Leddjur - Ordförklaringar Flashcards
A
Analribba
Abdomen
Bakropp
Almsjuka
Sporsäckssvampen Ceratocystis ulmi
Lever i och avsöndrar gift i veden, träden vissnar och dör.
Sporerna sprids främst av almsplintborre i fam. Barkborrar
Alula
Yttersta av de tre flikarna v. Vingbasen hos vissa flugor.
Till skillnad från vingfjäll och thoraxfjäll inte förstärkt m. Bakkantsribba.
Ametaboli
Utv. Utan el. M. Mkt. Små yttre förändringar utom strl
Analfält
Vingfält som ligger bakom den 1a analribban
Analribbor
Ogrenade längsribbor i vingen vilka ligger bakom cubitus baktill i vingen. Kort: A1 A2 etc även 1A1 etc
Andningsrör
Rörf. Utskott i bakkroppsspetsen hos vattenlevande insekter.
Här finns för vissa skinnbaggar.
Ansikte
Del av huvudets frams. Som ligger mellan & nedanför fasettögonen.
Antennbas
Antennens fäste på huvudet
Antennborst
Kraftigt borst på ovans. El. I spetsen av yttersta antennleden hos flugor kallas även arista.
Antennfåra
Urgröpning längs huvudets sidokant i vilken antennen kan fällas in. Här hos skallbaggar
Antennklubba
De markant utvidgade sista (yttersta) segmenten på antennen
Antenodalribbor
Korta tvärribbor mell. Vingbas & vingnod längs framvingens framkant.
Hos trollsländor
Apikalgaffel
Den yttersta delen av en längsribba som är tvådelad i spetsen y-form
Arista
Antennborst
Arolium
Enkelt el. Tvådelat utskott under el. Mell. Klorna på den yttersta fotleden är skiv- el. Blåsf. & Kallas oxå häftskiva el. Häftblåsa
Bakhöft, -lår, -skenben,-fot
Delar av det bakersta (3e) benpar
Basalfält
1-2 små vingfält nära vingbasen. 1a basalfältet ligger framför det 2a basalfältet. Hos tvåvingar
Basallob
Flik nära basen av (vingfästet)
Basalribba
Tvärribba som bildar inre gräns för det innersta diskoidalfältet. Steklar
Basitarsus
1a fotsegmentet. Används här hos steklar
Biologisk bekämpning
Bekämpning av ogräs el. Skadedjur m. Andra org.
Bitande mundelar
Mundelar som har kvar sin ursprungliga bitande funktion m. Kraftiga käkar & välutv. Maxillar- & labialpalper
Bladlussocker
Bladlössens flytande exkrementer som har hög sockerhalt. Också “honungsdagg”
Bladminerare
Insektslarv som äter så att d. Blir gångar (minor) inuti växtblad
Borst
Kraftigt hår på insekternas kropp ä, vingar, ben & 2a utskott
Borstlik antenn
Kort, tunn, mot spetsen avsm. Antenn som påminner om ett grovt borst
Bröstfötter
Benen på mellankr. Hos insektslarver. Jfr bukfötter
Bukplåt
Plåten på ett kroppssegments undersida. Också sternit
C
Costa
Chenchri
Upphöjningar på bakersta delen av mellankr. (Metatjorax) som är försedda m. Massor av mikroskopiska hakar vilka tar tag i & håller fast vingarna när dessa läggs i vila. Hos växtsteklar
Cerci
Pariga utskott i bakkroppsspetsen egentligen ombildade extremiteter
Clavus
Ett parti av den inre, i regel ogenomskinliga delen av skinnbaggevingen som begränsas av vingens bakkant & längsribba
Costa
Den första längsribban i vingen, bildar vanligen vingens framkant. Saknas ofta eller är tillbakabildad i bakvingen
Costalfält
Vingfält mellan längsribban Costa & subcosta
Coxa
Höft
Cu
Kort: cubitus
Cubitalfält
Hos steklar vingfält som ligger alldeles bakom vingmärket & radialfältet
Cubitus
Den femte längsribban i vingen, förkortas Cu
Cuneus
Ett litet el. Mindre 3-kantigt parti av den inre i regel ogenomskinliga delen av skinnbaggevingen som begränsas av vingens framkant kanten mot membranet & tvärribban
Diskfläck
Vingfläck som ligger i diskfältets spets. Hos fjärilar
Diskfält
Ett ofta stort framträdande fält mitt i vingen
Diskoidalfältet
Två framträdande fält mitt i framvingen. Hos steklar
Embolium
Ett smalt parti mell. Framkanten & en ribba på den inre i regel ogenomskinliga delen av skinnbaggevingen
Empodium
Ett borst- el. Skivf. Utskott under el. Mell. Klorna på den yttersta fotleden. Oxå häftskiva
Enkel antenn
Antenn utan utskott borst el. Hår kan dock finnas
Epiproct
Oparigt utskott i bakkroppsspetsen vilket utgår från sista bakkroppssegmentet precis ovanför analöppningen. Hos hoppborstsvansar, siöverborstsvansar & vissa dagsländor är det långt & itgör det mell. Stjärtsprötet. Hos dessa grupper kallas epiproct ofta terminalfilament
Extremitet
Annat ord för ben
Falsk vingkant
Vingribbor som löper parallellt m. Bakkanten utan att nå denna. Hos tvåvingar & växtsugare
Falsk vingribba
Ett pigmenterat längsväck i vingmembranet som ser ut som en vingribba. Den utgår inte från vingens bas utan börjar ett stycke ut mell. Radius & media & når inte heller ända ut till vingkanten hos blomflugor. Oxå vena spuria
Fasettöga
Öga sammansatt av många sexkantiga delögon oxå komplexöga
Femur
Lår
Feromon
Ämne med signalfunktion mell. Individer av samma art. Avsöndras Fr. Körtlar
Fjäderf. Antenn
Antenn m. Långa utskott åt två håll
Fjäll
Tillplattat & ofta brett hår
Flygvingar
De membranösa bakvingarna hos insekter vars framvingar omvandlats till täckvingar. Bakvingarna hos skalbaggar & tvestjärtar kallas flygvingar
Fot
Yttersta delen av benet. Oxå tars. Består nästan alltid av fl. Segment.
Fotlik
Utskott under klorna på den yttersta fotleden & samlande beteckning på arolium, empodium & pulviller. Oxå fotputa
Framhöft, -lår, -skenben,-fot
Delar av d. Främsta 1a benparet
Framvingehörn
Hörnet som bildas av framvingens framkant & ytterkanten el. Framvingens yttersta spets
Fri puppa
Puppa där anlagen för antenner ben & vingar ligger fria från puppkroppen. Oxå pipa Lovers. Jfr mumiepuppa
Frontalborst
2 vertikala rader av borst i mitten av ansiktet hos en fluga. Sitter mell. Antennerna & punktögonen & är belägna innanför frontalorbotslborsten kort: Fr.
Frontalorbitalborst
Den rad borst som oftast finns nära fasettögonen på en fluga. Kallas även orbitalborst & kort: orb. Indelas i nedre frontalorbitalborst (ori) & övre frontalorbitalborst (ors) jfr frontalborst
Fullständig förvandling
Utv. M. Ett puppst. Mell. Larvst. & Det fullbildade st. Oxå holometaboli
Fångstben
Framben som är omvandlade till grip- & fasthållningsorgan
Fångstmask
Den ombildade underläppen (labium) hos larver av trollsländor.
Starkt förlängd & försedd m. En led på mitten så att den kan hållas dubbelvikt under huvud & mellankropp. Labialpalperna är ombildade till ett par kraftiga klor som sitter längst ut på fångstmasken.
Fält
Omr. I vingen som är avgränsat av ribbor.
Förna
Dött org. Mat. På & i marken vilket fortfarande helt el. Delvis har kvar sin ursprungliga struktur & alltså ännu inte brutits ned till oigenkännlighet. Förna utgörs till största delen av växtmaterial.
Förpuppas
Att övergå från larvst. Till puppst.
Gaffelgrenat
När en vingribba förgrenar sig i likvärdiga (lila tjocka, långa) grenar
Gaffelgrenat
När en vingribba förgrenar sig i likvärdiga (lila tjocka, långa) grenar
Gadd
Den omvandlade äggläggaren hos honorna av vissa steklar s.k. gaddsteklar. (Tex getingar) Gadden är förbunden m. En giftblåsa & amvänds som försvar & till att förlama bytesdjur.
Gallbildning
Onorm. Tillväxt hos ngn del av en växt förorsakad av en annan org. (Tex en insekt)
Som finns i växtens vävnad.
Org. Kallas gallbildare även om växten bildar gallen.
Viktigaste gallbildande insekterna är gallmyggor, bladlöss & gallsteklar.
Oxå gall
