Lilla WAN Flashcards
Vad gör NAT?
NAT är översättningen av privata adresser till publika adresser
Den publika adressen används bara när kontakt mot Internet sker
Hur fungerar NAT?
- Steg 1: En dator skickar ett paket till en server på Internet
- Steg 2: Paketet når routern som sköter NAT
- Steg 3: Routern kollar om source IP är med i listan för de näten som ska
bli översatta av NAT - Steg 4: Om det matchar översätter routern till den nya publika IPadressen och lägger till en mappning i sin tabell
- Steg 5: Routern skickar iväg paketet till sin destination
Vad finns det för typer av NAT
- Statisk NAT - 1-1 mappning
- Dynamisk NAT - Många-många mappning
- Port Address Translation (PAT) - Många till en/många mappning - Kallas även NAT Overloading
- Port Forwarding (typ…) - Brukar klassificeras som statisk NAT
Info om statisk NAT
- En till en-mappning, en lokal IP-adress blir en publik
- Dessa är konstanta och sätts av nätverksadministratören
- Detta sparar inte publika IP-adresser
- Inte vanligt, men går att använda på servrar till exempel
- Ger väldigt bra prestanda
Statisk NAT - Konfiguration
R1(config)# ip nat inside source static 192.168.0.100 143.21.165.2
R1(config)# interface fa0/1
R1(config-if)# ip nat inside
R1(config-if)# interface fa0/0
R1(config-if)# ip nat outside
Info om Dynamisk NAT
- Använder en pool av adresser som delas ut på ”first come, first serve”- basis
- När anslutningen inte används får routern ”tillbaka” IP-adressen
- Nackdelen är att man måste ha rätt många publika adresser för att alla
ska kunna nå Internet - Är ganska bra ur prestandasynpunkt
Dynamisk NAT - Konfiguration
R1(config)# ip nat pool PUBLIKA_ADRESSER 143.21.165.2 143.21.165.4 netmask 255.255.255.240
R1(config)# access-list 1 permit 192.168.0.0 0.0.0.255
R1(config)# ip nat inside source list 1 pool PUBLIKA_ADRESSER
R1(config)# interface fa0/1
R1(config-if)# ip nat inside
R1(config-if)# interface fa0/0
R1(config-if)# ip nat outside
Info om PAT (Port Address Translation)
- PAT mappar många privata adresser till en eller flera publika adresser
- Kallas även NAT overloading
- På detta sättet fungerar de flesta hemmaroutrar
- Den absolut vanligaste formen av NAT
- Istället för att direkt översätta adresser använder sig PAT även av portnummer som sparas i översättningstabellen
- Prestandan skiljer sig beroende på belastning och utrustning
PAT- Konfiguration
R1(config)# access-list 1 permit 192.168.0.0 0.0.0.255
R1(config)# ip nat inside source list 1 interface fa0/0 overload (Går även
använda pool)
R1(config-if)# interface fa0/1
R1(config-if)# ip nat inside
R1(config-if)# interface fa0/0
R1(config-if)# ip nat outside
Nackdelar med NAT
- Prestanda blir lidande
- Funktionalitet från end till end blir nedsatt, vissa protokoll har stora
problem med NAT - Att skapa tunnlar (exempelvis VPN) kan bli svårt
- TCP-sessioner kan bli korrupta
- FTP kan få problem (passiv/aktiv)
- Det blir svårare att logga vem som har gjort vad
Fördelar med NAT
- Man sparar fridlysta IPv4-adresser
- Man kan få lastbalansering och redundans med hjälp av pooler
- Man kan behålla befintlig IP-plan oavsett flytt och liknande
- Det blir svårare att logga vem som har gjort vad…
Fördelar med OSPF
- Alltid klasslöst
- Effektivt med “triggered updates”
- Snabb “convergence”
- Skalbart (med areor)
- Går att säkra upp
Vad händer i första steget i OSPF?
- Hello-paket skickas ut till grannarna
- Hittas en granne skapas en kontakt som
går att se i Neighbor table - show ip ospf neighbor
Hur väljs DR? (Designated Router)
- Först kollas prioritet på interfacet - Standard: 1 (0-255) - Högst vinner
- Annars går den på högst Router ID - Router ID är en unik identifiering av en OSPF-router
- Router ID väljs genom: - Konfigurerat Router ID, eller: - Högsta IP-adressen på ett Loopback-interface, eller: - Högsta aktiva IP-adressen på övriga interface
Vad händer i andra steget i OSPF?
- Info om routerns länkar och nätverk skickas till grannroutrarna - I form av Database Description (DBD)
- Neighbors ”floodar” vidare informationen till sina grannar, tills alla routrar i domänen har fått allas paket
Vad händer i tredje steget i OSPF?
- Informationen från paketen bygger sedan upp en topologitabell som sparas i Link-state database (LSDB)
- Informationen i LSDB är samma för alla routrar i miljön