livslångt lärande Flashcards
vad är livslångt lärande? och varför är det viktigt för individ/samhälle/företag
UNESCO-rapporten 1972 deklarerar att utbildning ska pågå under hela livet. Livslångt lärande som en nödvändighet för att hänga med i samhällets snabba förändringar. Perspektiv som vuxit fram i samband med övergången från industri till kunskaps- och tjänstesamhälle. Ett större fokus på utvecklingsinriktat lärand (tidigeare viktigare med anpassningsinriktat lärande)
Individ: vara relevant på arbetsmarknaden, anställbarhet men också att hänga med i de teknologiska utvecklingarna
samhälle: se till att medborgarna kan delta i samhället på ett demokratiskt sätt, rustas med förutsättningar för detta
företag: vara konkurrenskraftiga på en internationell arbetsmarknad, investera i sina medarbetares kompetens
vad är ekonomisering av kunskap?
runt 1990-tal blir ekonomin och marknaden alltmer styrande. Ekonomisering av kunskap är en process under övergången från industri till kunskaps- och tjänstesamhälle. kunskap fick ett ökat värde på marknaden, det är kunskap vi köper och säljer.
kunskap betraktas som kapital snarare än att enbart vara en personlig tillgång eller ha kulturellt värde. kunskapen kan skapa ekonomisk produktivitet.
idén om human capital
det är ekonomiskt motiverat för företagen att utbilda sina anställda och ha kompetenta anställda. Kompetenta anställda leder till högre produktivitet och effektivitet i företaget vilket i sin tur gynnar företaget ekonomiskt.
platons episteme och doxa
episteme: kunskap som är sann och säker, kopplat till Platons idévärld.
doxa: något subjektivt som en åsikt eller uppfattning
aristoteles episteme, techne och fronesis
episteme: kunskap som är sann och säker, kopplad till sinnevärlden. Handlar om det observerbara, förstå den fysiska verkligheten
techne: hantverkskunskaper, aktiviteten syftar till att åstadkomma något bortom aktiviteten, syfte att producera något
fronesis: praktiskt tillämpbar kunskap kopplat till politik och etik. besvarar hur man bör vara mot andra och leva, en slags klokhet
förklara klassisk betingning
Ivan Pavlov gjorde ett experiment på hundar. Upptäckte att hunden saliverade naturligt när mat presenterades (samtidigt ringde han i en klocka), men även när han endast ringde klockan. det hade skett en form av association mellan maten och klockan.
det obetingade stimuluset skapade först en obetingad respons. Efter att klockan upprepade gånger ringt i samband med mat blir klockans ljud ett betingat stimulus som skapar en betingad respons (slivering hos hunden).
operant betingning
handlar om beteenden kopplat till konsekvenser. Vid förstärkning av ett beteende (positiv/negativ) ökar chansen att beteendet kommer att upprepas. Vid bestraffning av ett beteende (positiv/negativ) minskar sannolikheten att beteendet upprepas.
Exempel: Lisa får beröm när hon lämnade in läxan i tid. Berömet kan ses som en positiv förstärkning (något önskvärt läggs till) och sannolikheten att Lisa kommer att lämna in nästa läxa i tid igen ökar.
Evidensbaserad praktik (EBP)
är en politisk trend som handlar om att verksamheten ska genomföras på ett sätt som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det väger samman tre kunskapskällor:
klientens önskemål och förutsättningar, professionellas erfarenhet och expertis samt bästa tillgängliga forskning (mest relevant).
Exempel: en lärare använder den senaste forskingen vilket sätt att lära ut som är mest effektivt och kan anpassa det efter klassens behov och förutsättningar
svårigheter: speglar ideal som inte alltid är realiserbara i verkligheten. Brister i tid och andra resurser kan göra det svårt att följa EBP, istället kan man ta till sig delar av denna praktik, olika modes: doing mode, using mode och replicating mode.
vanor och rutiner
kan vara nyttiga och användbara men riskerar också att vara en bromskloss för lärande och utveckling. Reflektion fungerar som ett sätt att bryta inlärda vanor och istället inta ett problematiserande och distanserat perspektiv. På så sätt kan nya lärsituationer uppstå.
kognitivism
intresse för människans inre mentala processer, såsom minne, uppmärksamhet, tankar, språk, begreppsbildning. två traditioner inom kognitivism:
lärande som informationsbehandlande: datorn som analogin med ord som processa, lagra, återkalla information. Intresse för olika minnessystem och hur information förs över mellan dessa.
lärande som meningsskapande: inget fokus på datorn som liknelse, intresse för hur människor skapar mening i sociala situationer utifrån deras egna erfarenheter, intressen, minnen och värderingar. tolkar och förstår sin omgivning utifrån erfarenheter
konstruktivism
vi komstuerar våran egen kunskap efter de erfarenheter vi har, alla tolkar sin omvärld på olika sätt - därför finns det inte en sann.
Konstruktivism - PIAGET
mognad föregår lärande, barn konstruerar sin egen kunskap utifrån den ålder de är i, olika utvecklingsstadier. Pratar även om
scheman: tankemönster för hur någonting är. (tex hundar är allt som har päls och fyra ben)
assimilation: införliva ny information i befintliga scheman (tex lära sig att hundar även har en nos)
ackomodation: när assimilation inte är möjlig behöver man skapa nya scheman (tex ser en katt som har alla ovanstående egenskaper men ändå inte passar in i schemat hund, skapas ett nytt schema för katter)
Genom att assimilera och ackomodera våra scheman lär vi oss och utvecklas, detta sker inomramen för det utvecklingsstadie vi befinner oss i.
piagets fyra stadier
det sensomotoriska stadiet
det preoperationella stadiet
det konkretoperationella stadiet
det formellrationella stadiet
neurovetenskapliga perspektiv
studerar de centrum i hjärnan som är inblandade i kognitiva aktiviteter. STuderar exempelvis inlärningssvårigheter som dyslexi, och ligger till grund för neuropsykiatriska diagnoser. kan användas inom specialpedagogik exempelvis phonics
Pragmatism
handlar om den praktiska nyttan med kunskap, kunskap är vad vi människor värderar som nyttigt, och är därmed föränderligt. Det finns alltså ingen objektivt sann kunskap utan den förändras och varierar.