Lagar och regler som berör anläggningar och byggnader Flashcards
Vem ansvarar för BBR och vad står BBR för?
BBR = Boverkets byggregler, och gäller för byggnader. Boverket är ansvariga för reglerna och byggherren att de följs.
Vad anses vara en byggnad?
Byggnad avses en varaktig konstruktion som består av tak, eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.
När gäller BBR och vem ansvar för att BBR följs?
BBR gäller: ·
När man uppför en ny byggnad
· Vid mark och rivningsarbeten
· Obebyggda tomter som förses med en eller flera byggnader
· Vid ändring av byggnad, inkl ombyggnad och tillbyggnad
→ Byggherren är ansvarig för att reglerna i BBR följs.
Vad menar BBR med innebörden av ändring av en byggnad? Utgå från de 5 områden som BBR klassar som ändring.
Ändring avser åtgärder som ändrar en byggnads:
Kontruktion - Då man rör stommen.
Funktion
Användning – Snarlika, man ändrar funktion/användning från tex bostad till affär.
Utseende - Allt man ändrar inom utseende måste vara likadant som innan.
Kulturhistoriskt värde, K-märkt.
Vad menar BBR med att byggprodukter ska ha lämpliga egenskaper?
BBR ställer krav på den färdiga byggnaden. För att uppfylla dessa måste byggprodukter med lämpliga egenskaper användas. Vad som är viktiga egenskaper för en byggprodukt beror på vad den ska användas till i byggprojektet. Viktiga produktegenskaper kan vara tex: bärförmåga, brandskyddsegenskaper, energihushållning och skydd mot fukt eller buller. Med byggprodukt menas produkter och byggsatser som är avsedda för att stadigvarande ingå i byggnader.
Byggherren ansvarar för att lämpliga produkter används!
BBR hänvisar till Plan- och Bygglagen gällande tekniska egenskaper på ett byggnadsverk. Beskriv dessa övergripande.
Byggnadsverk som uppförs eller ändras, ska under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav vad gäller:
- bärförmåga, stadga och beständighet,
- säkerhet i händelse av brand
- skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
- säkerhet vid användning,
- skydd mot buller,
- energihushållning och värmeisolering,
- lämplighet för avsett ändamål,
- tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
- hushållning med vatten och avfall.
Brandskyddets funktion enligt BBR bygger på fyra grundläggande krav från Plan- och Byggförordningens (PBF) krav. Beskriv dessa fyra krav på brandskyddets funktion.
· Utveckling och spridning av brand och rök inom byggverket ska begränsas
· Spridning av brand till närliggande byggnadsverk ska begränsas
· Personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt
· Hänsyn tas till räddningsmanskapets säkerhet vid brand
Enligt BBR används verksamhetsklasser när det gäller brandskydd. Beskriv vad indelningen av verksamhetsklasser grundar sig på?
Verksamhetsklass 1 – Industri, kontor mm. Verksamhetsklass 2- Samlingslokaler mm. Verksamhetsklass 3- Bostäder
Verksamhetsklass 4- Hotell mm.
Verksamhetsklass 5- Vårdmiljöer mm.
Varje byggnad ska tilldelas endast en byggnadsklass. Däremot kan en byggnad innehålla flera verksamhetsklasser. Det innebär att olika brandskyddskrav kan gälla inom olika delar av en byggnad. Till exempel kan det krävas brandlarm i en del av byggnaden som används som samlingslokal i Vk2B, medan det enbart är krav på vanliga brandvarnare i en annan del av byggnaden som används som bostäder (Vk3).
I BBR finns brandcell benämnt. Vad är brandcellens huvudsakliga uppgift och vad ställs det för krav på konstruktionen till en brandcell?
En brandcell utgörs av ett avgränsat utrymme i en byggnad som skall tåla en brand under en viss tid. Gränserna för brandcellen är utrymmets väggar, tak och golv. Syftet med brandceller är att förhindra spridning av brand och brandfarliga gaser.
Hur länge en brandcell ska stå emot en brand beror på vad det är för byggnadstyp. För bostäder är kravet att det ska kunna brinna i minst 60 minuter innan en brand sprider sig från en bostad till nästa.
BBR ställer krav på utrymningsväg i avsnittet brand. Vad menas med utrymningsväg och ge exempel på utrymningsväg.
Utrymning är att de personer som vistas i en byggnad eller annan anläggning vid brand ska kunna utrymma till säker plats innan kritiska förhållanden uppstår. Utrymningsväg
avses en väg från en brandcell till det fria eller annan säker plats. Regler för hur utrymningsvägar ska utformas finns i Boverkets Byggregler (BBR). Utrymningsvägen kan utgöras av:
- en utgång direkt till det fria eller till en säker flyktplats
- en gångväg; korridorer, trapphus, loftgångar i eller utanför byggnaden som leder till det fria eller till en säker flyktplats.
För att upprätta ett gott inomhusklimat med avseende på luft, hänvisar BBR till Plan- och byggförordningens sex krav med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Sammanfatta dessa sex krav
För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap i PBL ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av:
- Utsläpp av giftig gas
- Förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften
- Farlig strålning
- Förorening eller förgiftning av vatten eller mark
- Bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall
- Förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.
Avsnitt 6:2 i BBR handlar om luft med tillhörande underrubrik, Ventilation. Sammanfatta vad BBR ställer för krav på en byggnads ventilation.
Vad gäller ventilation ska ovanstående sex krav uppfyllas. Kraven finns för att förebygga olägenheter till följd av radon, mikroorganismer, fukt med mera i inomhusluften. Man måste även ta hänsyn till andra krav i BBR som tex termiskt klimat, fukt, utsläpp till omgivningen och buller. Ventilationssystemet ska föra in en tillräcklig mängd uteluft, och föra bort föroreningar och hälsofarliga ämnen. Ventilationen ska också göra så att föroreningar inte sprids från mindre rena rum (kök) till rena rum (sovrum). För att få ett bra inomhusklimat är följande avgörande:
- Val av - och utformning av ventilationssystem.
- Val av byggmaterial.
- Fuktsäkert byggande.
Syftet med regler för fuktsäkerhet är att styra byggnadens utformning och konstruktion så att fukt inte orsakar skador som kan påverka hygien eller hälsa. För att uppnå fuktsäkerhet kan man upprätta en fuktsäkerhetsprojektering, där man utgår från tre metoder. Nämn dessa tre och beskriv..
En byggnad ska projekteras så att fukt inte ska orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien och hälsa. I projekteringen uppfyller du det villkoret genom att välja material, produkter och byggnadsteknik så att det högsta tillåtna fukttillståndet i byggnadsdelarna inte kan förväntas överskridas.
Fuktsäkerhetsprojekteringen kan göras på tre olika sätt, kan också kombineras:
● Kvantitativ bedömning: innebär att man gör fuktberäkningar eller provningar. Man beräknar värme- och fukttillståndet i en byggnadsdel eller konstruktion. ● Beprövad lösning: innebär att man gör en byggnadsfysikalisk dimensionering genom att utnyttja dokumenterad erfarenhet från liknande konstruktioner och byggnader med samma förutsättningar om belastningar.
● Kvalitativ bedömning: innebär att man kontrollerar en byggnadsdel med enkla hjälpmedel. Man följer regler och anvisningar om hur en byggnadsdel eller detalj ska utformas. En sådan här bedömning kan även innebära att man avläser tabeller, diagram eller förväntade värme och fukttillstånd i olika situationer.
BBR är uppdelad i olika kapitel som innehåller ett flertal föreskrifter och allmänna råd. Sammanfatta med egna ord vad kapitel 3, 5, 6 och 9 innehåller.
● Kapitel 3 – Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen.
● Kapitel 5 – Brandskydd → Innehåller regler om brandskydd och beskriver minimumkrav på säkerhet i händelse av brand utifrån fyra av de fem grundläggande krav som finns i 3kap 8§PBF. (Nämnda ovan)
● Kapitel 6 – Hygien, hälsa och miljö → Allmänna förutsättningar och generella krav på material och byggprodukter för att främja hygien, hälsa och miljö i och kring byggnader. Tex luft, ljus, termiskt klimat, fukt, VA och utsläpp.
● Kapitel 9 - Energihushållning → Byggnader ska ha bra inomhusklimat och god inomhusmiljö. För att uppnå detta finns krav på byggnaden som gränser för högsta tillåtna energianvändning, värmeisolering, värme- kyl och luftbehandlingsinstallationer, effektivitet och mätsystem för energianvändningen.
Vem ansvarar för EKS och vad står EKS för?
EKS = Europeiska KonstruktionsStandarderna och utgör Boverkets konstruktionsregler som innehåller föreskrifter och allmänna råd för hur kraven för byggnadsverks bärförmåga, stadga och bestständighet i PBL.
När gäller EKS och vem ansvarar för att EKS följs?
EKS gäller:
· Vid uppförande av ny byggnad
· Vid mark och rivningsarbeten
· När byggnad byggs till för tillbyggda delar
· När byggnad ändras för tillkommande byggnader
Byggherren ansvarar för att eks följs!
EKS trycker på vikten av materialval – vad gäller vid val av materialval enligt EKS?
En byggnad ska vara uppförd på sådant sätt att påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller användas inte får leda till:
● Byggnadsverket helt eller delvis rasar
● Oacceptabelt stora deformationer
● Skada på andra delar av byggnadsverket (stommen), dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i konstruktionen.
● Skada som ej står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
→ Material ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper som har betydelse för dess användning
I EKS har brottgränstillstånd en central roll. Beskriv vad begreppet innebär och var i byggnaden är det extra viktigt att ta hänsyn till brottgränstillstånd?
Brottgränstillstånd: Konstruktionens dimensionerande bärförmåga, de laster den ska klara av. Brottgränstillstånd rör människors säkerhet och stadier som föregår en kollaps av ett bärverk. För att bestämma dimensionerande bärförmågan måste man identifiera laster.
Krav i brottgränstillstånd
Materialbrott och instabilitet
• Bärande konstruktioner ska utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning, vippning, buckling mm är betryggande under konstruktionens utförande, dess livslängd samt vid brand.
Material
• Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning!
Krav ställs med avseende på:
• Materialbrott på grund av drag, tryck, böjning, skjuvning, utmattning
• Instabilitet i form av knäckning, vippning och buckling. • Fortskridande ras eller brott vid olyckslast
Ett annat vanligt återkommande begrepp i EKS är bruksgränstillstånd. Beskriv vad begreppet innebär.
Bruksgränstillstånd: Kan beskriver som att när en byggnadsdel är på gränsen att den inte uppfyller något eller några krav som ställs på dess funktion, (tex nedböjning för ett bjälklag under normala förhållanden). Gränstillstånd berör bärverkets funktion vid normal användning, byggnadsdelars utseende och människors välbefinnande.
EKS tar upp bärförmåga. Var i byggnaden gäller bärförmåga enligt EKS
Bärförmåga avser hela den bärande konstruktionen. Stomme, bjälklag, tak och grundläggning ska kunna ta laster som belastar byggnaden
EKS tar upp beständighet. Var i byggnaden gäller beständighet och hur kan man bibehålla beständighet enligt EKS?
Beständighet är ett materials förmåga att motstå olika nedbrytningsprocesser.
Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner skall antingen vara beständiga eller kunna skyddas och underhållas,
så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd
EKS använder begreppet säkerhetsklass – vilka säkerhetsklasser finns och vad gäller för var och en enligt EKS?
Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser görs med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma. Vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser:
● 3 (hög) = stor risk för allvarliga personskador
- Stomme och byggnadsdelar som stabiliserar denna
- Andra bärverk
- Trappor och andra byggnadsdelar.
● 2 (normal) = någon risk för allvarliga personskador
- Bjälklagsbalkar
- Tunga undertak
- Tunga mellanväggar som inte tillhör stommen
- Sockelbalkar som bär en vägg.
● 1 (låg) = liten risk för allvarliga personskador
- Bjälklag på eller strax ovan mark.
- Innerväggar som inte är bärande .
- Lätta undertak
- Lätta sekundära ytterväggskonstruktioner/bärverk av icke sprött material.
Vad innebär och varför finns säkerhetsklasser enligt EKS?
För de olika säkerhetsklasserna ställs olika krav på konstruktionsdelarnas säkerhet. Krav på säkerhetsåtgärder ställs med hänsyn till risk för personskador. Alltså, högre krav ju högre säkerhetsklass!
