LE3 Markälra, Markvatten, Dikning och Torv Flashcards
Ange de 3 olika sorters bergarter som finns och vart de kommer ifrån. Ge också två exempel på bergarter utifrån var klass.
- Magmatiska (Eruptiva), kommit från fvulkaner, kristalliserade från heta smäältor, granit porfyr.
- Sediminetära: Bildas genom hoppressning och cementering av lösa sediment. Materialet i sedimenten utgörs av mineralkorn och fragment från äldre bergarter som vittrat. Ex sandsten och skiffer.
- Motamorfa: Bidlas genom omvandling av sedimentära eller magmatiska bergarter, ofta vid höga temperaturer och tryck nere i jordskorpan. Vid metamorfosen kristalliserar mineralen om, och nya mineral kan bildas. Ex gnejs, marmor
Ange några av de vanligaste bergarterna i koronologisk ordning utfer vilken som genererar högst bonitet.
Kalksten Grönstenar, t ex diorit hyperit diabas Granit Gnejs Hälleflinta, porfyr Sandsten, kvartsit.
Hur har jordarerna kommit till?
Jordarterna bilddes under de senaste 100 000 åren i o m istidien. Isen skrapade av material från berggrunden och det är det materialet som idag är “jord”. När isen smälte så förde smältvattnet med sig de lättaste partiklarna längst och de tyngre kortast sträcka och på så vis finns olika jordarter på olika platser.
Vad kan man dela in jordarter i för två huvudgrupper?
Sorterade och osorterade.
Namnge de sorterade jordarterna, grövst först. Ange också kornstorlek
Block > 200, sten > 20, grus >2, sand > 0,2, mo >0,02, mjäla >0,002, lera.
Namnge de osorterade jordarterna, grövst först.
Moräner (blandat sten grus), Grusig sandig ( blandad grus och sand), Sandig moig (blandad sand och mo), Moig, Lerig
Vad är skillnaden mellan en jordart och en jordmån.
Jordarten är den specifika sortens jord medan jordmånen är det som ligger på backen och kan bestå av flera olika jordarter.
Vad har Jordmånen påverkats av?
Klimat, berggrund, växter och djur, topografin och människans bruk.
Vad finns det för delar i en jordmån?
Vegitation, förna/humus, blekjord, rostjord, mineraljord, erggrund.
Vad är skillnaden mellan naturlig- och kultur- jordmån?
Naturlig jordmån är sådan som inte påverkats av någon bearbetning av människan, det har kulturjordmån.
Ge 4 exempel på naturliga jordmåner och deras karaktärer.
Stabil brunjord (växer ofta gräs och lövträd vilka ger basisk påverkan och högt ph),
Instabil bjunjord (marker som har varit brukad tidigare, på väg mot podsol),
Podsoler (klassas efter blekjordens tjocklek, tjockt skickt innebär att det påverkats under lång tild av syror från sura barr eller löv)
Sumpjordmån (Tovmark)
Berätta lite om Kulturjordmån.
Kulturjordmån kan se ut på lite olika sätt beroende på vilken bearbetning den utsatts för. Har en rätt så tydlig horisont som går så djupt som marken varit brukad.
Ibland kan det finnas en hård “plogsula” som gör at när man t ex planterat gran och den blivit en 10 år kan den börja torka för att den inte kan ta sig igenom plogsulan.
Nämn de olika typerna av markvatten.
Fritt vatten (rinnande), Tillgängligt vatten(bundet vatten men som växterna kan komma åt), Ej tillgängligt vatten (Vatten som är så hårt bundet att det ej kan användas av växter).
Hur hänger jordens vattenhållande förmåga ihop med kornstorleken?
Jo funkornigare jord, desto högre stiger vattnet och destomer vatten kan marken binda. Motsatt förhållande gäller för vattnets rörlighet.
Trädens näringsbehov, vad delar man upp detta i?
Makronäringsämnen och mikronäringsämnen
