Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Wolof med Matou. > Lektion 1-Område 1. > Flashcards

Lektion 1-Område 1. Flashcards

1
Q

Ojectives :
To be able to introduce yourself and introduce someone else properly
To be able to greet properly
Grammar:
the independent pronouns (Man) – Predicator/emphasis on nouns pronouns (laa) – progressive pronouns (Maangi) and negative pronouns on nouns (Duma).

A

h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

alfabetet

A

a á e é ee ée aa áa ë i ii o oo ó óo u uu c g j x ñ q y w ng mb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

att äta middag

A

reer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kër

A

Hus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

mycket

A

Lool

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Man

A

góor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

förnamn

A

tudd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

skälla, skrika

A

yuuxu

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

fågel

A

picc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

house of batch

A

keru batch

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

people of house of batch

A

waa këru batch

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

history, traditions

A

cosaan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

chosan av senegal

A

cosaanu senegal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

sån där träbåt

A

gaal gi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

problem

A

jafe jafe

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

att vara svår/adjektiv?

A

jafe

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

visdom

A

xam xam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur mkt

A

Ñata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Djup

A

Séq

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Folk i plural

A

Nit ñi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Halva

A

Xarit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Får

A

Xar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vänta

A

Xaar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Pengar

A

Xaalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

To be equal

A

Yem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Byta pengar

A

Weccet

27
Q

Trygg, pålitlig

A

Wóor

28
Q

Fläsk, åsna

A

Mbaam

29
Q

Bröd

A

Mburu

30
Q

Byteshandel

A

Njaay

31
Q

Familj, används endast av familjen

A

Njaboot

32
Q

Studier

A

Njang mi

33
Q

bég

A

??

34
Q

réer

A

?

35
Q

jàng

A

läsa lära studera

36
Q

Jóge

A

Kommer ifrån

37
Q

??

A

Sëqët

38
Q

Hur mår de i huset?

De är här.

A

Naka waa kër gi?

Ñungi fi? Ñunga fa.

39
Q

Hur är din eftermiddag?

A

Nanga yendoo(-e, men uttalas ej)

40
Q

Hur är din sömn?

A

Nanga fanaan(-e häger ihop m hur-grejen och uttalas ej? )

41
Q

Hur är grötätandet?

A

Nanga lekke lax?

42
Q
  • hur är sömnen (ej din sömn, för då skulle det väl vara?
  • peace bara
  • hur är din dg/em?
  • peace bara
A

A: Nanga fanaane ? (fanaan = to spend the night) (the “e” is the manner how)

B: Jàmm rekk, alxamdulilaay (jàmm = peace)

A: Nanga yendoo? (yendu = to spend the day)

B: Jàmm rekk, alxamdulilaay

43
Q

Skillnad på Maangi och Damay?

A

Maangi är ett progressivt pronomen i pågående mening, damay som ett presence ongoing är när du svarar på frågor såsom “lan ngay def”? Plus habitual present eller near future.

44
Q

När används maangi dem? Och damay dem?

A

Man presenterar sin aktion utan fråga innan. När någon frågar vad du gör?

45
Q

Vad är imperativ av gå?

A

Demal.

46
Q

Vad är “då” eller “så”? Exempel, gå då.

A

Kon. Kon demal.

47
Q

God willing.

A

Su (tredje person, OM) neexe (to please) yalla. (Sas efter ba benen yon.)

48
Q

Att vara ledsen (ursäkta.-ledsen.) Förlåt mnig.

A

Baal.Baal ma.

49
Q

Importance of this

A

Solo

50
Q

No importance of this

A

Amul solo

51
Q

Det är viktigt

A

Amna solo

52
Q

Jag är här, annat sätt att sgäa det

A

Maangi nii rekk

53
Q

Hur mår din kropp? (Är din kropp i fred?)

A

Sa yaram jamm?

54
Q

Hur var natten?

A

Nanga fanaan*e?

55
Q

Hur är morgonen/imorgon (manana)?

A

Naka suba si?

56
Q

Hur fungerar -angi?

A

Si + angi = saangi - Nii = like that
Naka Dakar ? Dakar + angi nii rekk – Dakaraangi nii rekk
Maa = it’s me who. Angi= ongoing
Naka Sophia ?
Sophia + angi nii rekk. Sophiaangi nii rekk

57
Q

Hur svarar man på naka suba si?

A

Suba saangi nii rekk.

58
Q

Hur svarar man på naka sofia?

A

Sofiaangi ni rekk.

59
Q

Hur är jobbet?

“Jobbet är like that rekk”

A

-Naka liggéey bi? -Liggéey baangi nii rekk.

60
Q

Hur är passé compose exempelvis tu as dormi, på Wolof? Exempel du har sovit med förväntan på positivt svar.

A

Aktivt verb + subjekt. Nelaw + nga. Mbaa nelaw nga bu baax?

61
Q

Hur svarar jag på mbaa nelaw nga bu baax?

A

Waaw, nelaw naa bu baax.

62
Q

Hur mår folket i Sverige? Plus svar.

A

Naka waa Suede? Ñungi fi

63
Q

Vad kan man fråga efter i en daglig konversation?

A

Hur är dagen, hur var sömnen, hur är manana, hur mår kroppen, hur var natten, hur är folket av senegal, hur är folket av huset,

Wolof med Matou. (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions