Kvantitativa metoder Flashcards

1
Q

Vad gör en kvantitativ metod

A
  • Ger en bredare förståelse av flera personer, kan säga MER men inte lika djupgående information som kval
  • Beskriva fenomen utefter t.ex. vad, hur många, hur ofta, hur vanligt
  • Samband och förståelse mellan två eller fler variabler för att få förståelse kring relationer mellan fenomen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kan inte en kvantitativ metod göra

A

Eftersom man inte kan få djupare förståelse tillåter inte den kvantitativa metoden att studera vad datainsamlingen beror på.
- En generalisering där datan i sig inte säger något om det inte sätts i relation till ett annat fenomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en variabel

A

En representation av ett mätbart objekt som kan ha flera olika värden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kvalitativ kategorisk variabel

A

Går inte att dela upp i decimaler.
- Nominal skala: Kan inte bli rangordnande (ex. kön, nationalitet)
- Ordinal skala: Kan bli rangordnade, men man kan inte avgöra avståndet mellan dem (ex. låg, mellan, hög)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kvantitativ pågående variabel

A

Värderna kan vara heltal (diskreta) eller decimaler (kontinuerliga)
- Intervall: Skalor där skillnaden mellan varje steg är lika långt men 0 är inte en nollpunkt (ex. Cgrader, datum)
- Kvot: Varje steg är lika långt, men 0 är en nollpunkt (ex. ålder, inkomst)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Univariat analys

A

Undersöker EN enskild variabel och dess egenskaper. Används för att få en grundläggande förståelse av data och hitta mönster/avvikelser.
(medelvärde, median, spridning, frekvens) = Vill se att utan är normalt fördelad.

Kval: tabell, cirkeldiagram, typvärde, median, Chi2 test (ex. kön)

Kvant: histogram, medelvärde, standardavvikelse, t-test (ålder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Univariat analys variation

A

Vilka mönster som finns i variabeln i förhållande till mätvärden eller antal observationer.
(ex. attityder, inkomstnivå)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Univariat analys fördelning

A

Preciserar variationen för att förklara hur många observationer vi har beroende på hur den är fördelad över variabelvärderna.

Centraltendensen i fördelningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Univariat analys spridning

A

Hänger samman med fördelning och centraltendensen och förklarar hur observationerna är kring fördelningens tyngdpunkt.

Standardavvikelse: Observationernas genomsnittliga avvikelser från medelvärdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bivariat analys

A

Studerar sambandet mellan TVÅ variabler och den eventuella orsaksrelationen som kan avspeglas mellan dessa.

Testar enkla hypoteser*

ex. skiljer sig närvaron hos vår klass mellan år 2023 (X variabel) och år 2024 (Y variabel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en regressionsanalys?

A

Analyserar oberoende mot en beroende för att visa effekten av den oberoende variabeln – MEN den beroende måste vara kvantitativ.

Koefficienten
Ger förståelse om det finns samband mellan de två variablerna
- Positivt (ökar tillsammans)
- Negativt (minskar tillsammans)
- Inget samband

Ex. upplevd tillgång till information (beroende) ålder (oberoende)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Multivariat analys

A

Analyseras tre eller fler variabler samtidigt.

Innan man gör en multivariat analys är det vitkigt att göra bivariat för att förstå hur de olika variablerna hänger ihop innan man gör större samband

kan man bara använda två typer av variabler (dummyvariabler och binära variabler): används vid exempelvis coworking role som har tre olika kategorier, man behöver göra om de tre kategorierna till ett antal dummyvariabler eller binära variabler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nominal skala

A

Vi ger namn till saker men det finns inget antagande mellan relationen mellan dem (exempelvis kön, nationalitet, färger).

Kvalitativ variabel, kan inte rangordnas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ordinal skala

A

Finns en ordning, något är bättre än något annat. Men vi vet inte hur mycket bättre. Kan både vara lite och mycket bättre beroende på vilken deltagare som svarar. Exempelvis 1-5 instämmer mycket - instämmer inte alls. Man kan alltid göra en ordinal skala till en nominal skala.

Kan också kallas likertskala

Kvalitativ variabel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Intervall skala

A

Lika stor varians mellan punkterna på skalan, men 0 är inte en nollpunkt exempelvis temperatur, datum

Kvantitativ variabel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kvot skala

A

Lika stor avstånd mellan punkterna men 0 är en nollpunkt kan inte vara minus exempelvis datum, inkomst, ålder

Kvantitativ variabel

17
Q

Standardavvikelse

A

Standardavvikelse är ett mått på hur mycket variation det finns i fördelningen av datan. Ju högre standardavvikelse, desto mer spridd är datan.

Vi gör stickprov för att se standardavvikelsen i datan, något fel i relation till hur verkligheten är till hela populationen.

18
Q

Normalfördelning

A

Fördelning av data som följer en specifik form. Används som modell för många naturliga fenomen och är grunden i många statistiska analyser.

Kurva hög i mitten

19
Q

Normalfördelning Skewness

A

Normalfördelningen drar åt antingen höger eller vänster

20
Q

Normalfördelning kurtosis

A

Antingen är den tillplattad eller toppig

21
Q

Statistisk signifikans

A

Visar på hur osannolikt det är att en skillnad bara uppstår av slumpen baserat på att det inte finns någon skillnad i verkligheten.

Om ett värde är under 0.05 (5%) är resultatet statistiskt signifikant.

22
Q

Standardfel

A

Mått på osäkerheten av ett populationsmedelvärde baserat på ett urval av mätningar. Ju större standardfelet är desto mindre pålitlig är uppskattningen.

Hjälper oss dra slutsatser om sannolikheten av värdet i vårt urval är samma som värdet i populationen.

23
Q

Statistisk inferens

A

Vi kan dra slutsatser för en hel population via stickprov vilket är statistisk inferens

Representativt stickprov för att uttala sig om populationen

Statistisk inferens = urvalet är representativt

24
Q

Korstabellsanalys

A

Jämför två kvalitativa variabler för att presentera dem som överskådliga. Vi förenklar variablerna genom att slå samman variabelvärderna.

Validiteten kan dock påverkas av detta.

25
Q

Indexvariabel

A

Syftar till att förenkla. Slår ihop variabler istället för att ett antal variabler som mäter samma fenomen.

För att kunna skapa en indexvariabel behöver man titta på medelvärdet och medianen för att se vad deltagare har svarat.

26
Q

Dummyvariabel

A

Används i regressionsmodellen eftersom vi inte kan mäta kvalitativa variabler på en skala.

Dummyvariabel omvandlar kvalitativa variabler till kvantitativa variabler.

Dummyvariabler gör kategoriska variabler till binära variabler så att de är mätbara på en ordinalskala.

Kategoriseras in i 1 och 0. Exempelvis man och kvinna?

27
Q

Cronbach’s alpha

A

Cronbachs alpha går ihop med indexering, dvs, när man slår ihop variabler till en index för att förenkla datan.

När man har slagit ihop variablerna måste man se om de är kompatibla med varandra → då mäter vi Cronbachs alpha.

**Med andra ord är Cronbach ett mått på hur stark korrelationen är mellan variabler. **

När man vill jämföra variablerna och se så att de inte har för hög eller för låg korrelation. Man bör ha ett värde på över 0,7 men under 0,95.

28
Q

T-test

A

*Metod för hypotesprövning.
Ett test mellan två variabler. Mäter sambandet mellan två variabler för att se om det är statistiskt signifikant.

Är sannolikheten mellan två variabler sann eller falsk genom att jämföra medelvärden.

Får ut ett P-värde. Vi vill att det är under 0,05 (5%) för att det ska vara statistiskt signifikant.

Om P-värdet är lågt kan vi konstatera att det är sant och inte slumpen.

29
Q

Nollhypotes

A

Datan visar inte någon riktig skillnad, det beror på slumpen.

Men om t-testet visar att sambandet mellan två variabler är statistiskt signifikant, kan man förkasta nollhypotesen och förlita sig på den alternativa hypotesen.

30
Q

ANOVA

A

*Metod för hypotesprövning. Den oberoende variabeln har fler än två kategorier. Bivariat analys, 2 eller fler variabler.

Används för att undersöka skillnader i medelvärde.

31
Q

F-test

A

Kollar på alla oberoende variabler samtidigt, görs inom multivariat regressionsanalys.

Tittar på ifall varje enskild oberoende variabel korrelerar till den beroende variabeln - statistisk signifikans.

32
Q

När gör man f-test och när gör man t-test?

A

I f-testet kan vi få fram alla korrelationers statistiska signifikans samtidigt medan i t-testet tittar vi på en korrelation i taget.

33
Q

Nämn de olika metoderna i bivariat analys beroende på vilka variabler vi har.

A

kval kval –> korstabellsanalys, Chi2-test

Kvant kval –> jämföra medelvärden, t-test, anova

Kvant kvant –> regressionsanalys, spridningsdiagram, kolla korrelationer

34
Q

Multikollinearitet

A

När man gör en reggresionsanalys är det ett vanligt problem att kämpa med multikollinearitet.

Betyder att flera stycken av de oberoende variablerna korrelerar väldigt mycket med varann. Man kan säga att de överlappar varandra. Problemet är att det blir svårt att avgöra vilken av de oberoende variablarna som står för utfallet.
ex. cigg o alkohol

Tumregel: om man har flera oberoende variabler, som sinsemellan har en korrelationskoffecient som är större än 0,7 = problem med multikollinearitet. Detta kan testas genom exempelvis Chi2 -test

35
Q

Korrelationskoefficient

A

Sambandet i en regresionsanalys kan förklaras genom korrelationskoefficienten som är ett mått på hur stark korrelationen är i regressionsanalysen.

Stark och positiv (homoskedacitet och går uppåt)
Stark och negativ (homoskedacitet och går nedåt)
Svag och positiv (Heteroskedasticitet och går uppåt)
Svag och negativ (Heteroskedasticitet och går nedåt)

36
Q
A