Logistik

Question 1

vad betyder Logistik?

Answer 1

Styrningen av företags materialförsörjning, produktion och distribution. Det är ett samlingsnamn för alla de verksamheter som ser till att material och produkter finns på rätt plats i rätt tid. Logistik syftar till att öka ekonomisk vinning, både genom lönsamhet och miljörelaterade krav.

Question 2

Vad är produktionssystemet indelat i för delsystem?

Answer 2

slutet system. De delsystem som finns är:

• Materialförsörjningssystem
• Produktionssystem
• Distributionssystem

Question 3

Vad är syftet med logistik?

Answer 3

Syftet med logistik är att förbättra effektiviteten i ett företag och därmed åstadkomma en positiv resultat påverkan.

Question 4

Hur kan logstiksystemets effektivitetspåverkan uttryckas?

Answer 4

• variabler som påverkar företagets intäkter
• variabler som påverkar företagets kostnader
• variabler som påverkar företaget tillgångar
• variabler som på verka miljön
• Det finns även n variabler som indirekt mäter logistiksystemets förmåga att uppfylla effektivitetsmålen.

Question 5

Vilka effektivitetsvariabler pratar man ofta om?

Answer 5

• Kundservice
• Kostnader, logistiksystemet påverkar ett flertal kostnadsposter.
  
  • Den fysiska hanteringen
  • förflyttningen och lagringen av material ger upphov till kostnader i form av person-, material, drift- och avskrivningskostnader
  • Administrativ personal och informationssystem.
  • Bundna kapitalet
  • brist och förseningskostnader
• Kapitalbindning
  
  • Påverkar företagets kassaflöde och betalningsförmåga
  • Anläggningstillgångar = byggnader, maskiner, mm
  • Omsättningstillgångar = material i lager, under produktion eller i transport.
• Flexibilitet
  
  • Leveransflexibilitet = leveransförändringar
  • Produktmixflexibilitet = med befintlig kapacitet snabbt anpassa produktionen, ställa om för att tillverka mer av en specifik produkt
  • Volymflexibilitet = förmågan att snabbt öka eller minska produktions- och leveransvolymerna oavsett om de samtidigt sker mixförändringar.
• Tid
  
  • Leveranstid = time- to- cutomer (TTC)
  • Produktutvecklingstid = time- to- market (TTM)
• Miljö
  
  • De miljökrav som samhället, näringslivet, offentlig förvaltning och kunderna ställer

Question 6

Hur kan man beräkna företagets avkastning ?

Answer 6

Räntabilitet på totalt kapital= Vinst/ Totalt kapital= (intäkter- kostander) /totalt kapital

Question 7

Beskriv DuPont modellen. Hur kan man gra förbättringar?

Answer 7

Det är inte säkert att alla förbättringar har direkt eller lika stor påverkan på både vinstmarginalen och kapitalomsättningshastigheten och det gäller därför att prioritera förbättringar för att få högsta avkastning. Ex om ett företag har en hög omsättningshastighet så krävs en relativt låg absolut vinstökning för att uppnå en relativt hög lönsamhetsförbättring.

Question 8

Logistiska mål och konflikter: Vilka olika orienteringar finns?

Answer 8

Funtionsorientering och flödes-/processorientering

Den funktionella organisationen med fokus på specialisering och resursanvändning är då sällan den bästa organisationsformen. Krävs mer flödes eller processorienterad ansvarsfördelning och organisation där fokus är på logistikens processer i syfte att effektivt skapa värde för kunden istället för att optimera resursanvändningen inom en funktion så kallad suboptimering.

Question 9

Vad är orerkvalificerare respektive ordervinnare?

Answer 9

Orderkvalificerare= variabler som är dörröppnare till en marknad men som inte av sig själva innebär att kunden köper produkten. Minimiprestation

Odervinnare= variabler som är avgörande för om kunden väljer produkten eller inte. Det är därför viktigt att prioritera ordervinnarna. Ex pris

Vilka variabler som är kvalificerare och vinnare kan ändras över tid och över produktens livscykel.

Question 10

Vad är den logsistiska strategin vad brukar man nämna som den hållbara logistiska strategin?

Answer 10

En strategi utgörs ac de planer eller handlingsmönster som integrerar en organisations huvudsakliga mål, policyer och verksamhet till en sammanhöngande helhet.

Hållbar logistik strategi

Hållabarhet defineras som: ”development that meets the needs of the present without comprising the ability of future generations to meet their needs.”

Man pratar om att balansera tre dimensioner:

• social prestation
• Miljömässig prestation
• Ekonomisk prestation

Question 11

Vilka klassiska logistiska målkonflikter finns det?

Answer 11

Hög kundservice - Hög kapitalbindning

Små serier - Hög produktionskostnad

Hög kundservice - Låg kapitalbindning

Små serier - Högt kapacitetsuntnytjande

Question 12

Hur defineras en logistisk process?

Answer 12

Process= följd av sammanhängande aktiviteter som upprepas gång efter gång och har en tydlig början och slut. Den transformerar input till output. På motsvarande sätt kan man beskriva logistiksystemet med dess huvudsakliga funktioner.

Question 13

Vilken klassificering brukar man göra av processer?

Answer 13

• Kärnprocess=bidrar direkt till kundvärde. Initieras av en händelse
• Stödprocess=stödjer kärnprocesser så de kan genomföras effektivt
• Ledningsprocess= T.ex. Långsiktig strategi- och affärsplanering

Question 14

Vilka olika 7 grundtyper brukar kärnprocesserna delas upp i?

Answer 14

1. Produktutveckling – Från identifierat behov på markanden till lanserad produkt
2. Försäljning- Från identifierat prospekt till överenskommelse med kund
3. Order- till- leverans- Från erhållen kundorder till faturerad utleverans
4. Anskaffning- Från identiferat materialbehov till mottagen godkänd leverans
5. Tillverkning och service- Från identifierat behov till utförd, tillgänglig och godkänd värdeförädling
6. Distribution- Från produkt fysiskt tillgänglig att distribuera till produkt på plats hos kund.
7. Efter leverans- Från produkt leverad eller tjänst utförd till garantitidens eller avtalsöverenskommelses utgång.

Question 15

Vilka logistiska funktioner pratar man om?

Answer 15

• Prognostisering
  
  • Ett materialflöde startas av en efterfrågan, den okända delen måste uppskattas, det benämns prognostisering. Man kan göra långsiktig och kortsiktig prognostisering.
• Kundorderbehandling
  
  • Den kända delen av efterfrågan utgörs av erhållna kundorder. Kundorderbehandling inkluderar att besvara en offertförfrågan, mottagning och hantering av leveransplaner samt orderbekräftelse och registrering i affärssystemet.
• Material- och produktionsstyrning
  
  • Planera när och hur mycket som ska levereras till lager eller kund.
• Transportplanering
  
  • De planeringsaktiviteter som föregår en extern transport av gods
• Inköp
  
  • Ansvarar för att nödvändigt material kommer till produktionssystemet när det efterfrågas
    
    • Strategisk anskaffning= välja leverantör och ta fram avtal med leverantörer på lång sikt.
    • Operativ anskaffning= på repetitiv basis identifiera anskaffningsbehov
• Materialhantering och interna transporter
  
  • Hantera och förflytta gods internt i en anläggning
• Produktion
  
  • Den funktion som tillför produkten ett värde.
• Lagring
  
  • Fysisk lagerhållning av gods i ett lager.
• Externa godstransporter
  
  • Det fysiska genomförandet av godstransporten.

Question 16

Vilka logistiska flöden pratar man om?

Answer 16

Materialflöden

Materialflöden representerar stora värden, har direkt miljöpåverkan och kräver stora resurser för att genomföras. Det fysiska materialflödet kan kopplas till fyra olika systemkomponenter:

• Förflyttning inom en anläggning
• Godstransport mellan anläggningar
• Materialhantering i samband med godsmottagning
• Transport och materialhantering mellan olika typer av lager

Informationsflödet

Informationflödet är en förutsättning för effektivt materialflöde. Affärssystem (ERP-system) och IT-system används som stöd för logistiska flöden. Information om efterfrågan består bland annat av:

• försörjningsinformation
• prognosinformation
• kundorderinformation

Behovet av efterfrågeinformation ger upphov till flera informationsflöden. Information om leverantörernas leveransförmåga är också viktig. I ett effektivt logistiksystem överförs all nödvändig information med någon form av automatisk informationsöverföring, t.ex. EDI (electronic data interchange). Detta kan göras t.ex. genom att ha en laserskanner som läser av streckkoder som identifierar varor.

Monetära flödet

Som följd av ett materialflöde från en leverantör till kund följer ett betalningsflöde i motsatt riktning. Vid returer går betalningar också åt andra hållet.

Question 17

Vilka är logistikens aktörer? vilka två grupper delas dem in i?

Answer 17

• Kravställare:
  
  • Kunden:
    
    • det är den slutgiltliga användaren av produkterna och tjänsterna som avgör om tidigare processer har varit effektiva. Slutkonsumenten är den som slutligen kommer avgöra vilka intäkter logistiksystemet kommer generera och bör alltid identifieras som kund. Kunden ställer krav och utvärderar processen och de bör därför vara en central del av logistiken.
  • Samhället:
    
    • Ställer också krav på logistiksystemet, t.ex. genom lagar och regleringar.
• Genomför logistiksystemets processer:
  
  • Varuägarna:
    
    • När en leverantör säljer en artiklen övergår äganderätten. Den som äger godset som förädlas, lagras och förflyttas benämns varuägare.
  • Varuförflyttarna:
    
    • Det är inte säkert att den som förflyttar godset äger det, men i många fall är det leverantören som får betalt när varan sålts. Varuförflyttarna jobbar på uppdrag av varuägarna. Dess uppgift är att skapa en effektiv varuhantering.

Question 18

Man talar om två olika perspektiv på logistik, vilka? hur kan de delas in?

Answer 18

Tidsperspektiv

• Strategiskt perspektiv=Långt fram i tiden. Görs för att få bästa möjliga förutsättningar för framtida hög effektivitet.
• Taktiskt perspektiv=Mellanlånga och korta beslut. Öka effektivitet genom att omdisponera de resurser som företaget förfogar över.
• Operativt perspektiv=De mest kortsiktiga besluten. Skapa hög effektivitet hos logistiksystemets befintliga resurser. I många fall är dess beslut begränsade av de taktiska. Ofta påverkar ett beslut alla nivåer av perspektiv. Att optimera ett enskilt beslut utan hänsyn till följderna kan innebära suboptimering.

Systemperspektiv

• Internt perspektiv
  
  • Systemgränserna är företagsgränserna. Leverantörer och kunder är externa komponenter. Systemet kan påverkas men inte styras. Fokus är samordning mellan materialförsörjning, produktion och distribution.
• Externt perspektiv
  
  • Systemgränserna dras så att även direkta leverantörer och kunder involveras. Lösningar och optimeringar görs för mer än ett företag i taget. Ofta nödvändigt vid partnerskap.
• Nätverksperspektiv
  
  • Inkluderar leverantörernas leverantörer och kundernas kunder. Alla aktörer inkluderas från råvara till slutlig förbrukare, en komplett försörjningskedja.

Question 19

Vilka olika tidsfaser har logistiken gått igenom?

Answer 19

1. Transport- och lageroptimering
2. Materialadministration
3. Logistik Strategi
4. Supply Chain Management

Question 20

Vad har logistiken för avgränsande disipliner?

Answer 20

• Organisationsteori
  
  • Arbetsorganisation
  • Interorganisatoriska relationer
  • Strategi
• Marnadsföring
  
  • Distributionskanaler
  • Industriella nätverksteorin
• Operationsanalys
  
  • Matematisk modellering
  • Eknomistyrning
• Teknik
  
  • Transportteknik
  • Porduktionsteknik
  • Hanteringsteknik
  • Förpackningsteknik
  • Informationsteknik

Question 21

Vad utgörs materialflödet i logistiken av?

Answer 21

Materialflödet i logistik utgörs av förflyttning, hantering och lagring av varor.

Materialhantering=förflyttning och hantering av varor

Godstransporter=externa förflyttningar av varor mellan anläggningar

Question 22

Vad vill man uppnå vill lagring?

Answer 22

Lager kan vara distributionslager, butikslager, förråd, färdigvarulager.

Vid utformning av fysiskt lager vill man uppnå hög fyllnadsgrad och låg driftskostnad för att

• minimera lagerhållningskostnaderna
• minimera hanteringskostnaderna

Onödiga förflyttningar ska undvikas genom att anpassa lagret till de processer som ska utföras, t.ex. ska högfrekventa artiklar placeras så att transportsträckan minimeras och i lättåtkomliga utrymmen

Question 23

Vad har vi för olika layout överväganden vid lagerhantering? beskriv den första L

Answer 23

Målet vid utformning av lagerlayout är att skapa så rationella flöden som möjligt samtidigt som utnyttjandegraden blir hög.

Linjära flöden:

• Godsmottagning och utleverans sker på motsatta sidor
• Alla gods flödar genom hela lagret
• Fördelar
  
  • Flödena genom anläggningen blir tydliga, föörenklar användningen av automaticerade hanteringssytem
  • Fördelaktigt vid stora volymer av få artiklar
• Nackdelar
  
  • Ej fördelaktigt att differentiera artikelplacering
  • Alla varor transporteras ungefär lika långt, kan innebära onädigt hanteringsarete och höga kostnader

Question 24

Vad har vi för olika layout överväganden vid lagerhantering? beskriv den andra u

Answer 24

U- formad layout:

Godsmottagning och utlastning i samma ände av anläggningen, hanteringsmässsig effektivisering

Skapar bättre möjligheter att differentiera artikelplacering

Question 25

Vad är de sista layout alternativet för lager? hur genomför man den? samt vad ska man tänka på vid valen?

Answer 25

I verkligheten förekommer ofta kombinationer och varianter av u-formad och linjär layout.

Andra aspekter att tänka på vid lagerlayout är:

I hur hög grad lokalens höjd ska utnyttjas. Ger mer utrymme men kräver speciell hanteringsutrustning.

Hur breda transportgångarna ska vara. Ger mindre utrymme men enklare manövrering för truckar.

Tumregel vid lagerutformning:

Hanteringseffektivitet går före ytutnyttjande

Zonindelning av lagret

1. Zonindelning=dela upp lagret i mindre lager, zoner
2. Hanteringsmässigt likvärdiga artiklar placeras i samma zon → minimera hanteringsarbetet
3. Ger störst effekt vid U-formad layout → Förflyttningsavståndet för olika zoner kan bli större än vid linjär layout

Olika principer för att genomföra zonindelning:

• Om merparten av plockorderna endast innehåller artiklar från en produktfamilj → placera artiklar tillhörande samma produktfamilj i egna zoner → minskade förflyttningsavstånd
• Uttagsfrekvensen kan användas för att sortera. Målet är att förenkla hanteringsarbetet för de artiklar som plockas mest frekvent.
• Avseende på lagerförutsättningar orsakade av artiklarnas fysikaliska egenskaper. Olika fysiska egenskaper kan kräva olika förvarings- och hanteringssystem

Question 26

Vad har vi för olika typer av artikelplacering i lager?

Answer 26

Den fysiska placeringen av artiklar i lagret kan baseras på:

1. Fast eller flytande lagerplacering
   Fast placering= en artikeltyp lagerhålls på en förutbestämd, fast plats i laget.
   Flytande placering= artiklar har inte givna lagringsplatser, utan placeras där utrymme finns
   Vid fast krävs större total lagringsvolym än vid flytande. Vid fast kan layouten anpassas lättare. Det är även möjligt att kombinera fast och flytande placering.
2. Placering baserad på fysisk närhet
   Man kan placera varor som normalt ingår i samma order eller samma utseende nära varandra. Dock finns risk för felplockning.
3. Golv- eller höjdplacering
   Golvytan är den mest åtkomliga, lagerplatser högre upp kräver andra materialhanterare. Här har vikt och volym betydelse. Det är vanligt att använda de nedersta nivåerna som plocklager och de översta som buffertlager.

Question 27

Vad menas med enhetslaster i lager?

Answer 27

Om ordrarna avser mindre kvantiteter än en hel pall kan hanteringsarbetet effektiviseras genom att man skapar enhetslaster som är mindre än hela pallar, t.ex. kvarts- eller halvpall. Det bästa är om artiklarna lagras i dessa enheter vid tillverkning, om det inte är möjligt krävs ompackning i lagret. Genom att erbjuda rabatt på dessa enhetslaster kan hanteringsarbetet förenklas avsevärt. Nackdelen är att lagerutnyttjandet blir något mindre än vid lagring av större laster.

Question 28

Vad finns det för olika förvaringssystem?

Answer 28

Djup- och fristapling

Bäst lagerutnyttjande. Varorna placeras direkt på golvet och fritt staplade ovanpå varandra. Endast de yttre enheterna är direkt tillgängliga. Mest användbar vid stora volymer av samma artikel och om hållbarhet inte är ett problem eftersom de sist inplacerade enheterna är de som tas ut först.

Ställagelagring

Artiklarna lagras i en lastbärare, normalt pall, som placeras i fack i pallställage. Samtliga pallar ska vara direkt åtkomliga från transportgångarna. Hög flexibilitet men inte lagerutnyttjande.

Automatlagring eller AS/RS (automated storage and retrieval)

Automatiserade förvarings- och hanteringssytem.
Består av flera rader av höga lagerställage. En automatkran förflyttar sig längs ställagerradena och hanterar alla in- och uttag. Plockning ur förpackningar kan också vara automatiserat.

Hyllfackslagring

Artiklar lagras i lådor eller fack in en hyllkonstruktion. Bra vid många artiklar i små volymer

Paternosterlagring

Lagring av artiklar från brutna förpackningar. Kallas även karusellager.

Question 29

Materialhantering: vilka olika hanteringssytem finns det?

Answer 29

Kan vara automatiserat- conveysystem eller AGVS som är mer flexibelt. Det vanligaste är en bemannad truck i kombination med vagnar. Vanligaste trucktyperna:

• Lyftvagn
• Låglyftare
• Staplare
• Lågplockstruck
• Motviktstruck
• Högplockstruck

Question 30

Materialhantering: det finns två olika principer för material uttag vilka? vad består dem av? Vilka olika typer av dem finns det?

Answer 30

Materialuttag ur lager:

För att genomföra materialuttag krävs information om vilket material som ska plockas och till vilken adress. Det förmedlas via en plockorder. Det kan vara en tillverkningsorder, lagerpåfyllnadsorder eller utleveransorder.

Materialuttag till tillverkning =uttag av insatsmaterial till tillverkning Principer:

1. Satsning: Material plockas ut ur förrådet som en sats (kit)
2. Batchning: Större förpackningar av det urval som kommer förbrukas förs fram till produktionsenheten
3. Kontinuerlig försörjning: Små förpackningar av en större mängd flyttas fram till produktionsenheten. De byts ut i takt med att de förbrukas. Kräver stora ytor

Materialuttag till extern kund

Exakt de artiklar som ingår i kundorder plockas ut.

Principer för plockning:

• material-till-man: Material transporteras till speciella plocknings- och sorteringsplatser där plockning sker. Plockarens förflyttning i lagret minskar. Fördelaktig vid stora volymer och ett fåtal orderrader.
• man-till-material: En eller flera personer förflyttar sig i lagret och plockar direkt från lagerplatserna. Plockordningen bestäms av artiklarnas lokalisering i lagret. Plocka-packa innebär att man plockar ordern direkt i transportförpackningen.

1. Plockning av flera order
   används vid små ordrar. Plockningen sker i den ordning de står i lagret
2. Plockning av enskilda order
   många orderrader. Effektivast är de om man kan plocka ordern direkt i transportförpackningen eller på den slutgiltiga lastbäraren. Man- till- material
3. Plockning av delar av order
   mycket stora ordrar. Delar upp plockningen i zoner, slår sedan ihop den i efterföljande sortering
4. Plockning av artiklar
   Ariklar plockas till sorteringsplats enligt material- till- man.

Question 31

Vilka olika transportslag finns det? vad betyder intermodala transporter?

Answer 31

Sjötransporter:

Det långsammaste av de tillgängliga trafikslagen. Möjliggör transport mellan hamnar men inte från leverantörens till kundens anläggningar. Har den lägsta driftskostnader. Den stora lastkapaciteten är en stor fördel samt flexibiliteten vad gäller rutter. Container och RoRo(roll on roll off) fartyg är vanligast.

Järnvägstransporter:

Kan transportera stora mängder gods långa sträckor. Nästan vilken godstyp som helst kan fraktas med järnväg. Ger bra transporthastighet. Dock är oftast avgångsfrekvensen lägre och järnvägsnätverket är inte lika utbrett som vägnätverket. Mest effektivt med avseende på energi pga att de dras på el.

Vägtransporter

Vanligaste transporten. Det enda trafikslag som kan erbjuda transport direkt från leverantörens till kundens anläggning. Nästan vilket gods som helst kan transporteras vart som helst, därmed väldigt flexibla. Stora miljökonsekvenser.

Flygtransporter:

Mycket snabb service över långa distanser. Mellan terminaler och inte direkt från leverantör till kund. Högst kostnad. Används främst för gods med högt värde och eller låg vikt. Främst med fraktplan men kan även göras med persontrafik.

Intermodala transporter=kombinerade transporter

Genom att kombinera transportslag kan fördelarna kombineras för att bli så effektivt som möjligt. För att det ska vara lönsamt krävs effektivitet samt låga kostnader för de extra terminalarbetet vid ompackning.

Question 32

vad är transportsystemets aktöer?

Answer 32

Aktörer samverkar för att skapa en transporttjänst.

Transportsamordnare

Företag utan egna förflyttningsresurser. Deras roll är att ansvara för upplägg och genomförande av transporter. De kan även utföra lager och terminalaktiviteter.

Speditörer

Fungerar som transportförmedlare, dvs ingår avtal om transporttjänster för transportköparnas räkning. De tjänster de ansvarar för är transport, omlastning, lagring, försäkring mm. Speditörer genomför inte transporten själv utan anlitar transportörer. Eftersom den ansvarar för godsflöden från många olika kunder har den möjlighet att samordna flöden av olika slag.

Tredjepartslogistiker

Speditörerna fungerar som en tredje part mellan en köpare och en säljare, de brukar därför också kallas tredjepartslogistiker. De tar i normalt ett större helhetsansvar för hela logistikupplägget. Även fjärdepartslogistiker förekommer, skillnaden är att de inte äger några resurser för för fysisk hantering utan upphandlar dessa av andra aktörer.

Transportörer

De transportsamordnande företagen genomför normalt inte de fysiska transporterna själva utan anlitar transportörer. Åkerier genomför lastbilstransporter. Rederier genomför sjöfrakterna. Flygfrakt utförs av flygblag. Järnvägsföretag är mestadels statligt ägda.

Infrastrukturhållare

Infrastruktur i form av vägar och järnvägar tillhandahålls till stor del med hjälp av skatter, men till viss del med vägtullar och banavgifter.

Question 33

Vilka olika typer av förpavkningar brukar man prata om?

Answer 33

För att möjliggöran effektiv hantering och lagring, ge skydd år materialet och omgivningen under hanteringen och för att identifiera det aktuella materialet är det i regler i någon form av förpackning.

Enhetslastbärare

Den förpackning som en produkt förvaras i kallas primärförpackning. Förpackningarna ska passa på enhetslastbärare, t.ex. lastpallar. Pallarna ska i sin tur passa i en container.

Engångs- och flergångsförpackningar

Viktiga kriterier vid ett sådant övervägande är efterfrågans säsongsvaritioner, transportavståndet och omloppstiden. Vid hög efterfårgevariation, stora transportavstånd och lång omloppstid svårt med flergångsförpackningar. Kan dock vara ett krav då förpackningar kan vara dyra. Är också en fördel ut miljösynpunkt.

Question 34

Vilka roller brukar man tala om att förpackningar har?

Answer 34

1. Möjliggöra effektiv hantering
2. Möjliggöra effektiv lagring
3. Skydda materialet (produkten)
4. Skydda omgivningen
5. Identifiera materialet (produkten)
6. Marknadsföra varan

Question 35

Vad innebär kundservice?

Answer 35

Kundservice= begrepp för alla de kringtjänster som erbjuds kunden i en affärsuppgörelse

Question 36

vad är kundservicens olika tidsfaser?

Answer 36

I logistikperspektivet innefattar kundservice alla de aktiviteter med anknytning till materialflödet som skapar mervärde för kund. Den kan delas in i fyra tidsfaser:

1. före order
   Förse kunden med information om förutsättningar så att kunden kan planera sin verksamhet
2. från order till leverans
   Hur enkelt det är att lägga en order och i hur grad leverantören kan underlätta för kunden och anpassa efter kundens önskemål.
3. vid leverans
   Kundservice
4. efter leverans
   retur av produkter och reservdelar

Question 37

vad finns de för olika leveransservice element?

Answer 37

Själva order till leverans processen brukar benämnas leveransservice

• Lagerservicenivån- avser i vilek utsträckning lagerförda artiklar kan levereras direkt från lager till kund vid kundorder. Kan defineras på olika sätt.
• Leveransprecision- avser i vilken utsträckning en leverans sker vid de leveranstidpunkter som överenskommits med kunden.
• Leveranssäkerheten- mäter leveransen kvalitet o termer av rätt produkt levereras i rätt kvantitet.
• Leveranstiden- är den tid som åtgår från attt kundorder erhållits tills leverans kan ske.
• Leveransflexibilitet- avser förmågan att anpassa sig till förändrade kundönskemål i överenskommen och redan pågående order.

Question 38

vad innebär leveransservice index?

Answer 38

Vid perfekt leveransservice levereras order vid överkomna tidpunkter och innehåller inga kvantitets- och kvalitetsfel. Man kan räkna ut leveransserviceindexet genom att multiplicera procentsatserna för olika leveransserviceperspektiv.

Ex. Alla perspektiv väger lika tungt: 80% leveransprecision, 95% leveranspålitlighet, 99% perfekta fakturor, 96% av kundordrarna utan returer → 0,8 x 0,95 x 0,99 x 0,96=0,72

Question 39

vad innebär informationsutbyte och logistiktjänster?

Answer 39

Kundservice genom att tillhandahålla materialflödesinformation och erbjuda logstikrelaterade tjänster som komplement toll leverans av den fysiska produkten. Kan va all information som ger mervärde för kunden.

Question 40

Vilka analyssteg bör genomföras vid fastställande av totalt kundserviceåtagande? Hur ser sambandet ut?

Answer 40

Kundservice kan skapas under olika faser av affärsuppgörelsen. Det är oftast mer kostsamt att erbjuda hög kundservice jämfört med låg, därför är det viktigt att balansera kostnaderna för kundservicen med de intäkter som service förväntas ge upphov till. Följande analyssteg bör genomföras:

1. Kundanalys
   Vad är kundens behov av kundserviceprestationer
2. Analys av befintlig kundserviceprestation
   Man måste veta hu väl nuvarandra kundservice åttaganden överenstämmer med kundbehoven. Det är viktigt att bägge parter använder samma definitioner.
3. Marknadsanalys
   studeta konkurrenter för att veta om den egna prestationen är för bra eller dålig.
4. Kostnads- och intäktsanalys
   Kundservicen har en direkt ksotnadspåverkan

Det är mer kostsamt att höja lagerservicenivån från 97 till 98% än från 70 till 71%.

Även intäkterna påverkas av kundservicen. Den är dock svårare att beräkna jämfört med kostnaderna. Men den brukar beskrivas som en S-kurva.

Sambandet mellan täckningsbidrag och kundservice visar vid vilken kundservice maximalt täckningsbidag erhålls.

Question 41

Fastställande av kundservicestrategi: Vilka diffentieringar?

Answer 41

Differentiering av kundservicedimensioner
Differentiering kan innebära att man fokuserar på dimensioner som är betydelsefulla för kunderna för vilka man samtidigt har sämst konkurrenskraft. En liten prestationsökning av en sådan dimension kan då generera stort mervärde för kunden. Man kan också identifiera kundserviceelement som är mindre kostsamma att förbättra än andra men som är lika betydelsefullt för kunderna.

Differentiering av kunder och produkter
En enhetlig service till alla kunder och för alla produkter skulle innebära orimligt höga kostnader för företaget. Det skulle även innebära att de viktigaste kunderna och produkterna skulle få för låg serviceprestation och de mindre viktiga skulle få alldeles för hög service. Ofta står 20% av kunderna för 80% av täckningsbidraget, genom att gruppera kunderna i en ABC-analys kan man differentiera kundservicen mellan grupperna. Ett annat sätt att gruppera kunderna är genom att göra en analys av kritiskt värde.

För att kunna förbättra de totala kundserviceprestationerna är det nödvändigt att veta den befintliga kundserviceprestationen.

Question 42

Vilka olika kostnadstyper finns?

Answer 42

Utgörs av kostnader som kan hänföras till de logistiska aktiviteterna. Följande kostnadstyper finns.

1. Transport- och hanteringskostnader
   De kostnader som har att göra med förflyttning av gods härrör från intern hantering och externa godstransporter samt från förpackningar och godsskador som uppstår under hanteringen.
2. Emballeringskostnader
   Alla kostnader soom är förknippade med förpackningsmaterial, emballering och godmärkning.
3. Lagerhållningskostnader
   
   1. 3 kostandskomponenter
      
      1. Kapitalkostanden
         ​Ett sätt att värdera kostanden för lagerföring är att likställa material bundet i lager med en investering i omsättningstillgångar. Lagerföringskostnaden motsvarar då det alternativa avkastningskravet för det i lagret bundna kapitalet.
      2. Förvaltningskostanden
         ​avser kostanden för lagerlokalen och de lagerrealterade aktiviteter som de lagerförda atriklarna för med sig.
      3. Osäkerhetskostnaden
         ​Att lagerhålla artiklar är förknippat med osäkerhet och risktagande.
   2. Sär och samkostander
      
      1. Särkostander är sådana ksotande som tillkommer eller faller bort som ett resultat av ett beslut- i detta fall ett beslut om att öka eller minska de genomsnittliga lagervolymerna.
      2. Samksotander ör lagerhållningskostander som inte förändras när lagervolymerna varier.
   3. Lagervärdering
      
      1. Bestämma ett enhetligt värde för alla lagerförda eneheter. Finns några vanliga principer:
         
         1. Standardpris = Ett pris per syck som används som värdering av egentillverkade atriklar
         2. Medelpris= används för att värdera inköpsatriklar. Beräknas löpande ex. de kommer en inleverans med 10st artiklar för 15Kr/st och en inleverans med 50st artiklar för 16Kr/st ger att medelpris på:: (10*15+50*16)/60=15,83 Kr
         3. Pris enligt först-in-först-ut (FIFU)= Den förstainleverarade kvantiteten av en atrikel förväntas levereras ut först
      2. lägerhållningsränta= (kapitalsärkostanden+förvaltningskostanden+osäkerhetssärkostnaden)/Modellagervärde
4. Administrativa kostnader
5. Orderkostnader
   Ordersärkostnaderna delas in i:
   1. Omställnings och nedtagningskostnader
      Kostander för den tid det tar att ställa om en tillverkningsprocess från en tillverkningsorder till en annan.
   2. Kostnad för kapacitetsförlust
      beror på produktiondporcessen respektive inköpsprocessens beläggningsgrad.
   3. Materialhanteringskostnader
   4. Orderhanteringskostnader
6. Kapacitetsrelaterade kostnader
   
   1. De tillgänfliga anläggningarna, fordon maskiner tillsammans med personalen är den tillängliga kapaciteten. Årliga avskrvningar samt ksotnader för underhåll och drift av anläggningarna utgör kapacitetskostander.
7. Brist- och förseningskostnader
   Bristkostander uppstår när en leverans inte kan ske enligt kundens önskemål.
8. Vissa delkostnader kan hänföras till fler än en kostnadstyp. När man räknar på de totala logistikkostnaderna är det viktigt att säkerställa att inga kostnader dubbelräknas pga de ingår i mer än en kostnadstyp.

Question 43

Kapitalbindning: Vad kan företagets tillgångar delas in i?

Answer 43

Företags tillgångar delas in i

• anläggningstillgångar
• omsättningstillgångar

Question 44

Kapitalbindning: Hur kan kapitalbidningen beräknas?

Answer 44

• absoluta tal
• Lagretsomsättningshastighet= (årliga antal förbrukade eneheter)/(Genomsnittligt antal enheter i lager
• Genomsnittlig liggtid=(Genomsnittlig kapitalbindning*52)/(Utleveransvärde per år)=(1*52)/(Omsättningshastigehten)

Question 45

vad är en kapitalbindningsanalys?

Answer 45

En metod för att kartlägga och värdera kapitalbindningen. All information måste samlas in om vilka artiklar, vilka lager, förädlingsoperationer och transporter som förekommer. Det krävs även information om hur stort flödet är. Därefter kan ett flödesschema samt kapitalbindningsdiagram göras.

mellager=säkerhetslager+ seriestorlek/2

genomsnittligkapitalbindning= medellager*varuvärde i lager

genomsnittligkapitalbindningskostnad= lagerränta*kapitalbind.

Genomsnittlig liggtid=Medellager/efterfrågan

Question 46

vad är en totalkostandsanalys?

Answer 46

För varje alternativ beräknas alla kostnader som påverkar logistiksystemet och därefter kan de jämföras. T.ex.

1. Lagerhållningssärkostnader i lager
2. Lagerhållningssärkostnader under transport
3. Lagerhållningssärkostnader i distributionslagret
4. Fraktkostnader

Question 47

Vad är logistiksystemets miljöpåverkan?

Answer 47

Logistiksystemets miljöpåverkan kan vara en del av kundservicen, oderkvalificerare och totalkostnad. I många fall är det dock svårt att uppskatta kostnadskonsekvenserna. Ofta förekommer konflikter mellan de företagsekonomiska målen och miljömålen.

Godstransporter påverkar miljön genom utsläpp, trängsel, däckslitage. Tillverknings- och lageraktiviteter påverkar genom energiförbrukning, utsläpp mm.

Question 48

Vad är godstransporters miljöpåverkan? Hur påverkar de lokalt, regionalt och globalt?

Answer 48

Emissioner kan ge upphov till:

• Växthuseffekt
• Övergödning
• Uttunning av ozonskiktet
• Marknära ozon
• Påverkan av metaller
• Brutna kretslopp
• Exploatering av natur
• Tätortspecifika problem

Flygtransport är det trafikslag som har störst påverkan på växthuseffekterna per tonkilometer.

Vid låga farter är sjötransport ett energisnålt sätt att transportera gods.

Question 49

vad är produkters och förpackningarsmiljöpåverkan?

Answer 49

Förpackningar resulterar i avfall efter användning. Deras utformning kan förenkla hanteringen och öka fyllnadsgraden i transporterna.

Question 50

vad är miljöanpassad logistik? vilka angrepps sätt finns på miljöhänsyn?

Answer 50

Det är svårt att tala om en helt miljövänlig logistik. Det finns ofta begränsande faktorer miljö, ekonomi, teknik eller sociala förhållanden.

Angreppssätt för miljöhänsyn

Det finns tre angreppssätt på miljöhänsyn:

• Förebygga- viktigast
• Återanvända och återvinna
• Avhjälpa /filtrera – filtrerar bort farliga substanser

Question 51

Miljöhänsyn: vad finns de för handlingsalternativ för godstransporter och för handlingsförslag?

Answer 51

• Val av trafikslag
• Teknisk förbättring av fordon och infrastruktur
• Alternativa bränslen
• Efterbehandling av bränslen
• Anpassad transport- och lastplanering
• Förändrat körsätt

Handlingsförslag:

• Öka fyllnadsgraden, vanligen är den inte mer än 50%
• Använda “Grön avgång”-leverans först när det finns plats på ett fordon som ska till den aktuella platsen
• Tidsfasta leveransdagar-Leveranser endast tillåtna vissa dagar → lättare att planera
• Samdistribution- Gods från olika leverantörer till olika kunder lastas på samma fordon
• Brytpunktsdistribution- Godsflöden samordnas mellan terminaler, sk. brytpunkter
• Mjölkrundor- En bil samlar upp mindre partier längst en transportslinga till terminal
• Balansera returflödena- balans mellan ut och inflöden till en region. Gods som annars skulle returneras på annat sätt kan lastas på samma sätt som inflöden
• Rutt- och lastplanering- Mha IT-baserade planeringssystem kan rutter optimeras
• IT-system- fördjupat informationsflöde för att samordna och planera leveranser
• Lokala leverantörer- Minimera positioneringsträckor
• Fordondesign- som möjliggör ökade lastvolymer
• Körsättet- Mjukare körning, lägre hastigheter samt eco-drivning

Question 52

Miljöhansyn: Vad finns de för handlingsalternativ för alger och produktionsanläggningar?

Answer 52

Minska energianvändningen t.ex. genom temperaturminskning och belysningen.

Question 53

Miljöhansyn: Vad finns de för handlingsalternativ för Produkter och förpackningar?

Answer 53

• Underlätta för användaren att sortera ut förpackningarna efter användning. Se till att de sorterade förpackningarna körs bort och återvinns.
• Även minska användandet av förpackningar, packa fler artiklar i stora förpackningar
• Förpackningar som möjliggör mer kompakta laster
• Ändra produkternas utformning så att mindre och enklare förpackningar kan användas

Question 54

Miljöhansyn: Vad finns de för handlingsalternativ i försörjingskedjan?

Answer 54

• Val av leverantörer och att ställa krav på leverantörer och leveranser.
• Vid inköp kan krav ställas på att köpartiklarna är miljövänliga.
• Att köpa in stora mängder minskar transporten
• Utveckla välfungerande distributionssystem för returer. Dessa har sällan höga tidskrav

Question 55

Vad finns de för olika miljöregleringar?

Answer 55

Myndigheters styrmedel för att påverka miljöpåverkan:

• Kunskapsmässiga styrmedel: informera
• Ekonomiska styrmedel: skatter och subventioner
• Juridiska styrmedel: regleringar avseende miljöpåverkan

Question 56

Vad är miljöledningssystem?

Answer 56

Ett verktyg för att organisera miljöarbetet i ett företag. Grundförutsättningen är att gällande miljölagstiftning följs. EMAS är en EU-standard som uppmärksammar organisationer som går längre i sitt miljöarbete.

Question 57

Vad är analys och kvantifiering av miljökonsekvensen?

Answer 57

Det är svårt att sätta en exakt kostnad på miljöpåverkan. Miljökonsekvenser brukar därför redovisas som en kombination av kvantifierade uppskattningar och kvalitativa beskrivningar av genomförda åtgärder. Vanligtvis är det transportmedlens emissioner som kvantifieras.

LCA kan användas för värdering av artiklarnas miljöpåverkan, den görs i fyra steg:

1. Definition av analysens omfattning och ambition: bestämma tidsmässiga och geografiska gränser
2. Inventering: samla information om aktiviteternas miljöpåverkan
3. Utvärdering av inverkan
4. Värdering: jämföra de olika miljöeffekterna

En LCA kan även ge svar på om en produkt bör återvinnas eller inte, om det går åt mer energi att återvinna den än det tar att förbränna den och tillverka en ny.

Question 58

vad är produkter, produktgrupper och produktsortiment?

Answer 58

• Produkt= Menas i detta sammanhang en fysisk företeelse som säljs eller levereras till kund.
• Produktgrupper= av praktiska skäl grupperas ofta produkter som är likartade från distribution- och tillverkningssynpunkt i produktgrupper.
• Produktsortiment= ett företags totala utbud av produkter kallas produktprogram eller produktsortiment

Question 59

Vad menas med att ett produktsortiment är en storleksfråga? Hur påverkar de lagerstorleken?

Answer 59

Produktsortimentets storlek är en viktig fråga:

• Ofta finns det emellertid produkter som är tveksamt lönsamma och som skulle kunna elimineras utan att företagets konkurrensförmåga går förlorad.
• Nya produkter utvecklas ständig och för att inte få ett ohanterligt stort produktsortiment är det därför emellertid viktigt att med jämna mellanrum avveckla produkter.
• Val av produktsortiment är en strategisk fråga, de kan vara bra med ett brett utbud för att kunna sprida riskerna.
• Man kan begränsa produktsortimentet med en så kallad ABC-analys:
  
  • Rangordnar produkterna efter fallande täckningsbidrag och får då en tydlig bild vilka produkter som är mest lönsamma för företaget.

Begränsningen av produktsortimentet ger också positiva effekter från kapitalbindningssynpunkt. Som en grov uppskattning på kapitalbindningens beroende av antal produkter brukar följande formel användas:

Lagerstorlek= konstant* sqrt(omsättningen*antal produkter)

Question 60

Vad menas med produktstruktur?

Answer 60

En produktstruktur specificerar hur en produkt är uppbyggd från råmaterial och köpkomponeter, via tillverkade detaljer och halvfabrikat till den slutgiltiga tillverkningen eller monteringen av en produkt.

Strukturdjup= antalet strukturnuvåer från råmaterial til färdig produkt, vanligen 3-5 st. Med ett stort strukturdjup följer också längre ledtider.

Bredden= En produkts komplexitet från breddsynpunkt avser hur många artiklas som ingår på varje strukturnivå. Kan va flera 1000. Breda strukturer innebär att många atriklar måste finnas tillgänliga samtidigt.

Question 61

Standardprodukter, kundspecifika produkter och kundorderspecifika produkter: vad är kundorder punkt? Vilka fem olika företagstyper finns?

Answer 61

KOP= Kundoprderpunkt menas den piunkt i en produkts materialstruktur från och med vilken produktens tillverkning och leverans är kundorderbestämd.

Finns fem olika företag med avseende på vart KOP är:

• Konstruktion mot kundorder
  
  • Produkter utformas mot kundorderspcifikationer
• Tillverkning mot kundorder
  
  • Skillnad mot tidigare då produkterna i allämänhet är konstruerade och tillverkningsförberedda innna kundorder erhålls.
• Montering mot kundorder
  
  • All detaljtillverkning utförs utan koppling till kundorder. Produkterna utformning och egenskaper åstadkoms genom variantbestämning vid montering.
• Tillverkning mot plan och tillverkning mot lager
  
  • Vid tillverkning mot lager kan man tala om standardprodukter som lagerhålls i avvaktan på kundorder, Tillverkning mot plan kan också avse helt standardiserade produkter utan koppling till enskild kund.

Question 62

Standardprodukter, kundspecifika produkter och kundorderspecifika produkter: hUr påverkar olika faktorer i de olika företagstyperna ?

Answer 62

Question 63

Vilka olika produktvarianter och varianthantering finns det?

Answer 63

Det finns två huvudalternativ för att ahntera ett stort antal varianter av en produkt vis tillämpning av senareläggningsstrategin.

• Grundutförande med tillbehör
  
  • Skapar varianter genom att kunna förse antal grundutföranden av produkten med olika typer av tillbehör.Produkten i grundutförande prognostiseras och tillverkas mot lager.
• Modularisering
  
  • Mer radikalt sätt. Produkten delas upp i väl definerade och standardiserade delar som inbördes kan kombineras med varandra.

Question 64

Hur ser produktlivcykeln ut?

Answer 64

• under introduktionsfasen och tillvästfasen är de av stor betydelse att få produkten accepterad. Fokus ligger på att hög leveransservice. Här är det svårt att förutsäga framtiden.
• Under mognads och mättnadsfasen är volymerna större och mer stabila. Inriktas på att säkerställa stora volymer. Lätt att prognosticera
• Under nedgångsfasen blir de ännu svårare att prognoticera framtiden igen. Det är viktigt att man i takt med sjunkande utleveranser kan reducera lagerhållningen.

Question 65

Försörjningsstrategier: vad är single och multiple sourcing? Vilka varianter finns de på dessa?

Answer 65

Single sourcing; en leverantör för en viss artikel trots att det finns alternativ. Flera leverantörer skulle bli för dyrt och jobbigt. Svårt att hitta flera leverantörer nära. Partnerskapsförhållanden kan byggas upp. Går att bedriva gemensam produkt- och produktionsutveckling. Leverantören fokuserar inte så ensidigt på tillverkningskostnad, vilket ger utrymme för högre kvalitet. Single sourcing ger även leverantören högre volymer och skalfördelar. Potential för effektivare informationsutbyte. Ger bättre produkt kvalitet, leveransvariation.

Multiple sourcing; för varje artikel används samtidigt parallella leverantörer. Syfte är att spela ut dem mot varandra, minska riskerna samt ge större kapacitetsflexibilitet. Skenbar priskonkurrens eftersom man inte kan påverka andra anskaffningskostnader. Variationerna mellan produkterna som levereras blir större.

Varianter av single och multiple sourcing

Sole sourcing= Väljer bara en leverantör då de bara finns en leverantör att tillgå.

Single group sourcing= En hel grupp med artiklar köps från en leverantör

Dual sourcing= Flera leverantörer per artikel varav en är primärleverantör medan de andra får verka som bileverantörer.

Hybrid sourcing= vanlig användning att använda smultiple sourcing på artikelgruppnivå och single soucing för de individuella artiklarna inom grupperna.

Question 66

Antal leverantörer: Varför ha en stor levernatörsbas?

Answer 66

• Man vill uppnå så låga priser som möjligt
• Många företag har inte en formellt utarbetad och konsekvent leverantörsstrategi.
• Man vill säkra materialförsörjningen och minska risker för störningar
• Kommonalitet= brist på så kallad standardisering, leder till ett omfattande artikelsortiment och gör att många leverantörer krävs.

Question 67

Antal leverantörer: Vad för drivkrafter för att minska leverantörsbasen?

Answer 67

• Partnerskapslikande relationer
• Utveckla effektiva försörjningskedjor
• Ofta är inte ett stort antal leverantörer försvarbart rent praktiskt och kostnadseffektivt

Question 68

Antal leverantörer: vilka metoder finns de för att minska leverantörsbasen?

Answer 68

• Ett effektivt tillvägagångssätt är att i större utsträckning använda systemleveranser
• Ett andra möjligt sätt är att genomföra sortimentsrensningar och standardisera artikelsortimentet.
• Att anpassa sin försörjningsstrategi funkar också: tex att övergå från single sourcing till single group sourcing.

Question 69

Leverantörsavstånd: Vilka dimensioner finns det?

Answer 69

• Leverantörsavståndets rumsdimension
  
  • Avser det geografiska avståndet
• Leverantörsavståndets tidsdimension
  
  • Avser den betydelse som tidsskillnader mellan köpande och levererandeföretag
• Leverantörsavståndet kulturella dimension
  
  • Skillnader i språk
  • Skillnader i beteende och förhållningssätt

Question 70

Leverantörsavstånd: vad är lokal, internationell och global försörjning?

Answer 70

• Lokalförsörjning
  
  • Prioriterar leverantörer som har sin verksamhet på kort avstånd från företaget
  • Möjliggör effektivt informationsutbyte
  • Hög leveransflexibilitet och frekventa leveranser
  • Kan tillhandahålla serviceutbud som komplement till den fysiska produkten
  • Möjliggör sekvensleveranser= innebär att enskilda kundorderspecifika artiklar i en leverans i exakt samma ordningsföljd som monteringsföljden på det mottagande företaget.
• Internationell försörjning
  
  • Köper varor från leverantörer loakliserade utomlands
  • Uppnå lägsta möjliga inköpspris
  • Ofta lågkostandsländer
  • Ofta för lågvärdiga standardartiklar
  • Möjliggör också att kunna hitta världsklas företag som leverantörer, viktigt vid hög teknologi
  • Ej samma som global försörjning
• Global försörjning
  
  • Koordinerad och integrerad försörjningsstrategi för hela företagets verksamhet
  • Kan kräva flera olika produktionsanläggningar
  • Ej aktuellt för små och medelstora företag

Question 71

Vad finns de för olika leverantörsmönster? (6st)

Answer 71

Sex olika leverantörs mönster:

1. Leverans till lager
2. Direktleverans till produktion
3. Leverans via logistikcenter
4. Leverantörsstyrt lager
5. Leverantörsadministrerat lager
6. Direktleverans till slutkund

Leverans till lager eller produktion

Levererar endast den kvantitet som kunden behöver kan leverans till godsmottagning eller direkt till produktion. Om de levereras direkt till produktion kallas det cross-docking.

Leverans via logistikcenter

Används då leverantören svarar för leverans av flera artiklar som i någon omfattning används i samma montering. Leverantörer kan i centret plocka ihop kompletta satser av de artiklar som krävs till en specifik order.

Leveratörsstyrda lager

När leverantörer övertar all planering över lagret kallas de leverantörsstyrda lager. När leverantörer dessutom har personal på plats i kundföretaget brukar man prata om leverantörsadministrerat lager. Kallas även in- plant- store. De man brukar bestämma gemensamt med kund är ofta min och max nivåer i lagret.

Direktleverans till kund

Innebär att leverans av artiklar går direkt från leverantör till kundföretagets kund.

Question 72

Vilka olika leverantörsrelationer finns?

Answer 72

Traditionellt partsförhållande

• Kund och leverantör står i konkurrensförhållande till varandra
• Det är fråga om att vinna/förlora- spel för båda parter
• Respektive part försöker reducera motpartens styrkeposition
• Man vill undvika beroende förhållanden

Partnerskapsrelationer

• Kund och leverantör har ett partnerskapsförhållande
• Det är fråga om att vinna/vinna- spel för båda parter
• Partnerna försöker tillsammans öka försörjningskedjans samlade konkurrenskraft och med detta åstadkomma ökade vinstmarginaler för båda

Question 73

Vilka olika beroende och bindningar finns? vilka svårigheter kan de innebära?

Answer 73

I tre situationer kan beroende förhållande skapa svårigheter:

• När en part vill avveckla förhållandet medan den andra parten vill förlänga det
• När båda inblandade parter vill avveckla förhållandet men det inte är möjligt eller mycket kostnads- och tidskrävande på grund av starka beroendeförhållanden i relationen
• När båda inblandade parter vill avveckla förhållandet men externa faktorer omöjliggör det.

Det finns 8 olika typer av bindningar

• Tekniska – anpassad produktionsutrustning
• Kunskapsmässiga – kunskap om varandras verksamheter
• Sociala – personliga relationer
• Juridiska – avtal och överenskommelser
• Ekonomiska – ägarinflytande
• Marknadsmässiga – image och status
• Informationsmässiga – gemensam utrustning för informationsutbyte
• Tidsmässiga – operativt avseende, enkla att bryta

Question 74

Vilka olika relationsnivåer finns?

Answer 74

• Konventionella leverantörer- lägsta nivån. Relationen karaktäriseras av att leveranser sker mot enstaka order, där pris är avgörande för val.
• Associerade leverantörer- mellan nivån. Relationerna karaktäriseras av långsiktighet och att de periodiskt ses över.
• Partnerskapsleverantörer- högsta nivån. Man inkluderar gemensam produktutveckling och ett frekvent informationsutbyte. Gemensamma investeringar.

Question 75

Hur se kraljicmatrisen ut?

Answer 75

Hävstångsartiklar och icke kritiska artiklar är inte angeläget för att utveckla partnerskapsrelationer.

Flaskhalsartiklar och strategiska artiklar viktigt med partnerrelationer.

Question 76

vad menas med produktion? och på vilka fem sätt kan transformation ske?

Answer 76

Med produktion menas allmänt en process för att skapa varor och tjänster genom att kombinera material, arbete och realkapital.

Transformationen kan principiellt åstadkommas på fem olika sätt:

• Transformation genom uppdelning
  
  • En artikel input ger flera olika artiklar som output, ex. sågverk
• Transformation genom sammansättning,
  
  • Flera artiklar input ger en artikel output, ex. tillverkning
• Transformation genom frånskiljning,
  
  • Inputartikeln förändras genom borttagning, ex. svarvning
• Transformation genom tillformning
  
  • Inputartikelns form förändras, ex valsning
• Transformation genom egenskapsanpassning,
  
  • Inputartiklarna förändras utan att dess form förändras, ex. härdning

Question 77

vad finns de för olika materialflödesstrukturer i produktionen?

Answer 77

• v-typ
  
  • divergerande materialflöde. Ex i transformation genom uppdelning. Större antal slutprodukter än råmaterial.
• A-typ
  
  • konvergerande materialflöde, transformation genom sammansättning. Ett antal konvergeringspunkter där flera ingående material sammansätts till färre utgående halvfabrikat och till slut till slutprodukter.
• T-typ
  
  • konvergerande materialflöde, transformation genom sammansättning. Färre konvergeringspunkter som är koncentrerade till slutproduktnivån. Många råmaterial och halvfabrikat ingår i många av slutprodukterna.
• I-typ
  
  • motsvarar transformation genom frånskiljning, tillformning och egenskapsanpassning.
• X-typ
  
  • konvergerande materialflöde, transformation genom sammansättning. många utgångsmaterial blir till få halvfabrikat (moduler) som blir till många slutprodukter.

Question 78

Vilka fyra produktionsupplägg finns det vad har dem för för och nackdelar?

Answer 78

Funktionellt produktionsupplägg

• Produktresurser organiseras efter funktion. Materialet vandrar från grupp till grupp.
• Fördelar:
  
  • Lämpligt för brett artikelsortiment
  • Flexibelt
  • Inte så störningskänsligt
  • Hög utnyttjande grad
• Nackdelar:
  
  • Komplext materialflöde
  • Omfattande interna transporter
  • Hög kapitalbindning
  • Långa genomloppstider

Lineutformat produktionsupplägg

• Produktions resurserna organiserad efter produkten/ artikeln och placeras i samma ordningsföljd som de förädlingssteg som ska genomföras vid tillverkning.
• Styrande: materialflödet mekaniskt och alla stationer måste ha samma takt
• Flytande: man tillåter buffertar mellan stationer
• Fördelar:
  
  • Lämpligt för stora kvantiteter
  • Raka och överskådliga materialflöden
  • Möjliggör rationella transportlösningar
  • Gynnsamma utifrån kapitalbindning
• Nackdelar:
  
  • Störningskänsligt
  • Oflexibelt

Grupporganiserat produktionsupplägg

• Grupperar artiklar utifrån tillverkningslikheter
• Organiserar grupper av maskiner och arbetsplatser som i idealfallet kan färdigställa artikeln inom gruppen.
• Fördelar:
  
  • Korta genomloppstider
  • Låg kapitalbindning
  • Bättre flexibilitet än line
  • Mindre känsligt för störningar än line
• Nackdelar:
  
  • Svårt att få hög utnyttjandegrad

Byggplatsupplägg

• Används då produkten är svårtransporteras och olämplig att flytta. Ex flygplan
• Används bara då inget annat är möjligt
• Maskiner organiseras runt produkten

Question 79

Vad ska man tänka på vid produktionsupplägg från logistiksynpunkt?

Answer 79

• Varje operation kan därför betraktas som en planeringspunkt
• Komplexiteten ökar med antalet planeringspunkter
• Ex line har endast en planeringspunkt i början medan funktionell verkstad har många.
• Men hög specialisering där många personer är involverade i projektet ökar antalet planeringspunkter.

Question 80

Dimensionering av produktionskapacitet: vad är kapacitetsstrukturer i produktionen?

Answer 80

• Singelstruktur= en produktionsresurs som ensam har kapcitet nog för att motsvara det behov som föreligger
  
  • Låga styckkostander
  • Störningskänsligt
• Parallellstruktur= innebär att man väljer mindre produktionsresurser som tillsammans är nog för att motsvara behoven
  
  • Mindre störningskänsligt
  • Mer flexibelt
  • Lättare att anpassa efter beläggningen

Question 81

Dimensionering av produktionskapacitet: vad är funktionsflexibilitet för produktionsplatser?

Answer 81

• Avser i vilken utsträckning de olika arbetsplanerna är fler funktionella dvs kan utföra mer än en tillverkningsfunktion
• Är specialiseringens motsatts
• Effektivt från kapacitetssynpunkt
• Man kan kompensera för olika beläggningsvariationer
• Sänkta genomloppstider
• Mindre kapitalbindning

Question 82

Dimensionering av produktionskapacitet: vad är kapacitets balansering?

Answer 82

• man vill balansera kapaciteterna i produktionen så att alla produktionsgrupper har lika mycket utnyttjande
• för att störningar ska undvikas kan de ibland vara lämpligt att avsiktligt skapa vissa obalanser.
• Om möjligt ska man balansera så att det är högre kapacitet på arbetsplatser som finns i slutet av en förädlingskedja. På så viss kan de senare stegen ta igen förseningar
• Underbalansera alltid kapaciteter i produktionsavdelningar som är gemensamma för flera produkter relativt avdelningar som används för enstaka produkter,

Question 83

Vad finns de för strategier för kapacitetsanpassning?

Answer 83

Man vill kunna anpassa produktion efter efterfrågans variationer

• Att leda strategin:
  
  • Menas att man ökar respektive minskar kapaciteten innan efterfrågan ökar respektive minskar. Proaktiv strategi
  • Ett större risktagande
• Att följa strategin:
  
  • Innebär att investeringar i kapacitet genomförs först när en ändring av efterfrågans storlek är konstateras och är verklig.
  • Man måste ha stora lager
  • Ökade leveranstider
  • Riskerna minskar
• I praktiken ofta en blandning av dem båda.

Question 84

Nyttor, gap och roller vid distribution: vad en distributionens nyttovärden?

Answer 84

Fyra olika typer

• Formnytta som representerar de mervärde som skapas genom värdeförädling av insatsvaror till färdiga produkter
• Platsnytta som representerar det mervärde som skaps genom att göra produkter tillgängliga att förvärva på rätt plats
• Tidsnytta som representerar det mervärde som skapas genom att göra produkter tillgängliga att förvärva vid rätt tidpunkt
• Ägandenytta som representerar det mervärde som uppstår genom att äganderätt eller nyttjanderätt till levererad produkt överför av kund.

Question 85

Nyttor, gap och roller vid distribution: vad en distributionens gap?

Answer 85

Att överbygga dessa gap är en förutsättning för att försörjningskedjan skall kunna skapa de fyra nyttorna för kunden på ett kostnadseffektivt sätt. Dess är:

• Taktgap som uppstår därför att kunder inte anskaffar och konsumerar i samma takt, vid samma tidpunkter och med samma intervall som tillverkande företaget producerar.
• Kvantitetsgap som uppstår därför att företag av ekonomiska skäl producerar och levererar i andra kvantiteter åt gången än vad enskilda kunder köper och konsumerar
• Avståndsgap som uppstår därför att producenter finns på få platser medan kunderna är många och utspridda på marknaden
• Sortimentgap som uppstår därför att kunder har behov av ett breddar produktsortiment än vad enskilda producenter på ett ekonomiskt sätt kan tillhandahålla
• Variantsgap som uppstår därför att kunder har behov av tillgång till fler produktvarianter än vad som är ekonomiskt försvarbart för producenter att tillverka och transportera till kund.

Question 86

Nyttor, gap och roller vid distribution: vad är melanhänders roller i distributionen?

Answer 86

• Aggregering; en lokal distributör svarar för uppdelning av större beställningar och leveranserna till slutkund. Främjar platsnytta och täpper igen kvantitesgap.
• Spridning; distributörer med lager finns så nära kunderna att de kan leverera snabbt. Främjar tidsnytta och täpper igen avståndsgap.
• Kontakt; distributörer sköter service, kundsupport, garanti mm.m. främjar ägandenyttan och täpper igen avståndsgap
• Variantskapande; bygger samman varianter från basprodukter eller moduler. Främjar platsnytta och tidsnytta och täpper igen sortimentsgap.
• Konsolidering; en mellanhand representerar flera olika företag. Främjar fromnytta och täpper igen variantsgap.

Question 87

Vad finns de för transaktioner i distributionskanaler?

Answer 87

• Transaktionskanal: omfattar informationsflödet och administration. Ta emot order, bekräfta, fakturera.
• Materialflödeskanalen: den fysiska produkten

Transaktionskanaler för konsumentprodukter

Behovet av mellanhänder i allmänhet mycket större för konsumentföretag. Kan bestå av tillverkandeföretag, grossist, detaljist och kund.

Transaktionskanaler för industriprodukter

Antalet kunder är mindre. Närhet mellan kund och distributör ej lika väsentligt. Inslag av kundorderspecifika varianter är större. Större order värden. Direktlevereans vanligare.

Question 88

Vad är materialfllödet i distributionskanler:. två typer

Answer 88

Separerade transaktions- och materialflödeskanal

• Direkt materialflödeskanal: innebär att transaktionskanalen först går till mellanhandföretaget och sedan till ett produktförsörjande företag.
• Direkt transaktionskanal: karaktäriseras av att transaktionskanalen först går till de produktionsförsörjande företaget och därefter till mellanhandsföretaget, medan materialflödeskanalen går från mellanhandsföretaget till den konsumerade kunden.

Gemensam transaktions- och materialflödeskanal

Skiljer sig främst åt med avseende på om det finns lager i materialflödet som passerar mellanhandsföretaget eller inte. Kundorderpunktens placering skiljer sig också åt.

• Mellanhand och komplett distributionsfunktion
  
  • Vanligaste, den tar emot order, orderbekräftelse, plockar, levererar och fakturerar den konsumerade kunden. Den håller också lager. Kundorderpunkten ligger i mellanhandföretaget.
• Cross-docking med särsortering
  
  • Skillnad från ovanstående i att båda kanalerna på ömse sidor om mellanhandens företaget i större utsträckning är kopplade kvantitetsmässigt och tidsmässigt. Varje period summeras behoven från inkomna ordar från mellanhandens kunder och de summeras till mellanhandsföretaget. Orderpunkt i mellanlagret.
• Direktadresserad cross- docking
  
  • Båda kanalerna ömse sidor om mellanhandsföretaget är helt kopplade kvantitetsmässigt och tidsmässigt. Mellan företaget producerar ordervis. Kundorderpunkt i de producerande företaget.
  • En variant är merge- in –tansit= en större leverans bryts upp i mindre enheter och som sedan levereras direkt till flera kunder.

Question 89

Vad finns de för fördelar och nackdelar med olika centraliseringgrader?

Answer 89

Ofta behövs hierarkier av lager.

Centraliseringsgrad: ju färre nivåer och lägerstället desto högre centraliseringsgrad.

Låg centraliseringsgrad:

• ger ökad närhet till kunder
• fler lagerpunkter och bättre möjlig leveransservice
• bör väljas om transportkostnaderna är höga i förhållande till produktens värde

Hög centraliseringsgrad:

• innebär skalfördelar i distributionen
• bättre flexibilitet vid efterfrågevariationer (kaskadeffekt)
• minskad mängd icke-värdeadderande aktiviteter (extra upp- och nerpackningar, lossningar, administration mm).
• Minskad risk för inkurans och fel sammansatta lager

Tumregel: om antalet lager minskas från n till m kommer den totala lagervolymen att minska med 1 – (√m / √n).

Under senare år har trenden varit att öka centraliseringsgraden.

Question 90

vad finns de för förändrade förutsättningar för mellanhänder?

Answer 90

• Olika former av mellanhänder har också eliminerats som ett sätt att effektivisera distributionssystem kallas disintermediation
• Det enda som generellt kan sägas är att den mellanhand som bidrar med mervärden för den konsumerande kunden i försörjningskedjan alltid har en roll att spela och har en motiverad existens.
• Utveckling av IT ger att de är lättare med informationsutbyte vilket gör att mellanhänder kan elimineras.
• Transaktion och materialflöde behöver inte ske i samma distributionskanal och distributören blir informationsgrossist medan varorna direktlevereras.

Question 91

Vad innebär senareläggnings- och spekulationsstrategier?

Answer 91

Två strategier vid utformning av distributionskanaler (materialflöde):

• Spekulation: värdeökande eller materialförflyttande aktiviteter sker utan kundkommitment. Baseras på prognoser.
  
  • Fördelar: stordriftsfördelar, tillverkning i större kvantiteter
  • Nackdelar: risktagande (inkurans), lageruppbyggnad
• Senareläggning (postponement): värdeökande eller materialförflyttande aktiviteter görs så sent som möjligt, helst mot kundorder.
  
  • Fördelar: lättare att hantera korta produktlivslängder och svårförutsägbara kunder. Mindre lager
  • Nackdelar: små kvantiteter högre styck kostnad, längre leveranstider

Question 92

Vad menar med värdeadderande distributörer? vad finns de för olika exempel?

Answer 92

Distributören tillhandahåller formnytta och har variantskontroll. Olika värdeadderande verksamheter:

• Enklare montage: delar av montering
• Komplettering med tillbehör
• Blandning: den slutgiltiga blandningen ex färg.
• Satsning: sammanplockning av olika artiklar till en sats
• Sortering
• Sekvensläggning: Vi leverans av komponenter och halvfabrikat till monteringsanläggningar med tillverkning direkt mot kundorder är det vanligt att inlevererade artiklar skall ligga i samma sekvensföljd som mottagaren ska montera dem.
• Justering: inställning av produktegenskaper
• Packning
• Etikettering

Question 93

Kundorderprocess: vad är en klassisk kundorderprocess?

Answer 93

En kundorder representerar ett åtagande från en kund om att köpa vissa kvantiteter av företaget produkter vid en viss tidpunkt. Känd information.

Question 94

Kundorderprocess: Vad innebär specificering och registerering av kundorder?

Answer 94

Specifikation av önskad kundvariant sker i samband med kundorder. För tillverkning av produktvariant som specificeras på kundorderna måste en tillverkningsorter skapas. I samband med tillverkningsorderregisteringen reserveras de i produktvarianten ingående fabrikaten och köp komponenterna.

Question 95

Kundorderprocess: Vad innebär fastställande av leveranstid?

Answer 95

Används ett möjligt- att lova koncept:

Ex.

För standardprodukter som levereras direkt från lager i successiv takt kan leveranstid bestämmas genom en “möjligt-att-lova” metod som tar hänsyn till disponibel kapacitet och materialåtgång i lagret. Det kan göras genom att man kontinuerligt i takt med att ordrar erhålls uppdaterar aktuell beläggning i produktionen och därigenom får ständig information om om hur mycket ledig kapacitet som finns. Vid varje ny order görs en ny beräkning. Som alternativ till denna metod kan man använda en fast policybestämd leveranstid.

Question 96

Kundorderprocess: Vad innebär Plockning, tillverkning, packning och leverans?

Answer 96

Vid utplockningstillfället minskas lagersaldot med den kvantitet som plockats mot kundordern. Samtidigt tas reservationen bort så att den disponibla kvantiteten i lager förblir korrekt.

Question 97

vad innebär prognosprocesser?

Answer 97

Prognoser i företag kan avse strategiskt, taktiskt och operativt beslutsfattande. Oftast handlar det om efterfrågan på företags produkter, och man kan därför tala om efterfrågansprognoser. Ex. på situationer där efterfrågansprognoser påverkar beslut:

• Vilken kapacitet i personal och maskiner behövs för att klara nästa års produktionsplan?
• Vilka kvantiteter av artikel 300 räknar man med att behöva köpa under nästa år som underlag för att ingå avropsavtal med leverantör?
• Hur länge kommer lagret att räcka, och när måste påfyllning beställas?

Question 98

vad har vi för prognosunderlag, variationer, 2st olika bedömningsmetoder

Answer 98

För att underlätta prognostisering av framtida efterfråga krävs tillgång till information om den historiska efterfrågan. Dock är de historiska datan som man har tillgång till oftast utleveransstatistik och faktureringstatistik som inte representerar den verkliga efterfrågan fullt ut.

Prognoser behöver ta hänsyn till variationer:

• Slumpmässiga
• Trendförändring
• Säsongsvariation
• Cykliska efterfrågevariationer, exempelvis konjunktursvängningar.

Prognostisering med hjälp av bedömningsmetoder

bygger på individers erfarenhet, baseras inte alls eller i liten utsträckning på formella beräkningar. Funkar bra när

• Antalet produkter är litet.
• Antalet perioder är litet.
• Prognoser måste göras med lång framförhållning.
• Efterfrågan påverkas av egna aktiviteter (reklam).
• Produkter som är under introduktion eller avveckling.

bygger på matematiska beräkningar med utgångspunkt i tidsserier över efterfrågehistorik.

• Betingade metoder; prognoserna är uttryckta i annan variabel än den tidsserie beräkningar baseras på. Exempelvis vid deriverad efterfrågan.
• Icke-betingade metoder; prognoserna är uttryckta i samma variabel som den tidsserie beräkningar baseras på.
  
  • Glidande medelvärde; medelvärdet av efterfrågan under ett antal perioder. Lämplig vid stabil och jämn efterfrågan.
  • Antagande att nästa periods efterfrågan blir lika stor som föregåendes
  • Exponentiell utjämning; data för olika perioder viktas olika, för exponentiell utjämning är förhållandet mellan två på varandra följande vikter konstant. Lämplig när den senaste periodens eftefrrågan är mest korrekt. Ger följande formel:
    P(t+1) = α E(t) + (1- α) P(t)
    Där P(t+1) = prognosticerad efterfrågan för period (t+1)
    E(t) = verklig efterfrågan under period t
    Α = utjämningskonstanten
• Beräkningarna kan justeras med trendförändringar enligt:
  Prognos för period n = grundprognos + (n-1) trend
• Bland annat kan säsongsindex användas. Säsongsindex = normalefterfrågan under denna månad i förhållande till normalefterfrågan under genomsnittsmånad.
• För att kunna kontrollera prognoserna måste man mäta prognosfelen. Syftet är att identifiera slumpmässiga och systematiska prognosfel.
• Men brukar beräkna medelvärde av prognosfel i såväl absoluta (MAD – Mean Absolute Deviation) som naturliga tal.

Question 99

vad har vi för efterfråganförhållanden och informatinsutbyte i försörjningskedjor?

Answer 99

Efterfrågevariationer

Efterfrågan variationer brukar ofta vara ganska måttliga men de tenderar att öka ju längre upp mot råvarutillverkaren man kommer. Fenomenet kallas bullwhipeffekter och betyder att de förstärks längs med kedjan. När ex företaget tvingas förlänga en leveranstid för att de är en högre efterfrågan än vanligt så kan kunden uppfatta de som att de får leveransproblem och beställa mer för att gardera sig osv.

Tidsfördröjningar

Ett annat förhållande som förekommer i fördröjningskedjor är den tidsfördröjning som uppstår vid överföring av efterfrågeinformation mellan företag i fördröjningskedjan.

Efterfrågeinformation från point- of- sale

Är att direkt överföra efterfrågeinformation från point- of- sale till uppströmsföretagen i försörjningskedjan. Men point- of- sale menas den punkt där konsumerande kunden efterfrågar produkterna.

Överföring av leveransplaner

Överföra leveransplaner från kunder till leverantörer. Ofta består en leveransplan av tre delar: den första delen ren order från kund, den andra delen kvantiteter som förväntas avropas, ofta finns någon typ av utfästelse från kundens sida, den sista delen är endast en prognos.

Question 100

Vilka tre typer av materialflöden finns det?

Answer 100

1. från leverantörer in i företaget
2. inom företaget
3. från företaget till kunder

Question 101

Vad är materialstyrning? vilka frågor handlar det om?

Answer 101

Materialstyrning=för varje artikel fastställa kvantiteter och tidpunkter för kommande tillverknings- och inköpsorder för att tillfredsställa kommande behov. Målet är att åstakomma så effektiva materialflöden som möjligt med avseende på kapitalbinding, resursutnyttjande, leveransservice. Materialstyrning handlar om att besvara följande frågor:

1. För vilka artiklar skall nya order planeras in? (artikelfrågan)
2. Hur stor kvantitet skall ordern för respektive artikel avse? (kvantitetsfrågan)
3. När ska orden för respektive artikel läggas ut till leverantör respektive när skall den startas i den egna produktionen? (starttidsfrågan)
4. När skall orden för respektive artikel levereras in till lager, direkt till produktionen eller direkt till kund. (leveranstidsfrågan)

Question 102

vad är oberoende och härledd efterfrågan?

Answer 102

• Oberoende efterfrågan: sådan efterfrågan som inte har något direkt samband med efterfrågan på andra artiklar.
• Härledd efterfrågan: innebär i motsats att en artikelsefterfrågan härleds till efterfrågan på en annan artikel, tex stolsben till efterfrågan på stolar. Dessa behöver inte enskilt prognosticeras

Question 103

Vad är balansering och behov av tillgångar?

Answer 103

• Obalanser mellan tillgångar och behov leder till stora lager om tillgångarna är för stora respektive bristsituationer om behoven för stora.
• Tillgångar:
  
  • Befintligt lager
  • Planerad inleverans
• Behov:
  
  • Prognoser
  • Kundreservationer
  • Nedbrutna behov

Question 104

Vad är pull- och pushbaserad materialstyrning?

Answer 104

Baserad på behovssug alternativt planeringstryck:

• Pull – Produktion och materielförflyttning sker endast på initiativ av och auktoriserat av den förbrukande aktören i materialflödet.
• Push – Produktion och materialförflyttning sker utan att förbrukande aktör auktoriserat aktiviteterna, dvs de initieras av den producerande aktören själv, av en central planeringsinstans eller direkta beodringar. Pull mer störningskänsligt.

Question 105

Vilka olika lagerfunktioner finns det?

Answer 105

• Omsättningslager; inleveranser sker i större mängder än uttag för att minska ordersärkostnader.
• Säkerhetslager; för att skydda mot störningar vid leveransförseningar och efterfrågeökningar.
• Utjämningslager; jämn produktion sker trots att förbrukning är säsongsberoende eller vice versa.
• Produkter-i-arbete PIA; frikopplar tillverkningsprocesser.
• Koordinationslager; skapas avsiktligt för att uppnå samordningsfördelar, exempelvis samtidig leverans av flera artiklar från samma leverantör.
• Styrningslager; uppkommer oavsiktligt pga brister i materialstyrningen, exempelvis då någon artikel måste vänta på någon annan för att kunna monteras.
• Spekulationslager; byggs upp för att man tror att det kommer en framtida prishöjning.
• Inkuranslager; varor som inte längre kan förbrukas.

Question 106

Vilka olika materilastyrningsmetoder finns det?

Answer 106

• Beställningspunktsystem
• täcktidsplanering
• kanban
• materialbehovsplanering

Question 107

Vad innebär materialstyrningsmetoden beställningspunktsystem?

Answer 107

Man jämför det som finns i lager med en förutbestämd beställningspunkts kvantitet. Beräknas mha:

BP = SL + E x LT

Där BP = beställningspunkt

SL = säkerhetslager

E = efterfrågan per tidsperiod

LT = ledtiden

Kontinuerlig jämförelse, i praktiken efter varje lageruttag.

Jämförelse vid givna intervall, är administrativt effektivare och möjliggör samleveranser

Question 108

Vad innebär materialstyrningsmetoden täcktidsplanering?

Answer 108

Starkt besläktad med beställningspunktsystem. Täcktid=Den tid som tillgängligt lager plus planerade inleveranser förväntas räcka. Täcktiden beräknas genom att tillgängligt lager divideras med förväntad efterfrågan per tidsenhet.

Beslutsregler: Planera in en ny order om täcktiden är mindre än återskaffningstiden plus säkerhetstiden. Sätt leveranstidpunkten till dagens datum plus artikelns ledtid.

Vid täcktidsplanering använder man en säkerhetstid för att gardera sig mot osäkerhet och variantioner i efterfrågan. Säkerhetstiden*Efterfrågan per tidsenhet=säkerhetslagret i beställningspunktsystem.

Question 109

Vad innebär materialstyrningsmetoden Kanban?

Answer 109

Karakteriseras av att materialbehov som uppstår hos en förbrukande enhet initierar tillverkning och/eller leverans från en materialförsörjande enhet. Till skillnad från andra materialstyrningsmetoder registreras inte planerade order i ett affärssystem utan man använder sig av direktanrop från den förbrukande enheten. Kanban är ett renodlat pullsystem. Det finns två typer av kanban:

1. De som baseras på fysisk och visuell initiering av nya order
2. De som baseras på administrativ initiering- elektronisk kanban

Fulla lastbärare innehåller innehåller en fördefinerad standardenhet som finns angiven på kanban kortet och alla lastbärare innehåller ett kanbankort. Nödvändigt antal kanbankort defineras med hänsyn till aktuella ledtiderför återanskaffning och önskvärt säkerhetslager för att gardera sig mot osäkerhet och efterfrågevariationer. Tillverkningskanban används för att beordra tillverkning, transportkanban för förflyttning, även enkortskanban förekommer som är för både tillverkning och förflyttning.

Beslutregler kanban: När en lastbärare blir tom på en förbrukande enhet frigörs ett kanbankort. Det skickas till den försörjande enheten som via kortet auktoriseras att börja tillverka den kvantitet som ryms i en standardlastbärare och/eller auktoriseras att transportera en full standardlastbärare till den förbrukande enheten

Question 110

Vad innebär materialstyrningsmetoden materialbehovsplanering?

Answer 110

Ovanstående materialstyrningsmetoder baseras på att nya order planeras in när förbrukning skett, dvs. de är förbrukningsinitierade. MRP är en behovsinitierande materialstyrningsmetod. Tidpunkter för inplanering av nya leveranser fastställs med utgångspunkt från när i tiden nettobehov av material uppstår, dvs. när beräknad lagertillgång blir negativ. Gardering mot osäkerhet kan åstakommas mha säkerhetslager alternativt säkerhetstid.

Beslutsregel: Planera in ny order för leverans vid första nettobehovet. Beräkna beordringstidpunkt som leveranstidpunkten minskad med artikelns ledtid. MRP är användbar för både härledda och oberoende behov. Vid oberoende behov baseras beräkningen på någon form av prognos. Vid härledda behov utgår man från behov på överliggande strukturnivåer.

Materialbehovsplanering kan också användas för att styra materialflöden mellan lager i distributionsnätverk, man talar då om DRP=distribution requirements planning.

Question 111

Vad innebär partiformning?

Answer 111

Det är inte bara vid vilken tid som materials ska beställas som måste bestämmas, även vilken kvantitet. Det optimala hade varit om det fanns ett behov av samma kvantitet vid varje behovstillfälle. Partiformning= fastställa ändamålsenliga orderkvantiteter. Partiformning kan delas in i två delar:

• ekonomisk del- varje order är förknippade med ordersärkostnader som måste tas hänsyn till vid partiformningen
• icke-ekonomisk del- ibland är det fördelaktigt att anskaffa större kvantiteter än vad som behövs för tillfället även om det inte finns ekonomiska motiv.

Question 112

Partiformning: vad är bedömd orderkavntitet?

Answer 112

Val av orderkvantitet bygger på en manuell och erfarenhetsmässig bedömning av vad som kan vara lämplig kvantitet. Bedömningen baseras på uppskattad årsförbrukning, pris, hur resurskrävande det är att genomföra orderprocessen, samt risk för inkurans.

Question 113

Partiformning: vad är Eknomisk orderkavntitet?

Answer 113

(Wilsons formel); EOK=sqrt((2*E*O)/(L*V))

Där E = efterfrågan per tidsenhet (styck/år)

O = ordersärkostnad (kan säga att det är marginalkostnaden) - samma för varje order. (kr/order)

L = lagerhållningsränta

V = varuvärde per styck (kr/st)

Ex. Köpa parti mjölk. EOK = sqrt (2*365*15 / 0,03*8) = 214 liter mjölk är det mest lönt att köpa varje gång man handlar.

Question 114

Partiformning: vad är eget behov?

Answer 114

Man skapar en order för varje behov och de olika orderkvantiteterna motsvarar respektive behovskvantitet. Ingen partiformning eftersom orderkvantiteterna motsvarar respektive behovskvantitet. Inget omsättningslager förekommer.

Question 115

Partiformning: vad är eget bedömd behovtäckningstid?

Answer 115

Orderkvantiteten väljs så att den täcker ett helt antal planeringsperioder, t.ex. veckor eller dagar. Valet av antal perioder beror på manuell och erfarenhetsmässig bedömning. Orderkvantiteten anges som en tid uttryckt i antal perioder.

Question 116

Partiformning: vad är eget eknomisk behovtäckningstid?

Answer 116

Beräknas som en avvägning mellan ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader. De totala kostnaderna som är förknippade med lagerhållningen optimeras.

EBT=EOK/E

Orderkvantiteterna i medeltal kommer att bli lika med den ekonomiska orderkvantiteten. Fördelen är att orderstorlekarna i viss utsträckning anpassar sig till efterfrågeförändringar. Därmed behöver man inte lika ofta uppdatera behovstäckningstider som orderkvantiteter

Question 117

vad är säkerhetslagerdimensionering?

Answer 117

Tillgång och behov i materialflöden kan aldrig fullt ut synkoniseras. För att gardera sig mot osäkerheter använder sig företag av säkerhetsmekanismen, främst säkerhetslager och säkerhetstider

Gardering mot osäkerhet genom:

• Kvantitetsgardering
• Tidsgardering; leveranser sker innan de behövs.

Question 118

V ad finns de för eknomiska aspketer på osäkerhetsgardering?

Answer 118

Ju större säkerhetslager, desto mindre blir bristkostnaderna men desto högre blir lagerhållningssärkostnaderna. Det ekonomiskt optimala säkerhetslagret är därför en avvägning mellan bristkostnader och lagerhållningssärkostnader. I allmänhet är det mycket svårt att uppskatta detta. Ofta används policybestämda servicenivåer som är ett mått på i vilken utsträckning man ska undvika att brist uppstår. Servicegraden anges i procent.

Question 119

Vad finns de för metoder för att beräkna säkhetslager?

Answer 119

Manuella bedömningar: erfarenhetsgrunder

Procentsats av ledtidsförbrukningen; är enkelt att använda men tar inte hänsyn till efterfrågans variation eller prognosfel. Man dimensionerar det som en procentsats av ledtidsförbrukningen.

Säkerhetslager beräknat från önskad servicenivå och efterfrågevariationer; det mest korrekta sättet. Formel:

SL = K ∙ σ

Där SL = säkerhetslagret

K = säkerhetsfaktorn tagen från fördelningstabell med servicenivån.

σ = efterfrågans standardavvikelse under ledtiden. Kan beräknas genom att multiplicera MAD med 1,25 eller mha:

σ=σt*sqrt(LT)

där: σ= efterfrågans standardavvikelse under ledtiden

σt = efterfrågans stadardavvikelse per tidsenhet

LT= ledtidens medelvärde i tidsenhet

Man kan också beräkna den så kallade servicefunktionen

E(z)=((1-SERV2)*Q)/σ

σ = efterfrågans standardavvikelse under ledtiden

Q= orderkvantiteten i medeltal

SEV2= Servicenivån

Question 120

Vad är säkerhetslager uttryckt som tid?

Answer 120

Säkerhetslagret kan uttryckas i form av täcktid. Tiden i perioder räknas ut genom att man dividerar den uträknade säkerhetskvantiteten med medelefterfrågan per period. Detta sätt är fördelaktigt vid säsongsvariationer.

Question 121

vad är lagerredovisning?

Answer 121

Lagersaldo kan redovisas på två sätt:

1. transaktionsvis mha uppdateringar vid lagerförändringar
2. periodiskt mha inventeringar

Tre sätt att uppdatera efter lageruttag:

1. Varje materialuttag rapporteras med samtidig uppdatering av lagersaldo.
2. lagersaldot uppdateras mha produktstrukturerna då färdigtillverkade artiklar inrapporteras.
3. uttag mot förbrukningslager, bokförs inte mot kundorder, kostnader bokförs istället när inventering sker.

Question 122

vad menas med inleveranser?

Answer 122

Lagerredovisningen görs vid inlevererade kvantiteter. Det kan vara från en extern leverantör eller från den egna verkstaden. Kvalitetskontroll görs även innan artikeln placeras i lager.

Question 123

vad menas med lageruttag?

Answer 123

Motsatsen till inleveranser. Uttag kan ske mot kundorder eller tillverkningsorter. Uttag kan även ske i samband med överföring av kvantiteter från ett lagerställe till ett annan, eller mot ospecificerad förbrukning. Backflushing=baklängesnedbrytning=automatisk lageruppdatering.

Question 124

Vad menas med inventering?

Answer 124

En fysisk process som syftar till att korrigera de felaktigheter som uppstått vid lagerredovisning och genomförs genom att man fysiskt räknar de kvantiteter som finns i lager och korrigerar saldot så det stämmer.

Question 125

Vad är den vanliga strukturen för material- och produktionsstyrning? vilka planeringsnivåer mm?

Answer 125

I tillverkande företag betraktas material- och produktionsstyrning som en process.

Planeringen av dessa utförs successivt i en hierarkisk struktur av planeringsfunktioner.

Vanlig struktur:

Sälj och verksamhetsplanering

Det är en process på företagets ledningsnivå som syftar till att utarbeta och fastställa överordnade planer för försäljning, utleveranser och produktion. Används ofta för att planera framtida produktionsbudgetar.

Huvudplanering

På denna nivå görs utleveransplaner och produktionsplaner för företagets produkter med utgångspunkt från aktuella kundorder och/eller prognoser och med hänsynstagande till eventuella inneliggande lager.

Orderplanering

Planeringsnivå som ansvarar för materialförsörjningen dvs råvaror och köp komponenter mm.

Detaljplanering

Planeringsobjektet är tillverkningsorter och de operationer som måste genomföras för att åstadkomma en färdig artikel.

Question 126

Vad innebär kapcitetsplanering?

Answer 126

Ett mått på i vilken omfattning som dessa produktionsresurser kan åstadkomma värdeförädling.

Beräkning av kapacitet och kapacitetsbehov

De vanligaste enheterna för kapacitet:

• mantimmar/period
• maskintimmar/period
• antal
• kilo
• kronor

Maximal kapacitet: full beläggning dygnet runt alla dagar.

Nominell vad den borde klara av. kapacitet beräknas mha:

• Antal maskiner (eller andra produktionsenheter) i gruppen.
• Antal skift per dag.
• Antal timmar per skift.
• Antal arbetsdagar per period.

Bruttokapacitet: efter kapacitetsbortfall pga maskinhaverier, korttidsfrånvaro, underhållsaktiviteter mm.

Nettokapacitet; efter väntetid på material, tid för möten, pauser, omarbetningar, akutorder.

Question 127

Vad finns de för handlingsalternativ för kapacitetsplanering?

Answer 127

Question 128

Vad innebär detaljplanering?

Answer 128

Detaljplaneringens tre huvuduppgifter:

1. släppa ut order i en takt som ger rimliga genomloppstider.
2. se till att utgångsmaterial finns tillgängligt (materialklarering).
3. att ordnarnas utförs i rätt ordning (körplanering). Kan genomföras mha:
   
   1. prioriteringsregler, ex: FIFO, kortast operationstid först, tidigast planerad
   2. Körplaner, genererade mha datasystem.

Question 129

vad ingår i meterialanskaffningsprocessen från ett logistikperspektiv?

Answer 129

• Specificering av inköpsbehov
  
  • Inköpsanmodan är således det dokument eller den signal till anskaffning som ger inköpsfunktionen i uppdrag att skapa en inköpsorder och verkställa inköp.
• Upphandling
  
  • Välja leverantör och att upprätta inköpsavtal
  • Ett leverantörsavtal kan utformas på många olika sätt och avse många olika delar
• Inköpsorder
  
  • Dokument som auktoriserar leverantören att leverera
• Orderbekräftelse
  
  • För att säkerställa att villkoren för en inköpsorder godkänts av leverantören är de vanligt att den orderbekräftelsen
• Leveransbevakning
  
  • Innebär att se till att kunden vet när leveransen kommer och att den kommer i tid.
• Leveransavisering
  
  • Leverantören informerar kunden om att leverans är påväg.
• Leveransmottagning
  
  • Ankomstkontroll innebär att godset tas emot och kontrolleras för att man skall säkerställa att leveransen är korrekt och i överensstämmelse med motsvarande order.
• Uppföljning och utvärdering

Question 130

Vad finns de för olika artikeltyper?

Answer 130

Produkter och komponenter

är produktkvalitet, kvalitetskontroll och leveransuppföljning centralt. Ofta möjligt med långsiktiga avtal.

Råmaterial

kan priset fluktuera= spekulationsköp. De är ofta stora och tunga = viktigt att involvera materialhanteringspersonal. Dessutom är det viktigt att involvera produktionspersonal så att rätt material fås fram. Centralt är priset varför upphandlingar eller auktioner kan användas. Man vill ofta ta in offerter från flera leverantörer.

Förnödenheter

(reservdelar, städmaterial, kontorsartiklar) mm köps in oregelbundet och från många olika leverantörer. De är normalt icke-kritiska. Centralt är att minimera transaktionskostnaderna och effektivisera rutinerna för inköp. (tänk Kraljic)

Question 131

vilak typer av affärsförbindelser finns det i anskaffmningsprocessen?

Answer 131

• Anskaffning i direkt konkurrens
  
  • Innebär att leverantören är konkurrensutsatt i princip vid varje anskaffning. Ingen form av avtal.
• Anskaffning mot avtal i konkurrens
  
  • Karakteriseras av någon form av enklare ramavtal eller motsvarande överenskommelse. Konkurrensinslaget är aktuellt i samband med att avtal ingås.
• Anskaffning mot operativa avtal
  
  • Avtalsbaserade, avser ofta medellångt operativt samarbete. Omförhandlas med jämna mellanrum.
• Anskaffning mot strategiska avtal
  
  • Avtalen innehåller inte bara operativa inslag utan också inslag ac samarbete med tex kavlitetsutveckling.

Question 132

Vad finns de för olika typer av avtal?

Answer 132

• Fast pris med incitament: ett pristillägg om vissa överenskomna prestationer överträffas.
• Kostandsrelaterade priser: Överenskommet pris som sätts i relation till de faktiska kostandena. Tex baserat på antal arbetstimmar.
• Pris med klausuler: om avtal över längre period möjliggör för köparen att avbryta avtalet
• Prisförändringsklausuler: Säkerställer att en ökning eller minskning av ett prid kan få göras om framställningskostnaderna förändras.
• Flexibla leveranskvantiteter: För produkter med mycket osäker efterfrågan kan de vara problem för kunden att avtalsmässigt binda dig. Ex visst fastpris men regler för justering med volym etc.
• Återköpsklausuler: leverantörer köper tillbaka produkt om den inte går att sälja
• Vinstdelningsklausuler: leverantörer accepterar ett lägre pris för att få en del av vinsten vid försäljning.
• Avtal med rabatter: Högre rabatter med högre volymer

Question 133

vad ska man göra för ekonmiska överväganden vid materialanskaffning ?

Answer 133

Total cost of ownership involverar alla kostnader materialanskaffningen ger upphov till:

• Direkta anskaffningskostnader; inköpspris, transportkostnader mm.
• Indirekta anskaffningskostnader; orderadministration, kvalitetskontroll, lagerhållning, materialhantering, returflöden mm.

Question 134

Vilka kriterier skall beaktas vid leverantörsutvärdering?

Answer 134

• Affärens betydelse för företaget
• Ekonomisk ställning
• Kvalitets- och processutveckling
• Miljöhänsyn
• Teknologistatus och kunskap
• Företagskultur, arbetsorganisation och ledning
• Anskaffningsprocessen
• Tillverkningsprocessen
• Distributionsprocessen
• Kundserviceprocessen

Question 135

Gods i transportsystemet: Vad innebär material till gods?

Answer 135

• En sammanhållen mängs varor som sänds från en avsändare till en mottagare benämns gods.
• Man skiljer gods med avseende på dess vikt och volym
  
  • Fulla laster- fyller upp en hel lastbärare (ex. Lastbil)
  • Part gods- också större gods men inte tillräcklig för att fylla
  • Styckegods- små kvantiteter som endast utnyttjar en liten del i lastbäraren
  • Paket- och lätt gods- minsta
• Skilja med avseende på transporttid
  
  • Ekonomigods- gods som har låga krav på snabba transporter
  • Expressgods- höga krav på snabb leverans

Question 136

Gods i transportsystemet: vad innebär beställningstrafik kontra linjetrafik?

Answer 136

Beställningstrafik är en kundanpassad transport för en transportköpare. Linjetrafik är däremot en standardlösning och innebär att gods transporteras mellan givna orter enligt en fast tidtabell.

Question 137

Gods i tranportsystemet: Vad innebär konsolidering av gods? Vad finns det för olika alternativ?

Answer 137

Transportkostnaden är beroende av kapacitetsutnyttjandet. Den främsta nackdelen med direkttransporter är följaktligen höga kostnader. Man kan samordna många små sändningar till ett mindre antal större sändningar. Kallas Konsolidering av leveranser.

Kan genomföras på följande sätt:

• Leverera till lager; måste vägas mot extra lagerhållningskostnader.
• Fasta leveransdagar; ger lätt planering och leveransprecision men kan ge långa ledtider.
• Brytpunktsdistribution och navsystem;
  
  • Brytpunktssystem; många godsflöden samordnas till brytpunkter där de delas upp för vidare transport.
  • Navsystem; ingående och utgående flöden sammanstrålar i nav där gods bryts upp och konsolideras.
  • Ett nätverk av brytpunkter och nav med lokala upptagnings- och spridningsområden kan ge högfrekventa leveranser till många slutdestinationer. Ger höga hanteringskostnader pga omlastningar. Konsolideringscentrum måste placeras rätt för att ge gynnsam lösning.
• Mjölkrundor; flera lastningsstopp längs en transportslinga.
  
  • Leverantörsrutter; kundföretaget har samordningsansvar (att beställa rätt mängd i rätt tid).
  • Kundrutter; leverantörsföretaget har samordningsansvar; måste anpassa produktion, plockning, packning mm för att kunna leverera i rätt tid.
• Samdistribution
• Balanserade flöden; lika mycket ut som in.
• Transportoptimering

Question 138

Gods i tranportsystemet: vad innebär materialflöden via terminaler?

Answer 138

Ger två typer av transporter:

• mellan terminaler; är normalt tidtabellstyrt, linjetrafik. Trade-off mellan leveransfrekvens och att fylla transportbärare sker. Vid stora variationer används en linjekapacitet som räcker då efterfrågan är som lägst och sedan finns extra kapacitet som tar hand om övriga behov.
• inom respektive terminals trafikområde: dessa sker normalt dagligen. Planering behövs av rutterna, vilka fordon som skall användas och hur de skall lastas.
  
  • Ruttplanering: Gäller att bestämma antal rutter, nödvändigt antal fordon, vilka kunder som skall involveras i varje rutt och sekvensföljden för stoppen inom rutten
  • Sekvensering av rutter; att använda samma fordon på olika rutter som inte tar hela dagen i anspråk för att maximera utnyttjandet av ett fordon.
  • Lastplanering; på land brukar den beräknas som utrymme. Även returflöden måste beaktas. En bil som är full ut och tom hem har bara 50% fyllnadsgrad.
  • Lastning och lossningstider; Hanteringsutrustning måste vara dimensionerad för att klara av kapacitetstopparna. Man vill specificera lossningstider mm för att kunna ha en jämnare belastning.

Question 139

Vad är trackning och tracing?

Answer 139

Tracking; att följa en enhet längs materialflödet.

Tracing; spåra enheter som försvunnit eller förlorats.

Question 140

Vad betyder incoterms?

Answer 140

Incoterms= internationella standard som reglerar fördelningen av fraktkostnader, risktaganden och framtagning av dokument mellan köpande och säljande parter.

Question 141

Vilka aspekter vägs av vid prissättning i frakttariffer?

Answer 141

• Transportavstånd
• Sändningsvolymer
• Godsets densitet: gods med låg densitet kallas skrymmande och fraktpris beräknas efter volym istället för vikt.
• Godsets fysiska utformning: hur lätt det är att lasta
• Kyl och värme: special behov
• Godsets risk: fara vid olyckor mm
• Returtransporters fyllnadsgrad

Question 142

Vad är de viktigaste beslutsfaktorerna i supply-chain management ?

Answer 142

• Anläggningar (antal, placering, kapacitet, mm)
• Lager(säkerhetslagar, leverantörer etc.)
• Transporter (trafikslag, rutter etc.)
• Information (push eller pull, informationsdelning etc.)

Question 143

Vilka ämne påverkar lokalt, globalr och reginoalt?

Answer 143

• Lokalt
  
  • PM, HV, SOx, NOx
• Regional
  
  • SOx,NOx,HV
• Globalt
  
  • CO2, HC