Lektion 1-Område 1. Flashcards
1
Q
Ojectives :
To be able to introduce yourself and introduce someone else properly
To be able to greet properly
Grammar:
the independent pronouns (Man) – Predicator/emphasis on nouns pronouns (laa) – progressive pronouns (Maangi) and negative pronouns on nouns (Duma).
A
h
2
Q
alfabetet
A
a á e é ee ée aa áa ë i ii o oo ó óo u uu c g j x ñ q y w ng mb
3
Q
att äta middag
A
reer
4
Q
Kër
A
Hus
5
Q
mycket
A
Lool
6
Q
Man
A
góor
7
Q
förnamn
A
tudd
8
Q
skälla, skrika
A
yuuxu
9
Q
fågel
A
picc
10
Q
house of batch
A
keru batch
11
Q
people of house of batch
A
waa këru batch
12
Q
history, traditions
A
cosaan
13
Q
chosan av senegal
A
cosaanu senegal
14
Q
sån där träbåt
A
gaal gi
15
Q
problem
A
jafe jafe
16
Q
att vara svår/adjektiv?
A
jafe
17
Q
visdom
A
xam xam
18
Q
Hur mkt
A
Ñata
19
Q
Djup
A
Séq
20
Q
Folk i plural
A
Nit ñi
21
Q
Halva
A
Xarit
22
Q
Får
A
Xar
23
Q
Vänta
A
Xaar
24
Q
Pengar
A
Xaalis
25
To be equal
Yem
26
Byta pengar
Weccet
27
Trygg, pålitlig
Wóor
28
Fläsk, åsna
Mbaam
29
Bröd
Mburu
30
Byteshandel
Njaay
31
Familj, används endast av familjen
Njaboot
32
Studier
Njang mi
33
bég
??
34
réer
?
35
jàng
läsa lära studera
36
Jóge
Kommer ifrån
37
??
Sëqët
38
Hur mår de i huset?
| De är här.
Naka waa kër gi?
| Ñungi fi? Ñunga fa.
39
Hur är din eftermiddag?
Nanga yendoo(-e, men uttalas ej)
40
Hur är din sömn?
Nanga fanaan(-e häger ihop m hur-grejen och uttalas ej? )
41
Hur är grötätandet?
Nanga lekke lax?
42
- hur är sömnen (ej din sömn, för då skulle det väl vara?
- peace bara
- hur är din dg/em?
- peace bara
A: Nanga fanaane ? (fanaan = to spend the night) (the “e” is the manner how)
B: Jàmm rekk, alxamdulilaay (jàmm = peace)
A: Nanga yendoo? (yendu = to spend the day)
B: Jàmm rekk, alxamdulilaay
43
Skillnad på Maangi och Damay?
Maangi är ett progressivt pronomen i pågående mening, damay som ett presence ongoing är när du svarar på frågor såsom "lan ngay def"? Plus habitual present eller near future.
44
När används maangi dem? Och damay dem?
Man presenterar sin aktion utan fråga innan. När någon frågar vad du gör?
45
Vad är imperativ av gå?
Demal.
46
Vad är "då" eller "så"? Exempel, gå då.
Kon. Kon demal.
47
God willing.
Su (tredje person, OM) neexe (to please) yalla. (Sas efter ba benen yon.)
48
Att vara ledsen (ursäkta.-ledsen.) Förlåt mnig.
Baal.Baal ma.
49
Importance of this
Solo
50
No importance of this
Amul solo
51
Det är viktigt
Amna solo
52
Jag är här, annat sätt att sgäa det
Maangi nii rekk
53
Hur mår din kropp? (Är din kropp i fred?)
Sa yaram jamm?
54
Hur var natten?
Nanga fanaan*e?
55
Hur är morgonen/imorgon (manana)?
Naka suba si?
56
Hur fungerar -angi?
Si + angi = saangi - Nii = like that
Naka Dakar ? Dakar + angi nii rekk – Dakaraangi nii rekk
Maa = it’s me who. Angi= ongoing
Naka Sophia ?
Sophia + angi nii rekk. Sophiaangi nii rekk
57
Hur svarar man på naka suba si?
Suba saangi nii rekk.
58
Hur svarar man på naka sofia?
Sofiaangi ni rekk.
59
Hur är jobbet?
| "Jobbet är like that rekk"
-Naka liggéey bi? -Liggéey baangi nii rekk.
60
Hur är passé compose exempelvis tu as dormi, på Wolof? Exempel du har sovit med förväntan på positivt svar.
Aktivt verb + subjekt. Nelaw + nga. Mbaa nelaw nga bu baax?
61
Hur svarar jag på mbaa nelaw nga bu baax?
Waaw, nelaw naa bu baax.
62
Hur mår folket i Sverige? Plus svar.
Naka waa Suede? Ñungi fi
63
Vad kan man fråga efter i en daglig konversation?
Hur är dagen, hur var sömnen, hur är manana, hur mår kroppen, hur var natten, hur är folket av senegal, hur är folket av huset,
