening, pullsystem.
* Två huvudtyper av kanban:
* Fysisk och visuell initiering
* Administrativ initiering
* Kanban bygger på användning av s.k kanbankort. När brist på material uppstår hos en förbrukande enhet frigörs ett kanbankort som skickas till den försörjande enheten som via kortet auktoriseras att börja tillverka/transportera till den förbrukande enheten och lastbäraren förses med det erhållna kortet.
**Materialbehovsplanering (MRP)**
* Bygger på att tidpunkter fastställs för när i tiden nettohehov av material uppstår, är behovsinitierande.
* Antar att efterfrågan kan beräknas och bygger inte på prognoser.
* När beräknad lagertillgång blir negativ planeras en ny inleverans in samma vecka så att brist av material undviks.
**Distributionsbehovsplanering (DRP)**
* Som MRP men används för att styra materialflödena mellan lager i distributionsnätverk.
* Förutsätter att man kan specifiera distributionsstruktuererna i nätverket på motsvarande sätt som produktstrukturer vid användning av MRP.
* Distributionsstrukturerna anger vilket lager som försörjer vilka andra lager, samt ledtidernas längd mellan lagren i nätverket.
33
Redogör för de fem olika typföretagen med avseende på kundorderpunktens placering.
* Konstruktion mot kundorder
* Företagets produkter utformasmot kundorderspcifikationer, aktiviteter styrs tids- och innehållsmässigt från erhållna kundorder.
* Kundorderpunkten ligger långt ned i produktstrukturen.
* Tillverkning mot kundorder
* Lik föregående typ men produkterna är istället helt konstruerade och redo att tillverkas innan kundorder erhålls.
* Lagren består i huvudsak av köpskomponenter, råmaterial ochegentillverkade detaljer.
* Kundorderpunkten ligger högre upp än föregående typ.
* Montering/sluttillverkning mot kundorder
* Materialanskaffning ochdetaljtillverkning sker utan koppling till enskilda kundorder.
* Produkternas slutliga utforming sker genom variantbestämning i anslutning till kundorder.
* Ligger högre upp i produktstrukturen jämfört med tidigare typer.
* Tillverkning mot plan
* Produkter tillverkas mot leveransplaner respektive prognoser och lagernivåer.
* Produkten kan tex avse kundspecefika produkter, förekommer i bilindustrin.
* Tillverkning mot lager
* Produkter tillverkas mot lager i väntan på kundorder.
34
Redogör DuPontmodellen inom logistiken
35
Hur fastställs volymvärdesklasser?
1. Hämta information om årsförbrukningen för samtliga artiklar.
2. Beräkna volymvärdet genom att multiplicera varje artikels årsförbrukning med dess försäljningspris,standardkostnad eller medelkostnad.
3. Beräkna summa volymvärde för samtliga artiklar.
4. Beräkna varje artikels procentuella andel av det totala volymvärdet.
5. Rangordna artiklarna efter deras procentandel.
6. Analysera fördelningen och tilldela varje artikel en volymvärdesklass: A,B,C
36
Vad är en prognoskontroll, hur utförs det?
Prognoskontroll innebär en kontroll av använd prognos och undersöker om den håller sig inom acceptabla felmarginaler.
Prognosfel mäts per period och definieras som skillnaden mellan en periods prognos och verklig efterfrågan. Prognosfel brukarkallas for MAD (mean absolute deviation). Det kan även mätas i MAPE (mean absolute percentage error) och uttrycks då istället som en procentsats.
En bra prognosmetod skall i det långa loppet ge små medelprognosfel.
37
Vad är ABC-klassificering?
ABC-klassificering används för differentiering i materialplanering och lagerstyrning och avser:
* Differentierade servicenivåer
* Differentierade inventeringsintervaller
* Differentierade materialplaneringsmetoder
38
Redogör de olika trafikslagen för godstransport
**Sjötransporter**
* Hög kapacitet
* Låg kostnad
* Långsam
* Geografisk begränsning
* Transport av lågvärdig bulklast över långa distanser samt containerfrakt
**Järnvägstransporter**
* Hög kapacitet
* Relativt låg kostnad
* Lämplig för långa transporter
* Geografisk begränsning
* Transport av volymkrävande och inte alltför högvärdigt gods över stora sträckor
**Vägtransporter**
* Relativt låg kapacitet
* Relativt hög kostnad
* Miljö - negativt
* Flexibelt
* Transporter från dörr till dörr - transporter till en utspridd marknad
**Flygtransporter**
* Låg kapacitet
* Hög kostnad
* Miljö - negativt
* Snabba leveranser
* Transporter av gods med högt värde och/eller låg vikt
39
Redogör för följande partiformningsmetoder, antingen genom ord eller formler när det passar:
* Ekonomisk orderkvantitet
* Bedömd orderkvantitet
* Enligt behov
* Bedömd behovstäckningstid
* Ekonomisk behovtäckningstid
**Ekonomisk orderkvantitet**
* Orderkvantitet som beräknas genom avvägning mellan ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader för att erhålla optimala kostnader.
* Beräknas genom formeln: EOK = √((2 \* E \* O)/(L \* V))
* E = Efterfrågan per tidsenhet
* O = ordersärkostnaden per ordertillfälle
* L = lagerhållningssärkostnaden i procent per tidsenhet
* V = Varuvärde per styck
**Bedömd orderkvantitet**
* Innebär att val av orderkvantietet bygger på en manuell och erfarenhetsmässig bedömning av lämplig kvantitet.
* Baseras bland annat på uppskattad årsförbrukning, inkuransrisk eller hur resurskrävande orderprocessen är.
**Enligt behov**
* Innebär att man skapar en order för varje behov och att de olika orderkvantiteterna motsvarar respektive behovskvantietet.
* Orderkvantiteterna motsvarar behovskvantiteterna och är därmed inte en partiformning i egentlig bemärkelse.
* Används främst vid kundorderstyrda materialflöden, för dyra produkter/komponenter, i planeringsmiljöer med små omställningskostnader.
**Bedömd behovstäckningstid**
* Innebär att orderkvantiteten väljs så att den täcker ett helt antal planeringsperioder, ex veckor/dagar.
* Som bedömd orderkvantitet bygger val av antal perioderpå manuell och erfarenhetsmässig kompetens. Bedömningarna sker med samma underlag som innan.
* Orderkvantiteten uttrycks som en tid i antal perioder i affärsystemet, beräknas vid varje beordringstillfälle.
* Två olika alternativ förekommer:
* I MRP beräknar man orderkvantiteten genom att summera prognosbehov, reservationer och materialbehov över de antal perioder som valts
* I förbrukningsiniterande metoder beräknas orderkvantiteten som antaler perioder gånger prognostiserad medelefterfrågan per tidsperiod.
**Ekonomisk behovtäckningstid**
* Behovtäckningstiden beräknas genom en optimering uppnås mellan ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader.
* Beräknas genom formeln: EBT = EOK / E
* EOK = ekonomisk orderkvantitet
* E = medelefterfrågan per tidsenhet.
40
Logistiksystemet kan ses som en följd av processer (5st), vilka är dessa och ange några avderas funktioner.
41
Redogör för de fyra grundläggande produktionsuppläggen ur ett logistikperspektiv.
* Funktionellt produktionsupplägg
* Produktionsresurserna organiseras efter funktion, material flyttas från grupp till grupp i olika förädlingssteg.
* Lämpligt när artikelsortimentet som tillverkas är brett och varje artikel tillverkas i få exemplar.
* + Det kan lätt anpassas till ändrade produktmixer och volymer.
* - De interna transporterna blir omfattande, komplext materialflöde.
* Lineutformat produktionsupplägg
* Produktionsresurserna organiseras efter produkten/artikeln, placeras i samma ordningsföljd som de förändlingssteg som måste genomföras.
* + Korta genomloppstida, gynnsamt ur kapitalbindningssynpunkt
* - Störningskänsligt (problem innebär stopp för hela linen), mindre flexiblet vid produktmixförändringar.
* Grupporganiserat produktionsupplägg
* Artiklar grupperas efter tillverkningslikheter.
* Produktionsresurserna grupperas kring en grupp av artiklar och inte efter funktion som i funktionellt upplägg.
* + Korta genomloppstider och låg kapitalbindning. Bättre flexibilitet vid produktmix och mindre störningskänsligt jämfört med lineutformningen.
* - Svårt att få jög kapacitetsutnyttjande på alla maskinker och arbetsplatser.
* +- Produktmiflexiblitet och störningskänslighet sämre än funk., bättre transportlösningar än funk. men sämre än line.
* Byggplatsupplägg
* Produkten placeras på en bestämd plats och produktionsresurserna flyttas fram till denna plats.
* Används när produkten är svår att transportera.
42
Redogör för prognostisering med hjälp av bedömningsmetoder och beräkningsmetoder
**Bedömningsmetoder**
* Avser metoder som i första hand bygger på individers erfarenheter och manuella välgrundade bedömningar av framtida efterfrågan.
* Hit hör allt från enkla manuella uppskattningar till detaljerat utformade formella rutiner och tillgävagångssätt med många individer inblandade.
* Bedömningsmetoder är att föredra i situationer där:
* Antalet produkter eller perioder per produkt är litet.
* Om det är nödvändigt att göra dem med lång framförhållning samt om efterfrågan i stor utsträckning påverkas av egna marknasföring.
* Om det avser produkter som är under introduktion på marknader eller under avveckling, eftersom efterfrågestatistik är beränsad.
* Kan stödjas av olika former av system via grafisk åskådliggörande, tex ställa upp ett tabellsystem.
**Beräkningsmetoder**
* Bygger på matematiska beräkningar med utgångspunkt från tidsserier över försäljning, förbrukning eller andra typer av efterfrågehistorik.
* Finns två olika metoder, betingade och icke-betingade beräkningsmetoder.
* Betingad - Baseras på tidsserier som avser någon annan förklarande variabel än den som ska prognostiseras.
* Icke-betingad - Prgonoserna är uttryckta i samma variabel som den tidsserie beräkningarna baseras på.
