Lingvistik PP-begrepp

Question 1

Varför är det svårt att veta hur många språk som finns i världen?

Answer 1

• Vi har inte bra information om alla talargrupper i världen
• Skillnad språk-dialekt
• Namnförvirring

Question 2

Vad är en av den främsta skillnaden mellan människors och djurs språk?

Answer 2

Det mänskliga språket har inga begränsningar vad gäller teman och om det gäller
nutid, dåtid eller framtid. Vi kan prata om vilket tema som helst, om nutid, dåtid och framtid (eller ”påhittad tid”, alltså sånt som inte har funnits och kanske inte kommer att finnas heller) och hur länge som helst om vad som helst

Question 3

Vad är morfologisk kunskap?

Answer 3

Hur orden böjs och hur nya ord bildas

böjning och avledning

Question 4

Vad är syntaktiskt kunskap?

Answer 4

Hur orden kan sammanställas till

fraser, satser och meningar.

Question 5

Vad är textlingvistisk kunskap?

Answer 5

Hur meningar kan byggas upp till
texter (diskurs); språk i samtal
(samtalsanalys).

Question 6

Vad är pragmatisk kunskap?

Answer 6

Hur ord och meningar används för
olika kommunikativa syften i olika
situationer

Question 7

Vad är diakronisk lingvistisk kunskap?

Answer 7

Hur språk förändrar sig.

Question 8

Vad är preskriptiv kontra deskriptiv grammatik?

Answer 8

Fokus i lingvistik är på ”deskriptiv” grammatik och inte på”preskriptiv” grammatik.
Deskriptiv = vi beskriver hurdant språket är.
Preskriptiv = hur vi tycker det bör vara.

Question 9

Vad är morfem?

Answer 9

Morfem är den minsta bit av ett ord som har en självständig funktion eller betydelse.

Question 10

Vad är ett fritt morfem?

Answer 10

Fria morfem: Morfem som själva kan utgöra ord. T ex, hjälp, vit.

Question 11

Vad är ett bundet morfem?

Answer 11

Bundna morfem: Morfem som INTE själva kan utgöra ord. T ex, -lös, -het

Question 12

Vad är en rot?

Answer 12

Rot är ett minimalt lexikalt morfem, ordets kärna. Vanligtvis är det den mest
betydelsebärande enheten i ett ord. (Otroliga - tro ordets rot)

Question 13

Vad är en stam?

Answer 13

Stam är utgångspunkten för morfologisk förändring, oftast böjning (men ibland används
termen även om utgångspunkten för [vidare] ordbildning). Stammen innehåller minst en rot,
men är ofta flermorfemig, t ex med ett eller flera avledningssuffix. (Otroliga - otrolig är stammen)

Question 14

Vad är ett affix?

Answer 14

Affix är morfem som läggs till en stam och därmed modifierar dess betydelse.

Question 15

Vad är ett suffix?

Answer 15

Suffix: Bundna morfem som läggs till EFTER stammen.

Question 16

Vad är ett prefix?

Answer 16

Prefix: Bundna morfem som läggs till FÖRE stammen

Question 17

Vad är ett infix?

Answer 17

Infix: Bundna morfem som läggs till INNE i själva stammen (i praktiken inne i en rot).

Question 18

Vad är ett circumfix?

Answer 18

Cirkumfix: Affix där en del av affixet står före och en annan del står efter stammen.

Question 19

Vad är stamföränding?

Answer 19

Böjning utan affix - flyga, flög, springa, sprang, sprungit.

Question 20

Vad är suppletion?

Answer 20

När ordet ändras helt irregulärt vid böjning (är, vara)

Question 21

Vad är reduplikation?

Answer 21

När ordet upprepas vid böjning (Lan - Lanlan)

Question 22

Vad är ett böjningsmorfem?

Answer 22

Böjningsmorfem ändrar inte ordets betydelse eller ordklass. I följande meningar kallas morfemen -ar, -ade och -at för böjningsmorfem. De ändrar
varken ordets betydelse eller dess ordklass.

Han lagar mat. Han lagade mat. Han har lagat mat.

Question 23

Hur kan nya ord bildas?

Answer 23

Genom sammansättning (näsduk), Avledning (god+het, help+er),

Question 24

Vilka är de övriga ordklasserna förutom verb, substantiv och adjektiv?

Answer 24

ADVERB fort, borta, ute
PRONOMEN han, denna, någon
RÄKNEORD tre, sju, sjunde
ADPOSITIONER vid, i, före
KONJUNKTIONER,
SUBJUNKTIONER
och, om, när
INTERJEKTIONER usch, aj, hoppsan

Question 25

Vad är en allomorf?

Answer 25

En allomorf är en verision av ett morfem med med annorlunda uttal, dvs, samma morfem används ex. för att böja någonting men uttalas annorlunda (ofta beroende på omgivande kontext)

Question 26

Varför kallas huvudordklasserna för öppna ordklasser till skillnad från slutna ordklasser?

Answer 26

Huvudordklasserna har i princip ett obegränsat antal medlemmar och nya ord tillkommer ofta, samt orden går att böja. Slutna ordklasser är mindre, orden är ofta oböjliga och nya ord tillkommer ej/sällan.

Question 27

Vad definierar ett substantiv?

Answer 27

Morfologi:
• Kan böjas i numerus (singular/plural)
• Kan böjas i species (bestämdhet)
• Har genus (neutrum/utrum, ett-ord/en-ord)
• Kan böjas i kasus (grundform/genitiv)
Syntax:
• Fungerar som huvudord i nominalfras som fungerar som subjekt, objekt,
predikativ osv.
Semantik:
• Betecknar ofta saker och företeelser

Question 28

Vad definierar ett adjektiv?

Answer 28

Morfologi:
• Kongruensböjs efter huvudord (en stor hund, ett stort hus)
• Kompareras (glad – gladare – gladast)
Syntax:
• Attribut till substantiv
• Predikativ
Semantik:
• Betecknar ofta egenskaper

Question 29

Vad definierar ett verb?

Answer 29

Morfologi:
• Böjs i tempus (och aspekt, modus)
• Svenska tempus:
• presens (jag cyklar)
• preteritum (jag cyklade)
• perfekt (jag har cyklat)
• pluskvamperfekt (jag hade cyklat)
• (futurum (jag ska cykla/jag kommer att cykla)?)
• Vissa språk: kongruerar med subjekt (och objekt)
• Diates – aktiv/passiv
Syntax:
• Predikat
• Huvudord i en verbfras
Semantik:
• Betecknar sådant man gör eller sådant som sker

Question 30

Vad är ett a) intransitivt, b) transitivt och c) bitransitivt verbschema?

Answer 30

a) Verb utan objekt (gå)
b) Verb med ett objekt (laga bilen)
c) Verb med två objekt (ge barnet dockan)

Question 31

Vad är ett direktobjekt kontra indirekt objekt?

Answer 31

I “ge barnet dockan” är barnet det indirekta objektet, och dockan det direkta objektet. Indirekta objektet är den som får eller fråntages något, direkta objekt är det som ges/fråntages.

Question 32

Vad är ett predikativ?

Answer 32

Predikativ är en predikatfyllnad; en satsdel som relaterar till subjektets eller objektets egenskaper, kan vara adjektiv eller subjektiv. Hon är (lärare (=predikativ), Hon är (snäll (=predikativ)

• Variabelt led i en konstruktion med vara, bliva etc.
Ex. Jag är (lingvist (=predikativ).

Question 33

Vad är samordning? (kontext = meningar)

Answer 33

Samordning: två eller flera likvärdiga satser fogas samman till en mening.
T ex:
Han kollar sin iphone och (han) går.
Det regnar och han stannar hemma.

Question 34

Vad är underordning? (kontext = meningar)

Answer 34

Underordning: Den ena satsen ingår som ett led i den andra.
T ex:
Jag trodde att han skulle komma.
Jag såg flickan som sålde blommor

Question 35

Vilka termer använder vi för att prata om syntaktiska funktioner?

Answer 35

Subjekt, indirektobjekt, direktobjekt.

Question 36

Vad är ett adverbial?

Answer 36

Adverbial
• Utvidgningar till verbfraser, adjektivfraser andra adverbial eller bestämningar till
hela satsen
Ex. Jag åt en glass i solen

Question 37

Vilka är de semantiska rollerna i “Sam slog till läraren”? Och hur definieras semantiska roller?

Answer 37

Sam = Agent, Läraren = Patient

Agens/aktör:
• Den som utför eller initierar en handling .
• Viktiga termer: medveten (volition), aktiv initiativtagare

Patient
• Det som förändras, förflyttas eller byter ägare genom en handling eller en process.
• En prototypisk patient genomgår en fysisk, synlig förändring av något slag.

Question 38

Vad är synonymi?

Answer 38

Synomymi: synonymer är lexikonord med stor likhet i betydelse.
T ex:
 fader, far, pappa, farsa
 springa, kuta, löpa, ränna, kila
 berömd, känd, ryktbar, namnkunnig
 två, tvenne, tu

Question 39

Vad är antonymi?

Answer 39

Antonymi: Lexikonord vars betydelser är varandras motsats
T ex:
ljus – mörk
svart – vit
höger – vänster
hög – låg
liten – stor
mor – dotter

Antonymer kan vara
gradvisa (t ex bra-dålig, stor-liten)
icke-gradvisa (t ex död-levande)
konversa ( t ex köpa-sälja, förälder-barn)

Question 40

Vad är hyponymi?

Answer 40

Hyponymi: lexikonord vars betydelse ingår i / är en specialisering av ett annat
lexikonords betydelse (dess hyperonym eller överordnade begrepp)
T ex:
villa – byggnad
skjorta – kläder
cykel – fordon
äpple – frukt
hund – husdjur

Question 41

Vad är polysemi?

Answer 41

Polysemi: lexikonord med mer än en betydelse, där betydelserna hör ihop semantiskt;
betydelserna är ofta historiskt relaterade.
Olika men relaterade semantiska innebörder.

T ex:

Man:
The human species (i.e., man vs. other organisms)
Males of the human species (i.e., man vs. woman)
Adult males of the human species (i.e., man vs. boy)

Question 42

Vad är homonymi?

Answer 42

Homonymi: två eller flera lexikonord med samma form, med där betydelserna inte
hör ihop (formerna är normalt inte historiskt relaterade; likheten är slumpmässig)
T ex:
 va(r): preteritum av verbet att vara
 var ’vit vätska i sår’
 var ’fodral’ (i kuddvar ’örngott
 var ’varje’
 var ’på vilken plats’

Question 43

Vad är en metonymi?

Answer 43

Metonymi: Genom metonymi kan vi refererar till någon eller något genom att
benämna något som hör till det vi vill referera till.
“Göra en Gustav Vasa”, “Ta ett glas”.

Question 44

Vad är semantiska särdrag?

Answer 44

 betydelsen hos lexem ses som uppbyggd av (flera) mer grundläggande/enkla
semantiska enheter.
 Dessa enheter är binära: antingen detta semantiska särdrag eller dess motsats
T ex:
brandbil: [-mänsklig]
person: [+mänsklig]

Question 45

Vad innebär kompositionalitetsprincipen?

Answer 45

Att betydelsen hos satser och fraser bestäms av:

• betydelsen hos de ingående morfemen och orden,
• tillsammans med satsens/frasens grammatiska struktur

Question 46

Vad är ett idiom?

Answer 46

Idiom är uttryck som är formellt sammansatta men där hela uttryckets betydelse inte
går att härleda från komponenternas betydelse
- Bygga luftslott
- Gå in i väggen
- Goddag yxskaft!

Question 47

Vilka 2 typer av kontext finns det inom pragmatik?

Answer 47

Språklig kontext: Kontexten där en fras/sats förekommer i en text (diskurs). T ex vad som har sagts tidigare, referens och deixis

Språkanvändning: situationen i vilken det språkliga uttrycket används (pragmatik)
-Icke-lingvistiska faktorer som talare, lyssnare, andra deltagare, deras
föreställningar om vad andra tycker, fysisk miljö, ämnet för samtalet/texten,
var befinner deltagarna etc

Question 48

Vad är direkta och indirekta talhandlingar?

Answer 48

Direkta talhandlingar: att yttra något med ett visst konventionellt innehåll:
påståenden, frågor, uppmaningar, utrop (Köp en macka!)
Indirekta talhandlingar: att yttra något med en annan formulering än det som
konventionellt används för den talhandlingen (Tänk vad trevligt om någon köpte en macka till mig.)

Question 49

Vad säger samarbetsprincipen?

Answer 49

1. En lyckad kommunikation ställer krav på både talaren och lyssnaren
2. Talaren måste strukturera sina yttranden så att de passar ämnet, situationen
   och lyssnaren
3. Lyssnaren måste anstränga sig att förstå och ”fylla i luckorna”!

Question 50

Vad är Grice samtalsmaximer?

Answer 50

Kvantitetsmaximen: säg lagom mycket

• Var så informativ som det förväntas av dig
• Var inte mer (eller mindre) informativ än vad som förväntas

Kvalitetsmaximen: tala sanning

• Säg inte sådant du vet är falskt
• Säg inte sådant för vilket du saknar täckning

Relevansmaximen: säg endast sådant som är relevant

Sättsmaximen: var tydlig och klar när du talar

• Undvik luddiga uttalanden
• Undvik tvetydighet
• Var kortfattad
• Var ordentlig

Question 51

Vad är en presupposition?

Answer 51

Presuppostion: något som måste antas vara sant för att ett yttrande ska förstås
T ex:
Olga ångrade att hon aldrig avslutade sina lingvistikstudier.
Presuppositoner:
- Det finns en individ som heter Olga
- Hon har studerat lingvistik
- Hon har inte avslutat sina lingvistikstudier

Presuppositionstest –
Presuppositionerna ska fortfarande gälla även om yttrandet negeras:
Olga ångrade inte att hon aldrig avslutade sina lingvistikstudier

Question 52

Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?

Answer 52

Det strikta lingvistiska kriteriumet är att det är olika dialekter inom samma språk om det finns en ömsesidig förståelse.

Question 53

Vilka drag kan variera mellan olika dialekter eller språkliga “varieties”?

Answer 53

Drag som varierar mellan olika
eller inom en och samma talare
• Fonologiska
• Uttal av /r/ efter vokal (engelska)
• [ɛː] > [eː] (svenska)

• Morfologiska
• husen/husena
• dörra/dörren
• Lexikala
• Grina – ’skratta’ eller ’gråta’
• Soda, pop etc. ’läsk’
• Syntaktiska
• Dom är glada vs. Dom är glad

Question 54

Vilka dimensioner av språklig variation finns det?

Answer 54

• Geografisk mångfald: Folk talar olika i olika delar av ett land eller geografiskt
område
• Social mångfald: ”Rika och högutbildade talar inte likadant som fattiga och/eller
lågutbildade”
• Funktionell eller situationell mångfald: En och samma individ kan också tala olika
vid olika tillfällen

Question 55

Vad är ett standardspråk? Och vad kallas dess motats?

Answer 55

• Standard: en konstruerad variant av språket som betraktas som en prestigevariant
och kan användas som kommunikation mellan grupper med olika dialekt.
• Kan baseras på elitens tal eller en blandning av flera olika dialekter
• Regleras av institutioner, akademier etc.
• I motsats: vernakulär (’vernacular’) – det språk som talas i hemmet

Question 56

Vad är ett register?

Answer 56

Register (kallas även ”stil”) är en stilistisk variant av ett språk som anses lämplig att
använda i en viss social situation
T ex, jurister talar och skriver på ett visst sätt.

Question 57

Vad innebär diglossi?

Answer 57

När man väljer mellan två språk (istället för två varieteter av ett språk) i olika situationer talar man om diglossi.
Ofta: ett språk i ”lägre” (hem, vänner osv.) sammanhang och ett i ”högre”
(utbildning, administration, religion)

Question 58

Vad innebär kodväxling? Och vilka typer finns?

Answer 58

• Användning av två eller fler språk inom samma interaktion eller yttrande som
följer de respektive språkens grammatiska och fonologiska regler.

• Tags – friståede från satsens övriga struktur, exempelvis interjektioner
Ex. Herregud, samalaista mettää täällä on ku Suomes
’herregud, samma sorts skog finns det här som i Finland’
• Insertion (intrasententiella) – ord byts ut inom samma sats
• Alternation (intersententiella) – språket byts mellan olika satser

Question 59

Vad är ett mellanfolkligt språk?

Answer 59

Språk som används som kommunikation mellan olika grupper som inte talar
samma språk
• Exempel: latin, franska, tyska i Europa vid olika tidpunkter, engelska i hela världen, swahili i
stora delar av Afrika

Question 60

Vad är ett pidginspråk?

Answer 60

Ibland utvecklas nya språk för att kommunicera mellan olika språkgemenskaper.
• Vanliga situationer där pidginspråk uppkommer: slaveri, handel
• I början har inte detta språk några modersmålstalare
• T ex Caribbean pidgin, Chinook jargon, russenorsk
• Kännetecken för pidginspråk: begränsat ordförråd, förenklad struktur,
användbarhet ofta begränsad till ett fåtal domäner.

Question 61

Vad är ett kreolspråk?

Answer 61

Om ett pidginspråk blir modersmål i en språkgemenskap, blir det ett kreolspråk.
• T ex, Tok Pisin, Creolized Hawaiian Pidgin
• Kännetecken: kan användas för alla domäner, inte begränsat på samma sätt som ett
pidginspråk.