Lärandeteorier

Question 1

Behaviorism

Answer 1

Tabula rasa; alla kan lära sig allt; upprepning - betingning; uppmuntra gott uppförande, bestraffa dåligt uppförande; barn ses som maskiner; stimuli -> respons; Förstärkning; Skinner, Pavlov.

Question 2

Kognitivismen

Answer 2

Barn är tänkande individer; Den inre tankevärlden är intressant; Mening och sammanhang är viktigare än belöning; Inre vilja; Stadier av kognitiv utveckling; Världsbilden korrigeras; Kunskap från reflektioner; Processen, inte produkten; Piaget.

Question 3

Pragmatism

Answer 3

Learning by inquiry - frågor och svar; Elever är individer med olika förutsättningar; Möten genererar lärande, förståelse av världen; Vetenskapen är omfattande, fokus istället på metoder för lärande; Elevaktiva arbetssätt; Kunskap är det som är användbart; Skolan måste vara demokratisk; Dewey.

Question 4

Sociokulturella perspektivet

Answer 4

Social interaktion, föds in i; Lärande sker i kulturella och sociala sammanhang, skolan är en viktig miljö; Elevens bakgrund är viktig; Appropriering av kunskap, beteenden, resonemang. Läraren visar vad som är viktigt. Scaffolding; Vygotskij.

Question 5

Lundgrens läroplanskoder - Klassisk

Answer 5

Bildning/daning; Samhällsideal: Drömmen om en svunnen guldålder, litteraturens höga och ädla; Självdisciplin och studieflit; Övre samhällsklasser studerar de sju fria konsterna. (Grammatik, dialektik, retorik, aritmetik, geometri, musik, filosofi)

Question 6

Lundgrens läroplanskoder - Moralisk

Answer 6

Moral och lojalitet; Moraliska värden för samhället; Samhället > Individen; Folkskolans patriotism och religion, senare demokrati allas lika värde.

Question 7

Lundgrens läroplanskoder - Rationell

Answer 7

Förberedels inför praktiska uppgifter; Individens förutsättningar, men mot samhällets bästa; Passande plats för eleven -> samhällets bästa, studiebegåvade får inte begränsas av bakgrund; Samhällets behov, innehåll och fokus; Elever skolas in i samhället.

Question 8

Lundgrens läroplanskoder - Realistisk

Answer 8

Vetenskaplig förståelse av världen; Rationell världsbild; Naturvetenskapen styr innehållsval; Vetenskapen har svar på allt; Eleverna styrs in i en vetenskaplig syn på världen.

Question 9

Bernstein - Collection code

Answer 9

Organisering av lärostoff - Separation av skolämnen, efterliknar de akademiska disciplinerna; Kunskapsprov; Lärarna jobbar enskilt, ämnesrepresentanter, behöver ej samarbeta.

Question 10

Bernstein - Integrative code

Answer 10

Organisering av lärostoff - Flytande gränser mellan ämnen; Andra helheter än ämnet, ex. skolklass, lärarlag; Lärarna är pedagoger, ej ämnesrepresentanter; Tematiskt arbete; Undervisning planeras i lärarlag.

Question 11

Bernstein - Performance code

Answer 11

Kunskapsbedömning - Bedömning av elevens inhämtade kunskaper; Elevens personlighet, liv utanför skolan är ej relevant; Prestationer bedöms med prov och skrivningar.

Question 12

Bernstein - Competence code

Answer 12

Kunskapsbedömning - Mätbara kunskaper bedöms ej, bara hur eleven utvecklas, personlig växt; Karaktär, kamratskap, samarbetsförmåga.

Question 13

Bernsteins koder

Answer 13

Collection, integrative, performance, competence (PICC)

Question 14

Lundgrens koder

Answer 14

Klassisk, realistisk, moralisk, rationell

Question 15

Bernsteins klassificering

Answer 15

Stark – Tydligt avgränsat ämne, i förhållande till andra ämnen; Ex matematik.
Svag – Ämne utan unik identitet; tvärvetenskapligt; typ teknik.

Question 16

Bernsteins kontroll

Answer 16

Stor – Läraren har stor kontroll över vad som undervisas

Liten – Läraren styr mindre över innehållet, och hur undervisning ska ske.

Question 17

Englunds utbildningsfilosofier

Answer 17

Perennialism, Rekonstruktivism, Essentialism, Progressivism (PREP)

Question 18

Perennialism

Answer 18

Kulturarv centralt; Människans eviga frågor; Läraren förmedlar kulturarvet, agera förebild i moraliska frågor; Klassiska verk som utgångspunkt.

Question 19

Rekonstruktivism

Answer 19

Samhället centralt; Samhällsproblem och handlingsalternativ; Kritisk fostran, värdering av olika alternativ; Undervisning = samtal; Läraren som kritisk vän; Framtida/Kritiskt tänkande medborgaren.

Question 20

Essentialism

Answer 20

Ämnet centralt; Strikt ämnesuppdelning; Vetenskapliga kunskaper viktiga; Läraren är expert, kunskapsförmedlning.

Question 21

Progressivism

Answer 21

Eleven i centrum; Elevaktiva arbetssätt; Studenten är kunskapare; eleverfarenheter som kunskapsgrund, förförståelse; Ämnesövergripande innehåll; Samarbete, social fostran; Läraren är handledare.

Question 22

Englunds filosofier i LGR/LGY11, diskutera.

Answer 22

Typ. Essentialism är stort, ämnet i fokus, höga ämneskrav i centrala innehållet. Progressivism, elevaktivt, grupparbeten, social fostran, värdegrund. Resonemang, diskussion, problemlösning. Rekonstruktivism, kritiskt tänkande. Normkritik (genus i tekniken). Källkritik, medier populärkultur. Perennialism under diskussion, litteraturkanon, kulturarv, inget stort genomslag i nuvarande.

Question 23

Läroplanens arenor

Answer 23

Formuleringsarenan: Där undervisningen formuleras. (Gällande föreskrifter, skollag)

Transformeringsarenan: Där läroplanens innehåll tolkas och omvandlas till innehåll (läromedel lektionsplanering.)

Realiseringsarenan: Där undervisningen sker. (Klassrum)

Question 24

Didaktik

Answer 24

Läran om undervisning/undervisningskonst; Undervisningens teori och praktik; Även övergripande pedagogisk forskning; Teoretiskt och praktiskt, läran om läran i; Analytisk vs normativ forskning, händer i klassrummet vs. ideal och innehåll för god undervisning; Vad, varför, när, för vem, var?; Alla faktorer som påverkar undervisning/innehåll;

Läran om hur man undervisar baserat på reflekterad erfarenhet och vetenskapligt kunnande. Didaktiska kompetens är kunskapen om undervisning, också praktiska färdigheter i undervisning.

Question 25

Allmändidaktik

Answer 25

Det generella didaktiska arbetet som inte går att koppla till något specifikt ämne, utan är allmängiltigt. Lärarens teoretiska kunskaper/ämneskunskaper, generella ramfaktorer,
Vetande om lärarskapet på ett allmänt plan, ej knutet till specifika skolämnen. Lärares professionella utveckling, klassens sociala liv, skolans samhälleliga kontext. Läroplan, eleven & läraren och deras relation.

Question 26

Ämnesdidaktik

Answer 26

Ämnesspecifika aspekter på didaktiken, sådant som kanske bara är applicerbart för ett specifikt skolämne. Vad behövs för att lära ut matte? Vad formar ett skolämne? Centralt innehåll. Värderingar normer, ideal. Hur struktureras lärostoffet?
Ämneskunskaper, specifika aspekter för ämnet, kopplat till undervisningen.

Question 27

Didaktiska triangeln

Answer 27

Analysmetod för undervisningssituationer; Relationerna mellan hörnen; Även lärarens förhållande till elevens lärande, interaktionen däremellan, didaktiska relationen;
Lärare – Innehåll: Ämneskompetens; Läraren behärskar ämnet; För hög kunskap, överflödig; För låg, negativt; Fokus på detta ger ämnescentrerad utbildning (läraren som ämnesexpert).
Lärare – Elev: Social kompetens; Subjekt-objekt-relationen mellan lärare och elev; Läraren som vän; För mycket fokus på detta skapar elevcentrerad undervisning.
Elev – Innehåll: Elevens ämneskompetens; Elevens relation till innehållet; lärandeprocessen.
Lärare – (Elev – Innehåll): Didaktisk kompetens; Didaktiska relationen; Lärarens förmåga att ha i åtanke: läroplan/kursplan, elevers förkunskaper, elevers frågor och behov, organisera innehållet och elevens lärande, metodik, innehållsval; Ge eleverna en verklig chans att lära sig.

Question 28

Ramfaktorer

Answer 28

Lärares friutrymme, handlingsutrymme där lärarna kan agera.
Begränsningar på vad som är möjligt att göra/inte göra i undervisningen, hur det formar undervisningsprocessen, och påverkar resultatet. (Tidigare: Ramar som beslutats på statlig politisk nivå.)
Ex. styrdokument, elevers förkunskaper, gruppstorlek/sammansättning, betyg/bedömning, läromedel, undervisningstid, lokaler, ekonomi.