LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

Question 1

Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) finns angivet vårdpersonalens allmänna skyldigheter i patientsäkerhetsarbetet.
a/ Vad innebär patientsäkerhet enligt patientsäkerhetslagen?

Answer 1

I denna lag avses skydd mot vårdskada

Question 2

/ Ge två exempel på skyldigheter som hälso- och vårdpersonalen har för att hålla en hög patientsäkerhet enligt denna lag

Answer 2

• Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.
• Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.
• Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.
• Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 12–14 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Question 3

Ange målet med Hälso- och sjukvårdslagen och ge tre exempel på vad god vård innebär enligt samma lag.

Answer 3

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
- Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
- Tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
- Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
- Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
vara lätt tillgänglig.

Question 4

Ange vad Patientlagen syftar till och ge två exempel på bestämmelser som lagens innehåller för att tydliggöra denna inriktning!

Answer 4

Lagen syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

• Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras.
• Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Question 5

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659): Du konstaterar att en patient har drabbats av en vårdskada.
a)Vad är en vårdsakada?

Answer 5

• Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Question 6

Vad är en allvarlig vårdskada?

Answer 6

Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som

1. är bestående och inte ringa, eller
2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

Question 7

Vilka skyldigheter har hälso- och sjukvårdspersonalen (du) då ni upptäcker en vårdskada eller om det har hänt något som kunnat medföra en vårdskada?

Answer 7

Sjukvårdspersonalen ska snarast efter upptäckten till vårdskada eller vad som hade kunnat blivit en vårdskada anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg.

Alla vårdskador ska anmälas till inspektionen av vård och omsorg, den anmälan kallas för lex Maria anmälan. Alla som har blivit drabbade av en vårdskada har rätt till ersättning. Vårdpersonalen har skyldighet att skriva en avvikelse samt informera patienten om vårdskadan eller vårdhändelsen. När en vårdskada har uppstått ska det anmälas till vårdgivaren som sedan gör en egen bedömning eller utredning och anmäls vidare till inspektionen av vård och omsorg, IVO. Det ska även göras en anmälan om det finns risker eller om personal utsätter patienter för fara.

Question 8

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659
Offentlighets-sekretesslagen, SFS 2009:400
Vad innebär tystnadsplikt och sekretessen inom hälso- och sjukvården?

Answer 8

Sekretess innebär förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.

Det handlar inte bara om dokumenterade uppgifter, utan även alla andra typer av uppgifter som är av personlig art. Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter, eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.

När det gäller sekretess till skydd för enskild i allmän hälso- och sjukvård, får uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden bara lämnas ut, om det är helt klart att den det gäller eller någon närstående till den enskilde, inte lider men om uppgiften lämnas.

Question 9

I Patientdatalagen (SFS 2008:355) finns bestämmelser om att en patientjournal ska föras vid all vård av patienter. 
Informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad för att tillgodose patienters säkerhet och god kvalitet och alla personuppgifter ska behandlas så att patienternas integritet respekteras. 
Vem är skyldig att föra en patientjournal?

Answer 9

• den som enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke,
• den som, utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara skall utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare,
• den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården

De som är skyldiga att föra en patientjournal är all legitimerad personal och den personal som har särskilt förordnande

Question 10

Vem får ta del av journalanteckningarna?

Answer 10

En patientjournal får endast läsas av den som är anställd hos vårdgivare och aktivit deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Patienten har rätt att själv begära ut journalen och läsa, eller läsa via 1177.

Question 11

Att screena risker för undernäring är ett prioriterat bedömningsområde för sjuksköterskan
Ange fyra riskfaktorer!

Answer 11

• Minskat födointag de tre senaste månaderna
• Ofrivillig viktförlust
• Ätsvårigheter
• BMI under 20

Question 12

Fallriskbedömning är ett område som sjuksköterskan har ansvar för.
Ange sex faktorer som kan öka risken för fall!

Answer 12

• Lågt Hb
• Förvirring
• Nedsatt syn
• Undernäring
• Biverkan på läkemedel
• Nedsatt styrka och rörlighet
  Inre riskfaktorer - risk för fall hos personen själv (Nedsatt kognitiv förmåga, försvagad synskärpa, fallit tidigare, dålig balans och/eller nedsatt muskelstyrka, äter mycket läkemedel och rör sig lite fysiskt)

Yttre riskfaktorer - Risk för fall i den omgivande miljön där personen är bosatt (Omsorgsboenden och även ensamboende.)

Question 13

Ange en skala du kan använda vid bedömning gällande risk för trycksår och ange fyra olika riskfaktorer som bedöms!

Answer 13

RBT skalan (riskbedömning trycksår)

• Allmäntillstånd
• Fysisk aktivitet
• Rörelseförmåga
• I vilken grad huden utsätts för fukt
• Födointag
• Vätskeintag
• Känsel
• Friktion och skjuvning
• Kroppstemperatur

Modifierad Nortonskala

• Psykisk status
• Fysisk aktivitet
• Rörelseförmåga
• Födointag
• Vätskeintag
• Inkontinens
• Allmäntillstånd

Question 14

Bedömning av ätande och ätsvårigheter kan delas in i tre faser.
a) Vilka tre faser består ätandet av?

Answer 14

• Intagandet av mat
• Sväljningsprocessen
• Ork och aptit

Question 15

b) Ge två exempel på omvårdnadsåtgärder för varje del!

Answer 15

Intagande av mat – konsistensanpassare, förtjockningsmedel till dryck t.ex.
Sväljningsprocessen – få hjälp med sväljningsteknik, förtjockningsmedel för att kunna svälja rätt. Dela maten till mindre bitar eller passera maten för att lättare kunna svälja.
Ork och aptit – Få hjälp med matning, få maten i mindre portioner för att orka, men då istället äta oftare.

Question 16

Beskriv omvårdnadsprocessen olika delar:

Answer 16

Datainsamling
Samla in data genom intervjuer, fysiska undersökningar, riskbedömningar, funktionsbedömning samt journalen.
bedöma hälsotillståndet med bedömningsinstrument och evidensbaserade metoder för bedömning.
Dokumentera relevant data och information

Omvårdnadsdiagnos
Värdera hälsotillståndet genom att tolka data och information, gruppera data, se mönster och pröva hypoteser.
Ställa omvårdnadsdiagnos och validera diagnos.
Dokumentera omvårdnadsdiagnos.

Planering (mål/förväntat resultat och ordinationer)
Identifiera förväntade resultat
Individualisera omvårdnaden utifrån person
Formulera och dokumentera ett realistiskt mätbart tidsbestämt mål. SMART

Identifiera åtgärderna evidensbaserade, erfarenhetsbaserade
Individualisera utifrån person, patientens preferenser
dokumentera planerade åtgärder

Genomförandra av åtgärder
Genomför omvårdnad på ett säkert evidensbaserat sätt
Använda resurser optimalt, personella, ekonomiska
Samordna omvårdnaden och samarbeta med kollegor

Omvårdnadsresultat
Utvärdera mor det förväntade resultatet
Utvärdera både fortlöpande och i relation till förväntat resultat i omvårdnadsplanen
Använd fortlöpande utvärdering för att modifiera omvårdnadsplanen
Dokumentera effekten av omvårdnaden på det tidiga hälsotillståndet

Question 17

SMARTA mål ska finnas i omvårdnadsplanen. Beskriv vad detta innebär och formulera ett smart omvårdnadsmål utifrån vilket du som sjuksköterska kan planera oberoende omvårdnadsåtgärder.

Answer 17

S - specifik
M - mätbart
A - accepterat 
R - realistiskt 
T – tidsbundet

Mål – patient ska få i sig minst 1500kcal per dag. Ska uppnås inom 2 veckor, gradvis.

Question 18

a/ Smittöverföring ska förhindras i all hälso- och sjukvård.

b/Ange tre smittöverföringsvägar och en åtgärd för var och en för att förhindra smitta !

Answer 18

Kontaktsmitta – basala hygienrutiner, sprita mellan patienter samt innan och efter ett patientbesök.
Droppsmitta – Smitta som smittar med kroppsvätskor(droppar) förhindra man lättast genom de basala hygienrutinerna, att alltid sprita samt tvätta händerna. Om man får en patients kroppsvätska på sig måste man tvätta sig och sedan sprita för att inte föra vidare smittan till nästa patient
Luftburensmitta – Svårast att skydda sig mot eftersom det finns i luften iv andas. Men genom att smittobäraren håller armen för när den nyser och hostar förhindrar man bakterierna från att sprida sig. Samt att vårdpersonalen kan använda andningsskydd om det skulle vara en allvarligare smitta som finns i luften för att förhindra att själva andas in det och bli smittade.

Question 19

c/ Vilken är den vanligaste smittan inom sjukvården?

Answer 19

Den vanligaste smittan inom sjukvården är kontaktsmitta som kan smitta både genom direkt och indirekt kontakt med smittokällan. Det kan smitta genom vårdpersonalen på sjukhuset om de inte följer de basala hygienrutinerna eller mellan patienter.

Question 20

Vilken är därmed den viktigaste åtgärden för att förhindra smitta?

Answer 20

Den absolut viktigaste åtgärden för sjukvårdspersonal för att förhindra kontaktsmitta är att följa de basala hygienrutinerna.

Question 21

Vårdsituationer som kan förklaras utifrån begreppet abjekt. T.ex. person som lever med trakeostomi (öppen luftväg på halsen) har beskrivit känslan av att vara ett ”abjekt”. Vad omfattas av detta begrepp?

Answer 21

Begreppet abjekt omfattar situationer och förhållanden som är relaterade till kroppsligt avfall och förfall och som väcker avståndstagande hos andra. I detta exemplet med en person som lever med trakeostomi är kan det väckas olustkänslor när det ska renas i luftvägarna, då ljudet av slem och synen väcker olustkänslor.

Question 22

Kroppsuttömningar är inbäddade i en sorts undermedveten och outtalad ”smutshierarki” som är präglad av samhällets normer och ideal. Vi reagerar instinktivt med äckel och skam inför t ex avföring, var eller kräkning, medan tårar väcker helt andra känslor, t ex sympati, och betraktas som rena (Kubie, 1937).
Skam är en stark upplevelse och kan delas in i två olika typer: kroppsskam (eng. body shame) och skamkropp (eng. embodied shame).
Ge ett exempel på varje och förklara skillnaderna.

Answer 22

Kroppskam – att skämmas över sitt utseende eller hur sin kropp ”uppför” sig. Det står alltid i relation till andra människor och är ofta kopplade till de värderingar och normer som finns i vår sociokulturella omgivning.

Skamkropp – att vi skäms över oss själva, över den iv är, eller snarare den vi blir när vi är svårt sjuka och beroende av hjälp från andra. Den existentiella skammen uppstår i upplevelsen att vara annorlunda i relation till hur vi skulle vilja vara och hur vi uppfattar att andra uppfattar oss.

Question 23

Det är viktigt att som sjuksköterska inte visa sina negativa känslor för patienten. Lawler (2006) menar att en central fråga utifrån ett somlogiskt förhållningssätt är att i möjligaste mån åstadkomma ”icke-skamlig” omvårdnadssituation.
Ge två exempel på strategier för att åstadkomma en ”icke-skamlig” omvårdnadssituation.

Answer 23

Genom kroppsspråket samt avledande samtal kan sjuksköterskan eller annan vårdpersonal avleda uppmärksamheten och visa för patienten att hen inte tycker situationen är besvärande eller genant. Att det därför inte heller finns någon anledning för patienten att skämmas för sin kropp. Som sjuksköterska kan man också använda din egen kropp som redskap kroppsliga omvårdnadssituationer. Att aktivt och engagerat använda blicken för att bekräfta och synliggöra patienten eller att lägga en hand på patientens axel, för att berätta att ”jag finns här, jag är med dig”. Eller bara förbli still intill patienten för att förmedla trygghet, tröst samt skapa kontakt.

Question 24

Vid kroppslig omvårdnad av svårt sjuka kan vårdpersonal av välvilja ta över de kroppsliga omvårdnadsaktiviteterna.
Resonera och förklara kort om risker i detta sammanhang.

Answer 24

Riskerna med att omvårdnadspersonal tar över all omvårdnadsaktivitet på en svårt sjuk patient är att patienten i snabbare takt blir allt sämre och sämre på grund utav minskad aktivitet. Genom minskad aktivitet blir kroppen svagare både i skelettet och musklerna, alla behöver viss rörelse/aktivitet i kroppen för att inte försämras. Men det är inte bara det fysiska som försämras genom att ta över den kroppsliga omvårdnaden, även det psykiska drabbas. Genom att inte längre klara av något som man alltid gjort förut, kan självförtroendet skadas samt ens personliga integritet. Man blir inte längre lika självständig samt att man tappar hoppet om att bli bättre och man tror inte längre på sin egen förmåga som man gjort förr.

Question 25

Evidens ur ett vårdvetenskapligt perspektiv har beskrivits av Eriksson,Nordman och Mylymäki (1999) i modellen huvud-hjärta-hand.
Förklara modellen och ge exempel på hur du har tränat utifrån detta perspektiv i case och på färdighetsträningar.

Answer 25

Huvud – det teoretiska/vetenskapliga/ metoden/ sanningslika
Hjärta – det moraliska och etiska
Hand – det praktiska/ tekniska/ etiska
Jag har tränat utifrån detta perspektivet genom att ta till mig kunskap under föreläsningar och genom kurslitteraturen. Har använt mig utav denna kunskap för att se vad som jag tycker är moraliskt rätt och inte, vad som är etiskt korrekt och inte. Genom att följa mitt samvete i de olika situationerna vi diskuterat. Sedan har jag använt mig utav den kunskap jag fått samt mitt samvete under färdighetsträningarna vi varit på.

Question 26

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur vill du beskriva skillnaden mellan en person och en patient?

Answer 26

Skillnaden mellan en person och en patient är att en person/personlighet är något konstant som man är hela tiden, något som färgar av sig på sitt liv, hur man är och hur man väljer att leva. Men en patient är något man är för ett kortare tag, när man ligger inlagd på sjukhuset då är man en patient men även en person. Patient ser man främst för sina journaler, varför man är inlagd men det är viktigt att även se personen bakom sjukdomen eller skadan som den ligger inne för.

Question 27

Förklara vad som menas med personcentrerad vård.

Answer 27

Personcentrerad vård menas med att personen/patienten i fråga står i centrum, man utgår ifrån denne. Det innebär även att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning kring ohälsa och sjukdom, samt att arbeta utifrån denna tolkningen för att främja hälsa med utgångspunkt iv ad hälsa betyder för just denna enskilda människa. Alla människor är unika och därför ska även deras vård vara det.

Question 28

Evidensbaserad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser.
Utveckla vad som menas med evidens!

Answer 28

Evidensbaserad vård menas med att det finns en vetenskap som står bakom den vård vi utför. Evidens = bevis. Dvs bevis på att et forskningen som utförts fungerar. Det är väldigt viktigt att alltid utföra evidensbaserad vård för att säkerställa patientsäkerheten.