Kvantitativ metod Flashcards

1
Q

Vad menas med randomisering?

A

Att slumpmässigt placera deltagare i grupper.

Alla deltagare har samma chans att hamna i experiment-/kontrollgrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ett icke experiment

A

En studie där man inte randomiserar eller manipulerar någon variabel.

Detta är sant för bla korrelationsstudier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka slutsatser kan man dra av en korrelationsstudie?

A

Man kan bara dra slutsats om att en variabel samvarierar med en annan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med en “latent variabel”?

A

En variabel som inte kan mätas direkt utan måste operationaliseras. T.ex “att vara glad”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med “operationalisering”?

A

Att bestämma hur någonting ska mätas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på kapacitetstest som har operationaliserats för att mäta kunskap eller kapacitet..

A

Intelligenstest - IQ
Kunskapstest - Tentor
Lämplighetstest - Högskoleprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några faktorer att ta hänsyn till vid formulerande av enkätfrågor?

A

Tid och rum: “läser du någon kvällstidning”. Vissa kanske bara läser tidningar på helger och svarar därför nej.

Erfarenhet: “har du någon långvarig sjukdom?”. Långvarig kan uppfattas olika.

Dubbelfrågor: ställ inga dubbelfrågor

Ledande frågor: Ställ inga ledande frågor

Negationer: “är du inte positiv till att äta icke-ekologiska grönsaker” Undvik dessa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en variabel?

A

Något som kan anta fler världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad menar man med “Observation = sanning + mätfel” ?

A

Det vi observerar är sanningen samt en massa mätfel. Sanningen finns någonstans, bland annan mätfel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med “mätinstrument”?

A

Instrumenten vi använder för att mäta något. Dessa kan vara t.ex en enkät eller ett psykologiskt test.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med “deskriptiv”?

A

Att beskriva någon egenskap,åsikt, personlighet, beteende i en population. (Hur många har en viss åsikt, personlighetdrag, gör ett visst beteende osv) t.ex en sifo undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med “analytisk”?

A

Försöker ta reda på vilka variabler som är viktiga samt hur de hänger ihop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med “innehållsvaliditet”? / Content validity

A

Hur väl representerar frågorna sin domän. Items bör representera alla möjliga items.

Alltså hur väl syftar frågorna till att mäta sin domän.
(Validitet i mätinstrumentet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med “domän”?

A

Alla möjliga observationer som skulle kunna tyda på t.ex gladhet (om man vill mäta det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med “item”?

A

De enskillda frågorna/observationerna i domänen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad menas med “begreppsvaliditet” / construct validity?

A

Mäter testet det har för avsikt att mäta?
Hänger variabler ihop på det sätt vi kan förvänta oss. Korrilerar de på det vis man har förväntat sig. Något ska korrilera med något men inte med något annat.

Socialt stöd borde va negativt korrelerat med upplevd stress men inte alls korrelerat med IQ.

Om till exempel ett intelligenstest ger hög intelligenskvot för personer som man definierat som lågtbevågade och kanske låg för personer med uppbart god kognitiv förmåga, har testet uppenbarligen låg konstruktvaliditet för intelligens.

(Validitet i mätinstrumentet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad menas med “kriterievaliditet”?

criterion-, concurrent validity

A

Hur väl stämmer testet överens med ett vist kriterium? Något att jämföra testet med.

T.ex - Hur väl stämmer en klinikers bedömning av ADHD med testet. Eller Hur väl förutsäger högskoleprovet en persons studieresultat på en viss utbildning?

(Validitet i mätinstrumentet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad menas med “ytvaliditet”?

A

Ser testet ut att mäta det som det avser att mäta? Alltså, förstår deltagarna vad testet handlar om? Så att så lite missförstånd som möjligt sker.
Förstår den som ska besvara en fråga vad frågan handlar om?

(Validitet i mätinstrumentet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När vill man inte ha hög “ytvaliditet?”

A

T.ex psykologiska test för psykopati eller social desirability.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med reliabilitet hos ett mätinstrument?

A

Tillförlitlighet/konsistens i mätningen.

Får alla personer som har en viss egenskap alltid samma resultat?

Detta är alltså andelen variation som kan tillskrivas den latenta variabeln. Resten beror på mätfel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad menas med “splithalfreliabilitet”?

A

Man delar alla svar från en person i två lika stora delar och korrelerar dem med varandra.

Man låter alltså personen samma person göra halva testet vid ett tillfälle och andra halvan vid ett annat.

Tar ett medelvärde med alla korrelationer med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med “test-retest”?

A

Begrepp inom reliabilitet.

Man använder samma test vid två tillfällen för samma person. Man korrelerar svar från första och andra tillfället. Man får då ett mått på stabilitet över tid.

Genom detta jämnar slupmässiga mätfel också ut sig över många test. Systematiska består dock.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad menas med “intern konsistens”?

A

Begrepp inom reliabilitet?.

Mäter itemsen samma sak, hur starkt hänger de ihop? Man vill ha hög korrelation mellan items som är tänkt att mäta samma sak.

Vissa saker ska INTE korrelera med varandra medan andra ska det.

Man räknar Cronbach’s alfa på detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad menas med “inter-rater reliabilitet?”

A

Om fler personer som sammanstället testet gör samma observation, tolkning.

Här räknar man Cohen’s Kappa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad menas med “True Score Theory”?

A

Man har en latent variabel man vill mäta. Man tänker att det finns ett sant värde.
Exempel med Tre items/tre frågor som ska mäta samma sak. Det kan skilja lite i svaren mellan frågorna. Det som skiljer är då mätfelen… Man beräknar ett medelvärde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är Cronbach’s alpha?

A

Formel för mått på mätfel.

Man mäter hur väl frågorna är korrelerade med varandra)
Man använder då formel för varians och covarians.
Man vill få reda på vad som beror på mätfel och individrelaterad varians.

SAMSTÄMMIGHET DELAT PÅ SLUMPEN.

Man vill ha en siffra så nära ett som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Varifrån kommer mätfel?

A

Personen missförstod frågan

Olika personer tolkar frågan olika

Personer är trötta eller hungriga när de svarar.

Kanske var för stort hopp mellan frågealternativen.

Men ger felaktiga svar för att variera sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är exempel på demografiska variabler?

A

Inkomst

Utbildning

Yrke

Bostadsområde

Socioekonomi

Ålder

Kön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är poängen med randomisering?

A

Poängen med randomisering är att få ekvivalenta grupper så att vi vet att det är manipulationen som gör skillnaden och inte något med grupperna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kallas det när man har fler oberoende variabler?

A

Faktoriell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad gör mätningar “beroende”?

A

Samma person mäts upprepade gånger.

Matchning - personer som liknar varndra baserat på egenskap, förmåga och prestation mäts i olika betingelser.

Naturliga par (biologiska / sociala, tvillingar / syskon osv)

Fanns det en till enligt boken??

32
Q

Ge exempel där man har använt matchning så att det blir beroende mätning

A

……… hör med Henrik.

Kanske att man delar in försökspersoner i grupper av de med körvana och icke körvana sedan slumpar dem till grupper av försök och kontrollgrupp.

33
Q

Varför vill man använda beroende mätningar?

A

Det är effektivt, speciellt med många betingelser.

Man kan kontrollera för confounders (inte något annat påverkar manupulationen), t.ex “körvana”

Lättare att upptäcka en liten effekt.

34
Q

Varför vill man inte använda beroende mätningar?

A

Det inte blir ett “äkta” experiment, det blir sämre validitet enligt boken.

Effekt av tidigare mätningar (övningseffekt)

Upprepade mätningar gör att man blir trött och uttråkad.

35
Q

Vad enligt Henriks föreläsning brukar kallas “äkta experiment”

A

Mellangruppsdesign med randomisering till kontroll- och experimentgrupp.

36
Q

Vad kan vara ett exempel på “en OV och fler betingelser”

A

Vilket ansiktsuttruck är lättast att upptäcka? Arg, glad, ledsen, äcklad eller rädd?

OV= uttryck
Betingelse = typ av uttryck
37
Q

Vad skulle kunna vara fler nivåer av en betingelse?

A

Fler nivåer av samma uttryck. Neutral, glad, lite glad och väldigt glad.

38
Q

Vad man vara exempel på en mixed design?

A

Man har variabel som forskaren använder och variabel som forskaren inte kan manipulera.

Hur yngre vs äldre känner igen fem olika ansiktsuttryck.

2x5

39
Q

Vad menas med huvudeffekt

A

Om det finns en effekt av variabeln. Effekten av en faktor medan man ignorerar effekten av den/de andra.

40
Q

Vad menas med interaktionseffekt?

A

Påverkar den ena faktorn prestationen i den andra faktorn. Lättaste sättet att se det är att linjerna inte är parallella.

41
Q

Hur ser man om det är en huvudeffekt vid fler variabler?

A

Om man har t.ex sömn deprivation som en variabel i två betingelser 24h och 48h och sedan koffein-piller och placebo piller som två betingelser för den andra variabeln. De ska sedan prestera på ett minnes test som de får poäng på.

Vill man ha huvud effekten för sömndeprivation så får man räkna ihop medelvärdet för poängerna för testerna vid 24h och 48h med placebo och sedan medelvärdet för 24 och 28h med koffein-piller. Skiljer sig de två medelvärderna så har man en huvudeffekt.

Man gör sedan likadant för den andra variabeln.

42
Q

Vad menas med “Nuisance” (störande variabel)

A

Slumpmässiga mätfel. Gör så att spridningen i BV ökar.

Större spridning INOM gruppen

43
Q

Vid Nuisance, vad måste göras för att lättare se en effekt?

A

Lägga till fler personer i undersökningen.

44
Q

Vad menas med “confounder”?

A

Systematiskt mätfel.

Större spridning MELLAN grupperna.

45
Q

Vad bidrar Nuisance till gällande en undersöknings trovärdighet?

A

Låg reliabilitet.

46
Q

Vad bidrar confounders till gällande en undersöknings trovärdighet?

A

Låg validitet

47
Q

Vad bidrar ökad spridning till?

A

Svårare att avgöra om OV påverkade BV

48
Q

Vilken effekt har Confounders?

A

Det gör det omöjligt att veta om förändringen i BV beror på manupulationen av OV

49
Q

Ge exempel på Counfounder/systematiskt mätfel.

A

Exemplet när vi fick se ansikten och det det glada ansiktet hade en ljusreflektion på sig som gjorde att man inte såg det.

50
Q

Ge exempel på störande variabler.

A

…… läs bok

Experiment där personer har fått sova som vanlig eller har varit sömndeppriverade. Mäniskor kommer påverkas olika av att bara vakna en hel natt. Pga individskillnader, vissa påverkas mycket andra inte.

51
Q

Vad menas med intern validitet?

A

Har vi anledning att tro på resultatet? Var det manipulationen av OV som orsakade förändringen i BV.

52
Q

Vad ska man tänka på för att nå hög intern validitet?

A

Randomisering

Eliminering

Konstanthållning

Blindhet för betingelse

Slumpa orningsföljd

53
Q

Vad kan man göra för att motverka en okänd bakomliggande variabel?

A

Randomisera så att man har ekvivalenta grupper.

54
Q

Vad kan man göra för att motverka en känd bakomliggande variabel?

A

Eliminering

Konstanthållning

55
Q

Vad får man med mycket slumpmässiga mätfel?

A

Låg reliabilitet

56
Q

Vad får man med mycket systematiska mätfel?

A

Låg validitet

57
Q

Vad menas med “eliminering?”

A

Man eliminerar vissa faktorer/variabler man misstänker kan påverka.

Kolla tidigare forskning och använda sunt förnuft. Ta bort variabeln eller mäta den och korrigera för den genom att se hur mycket det påverkar.

(Man kan säga att personer inte får vara med i studien som har vissa hälsoproblem som man tror kan påverka studien. Eller att man måste ha sovit minst x-antal timmar innan osv)

58
Q

Vad menas med konstanthållning?

A

Känd bakomliggande variabel som inte går att eliminera. Vi ser till att det påverkar deltagarna lika mycket istället.

T.ex, plats, ljus och temperatur.

Man kan t.ex använda samma utrustning osv.

59
Q

Ge exempel på eliminering och konstanthållning vid pärlstudien

A

Eliminering - Expledaren lämnade rummet. Olika grupper gjorde betingelser i olika ordning.

Konstanthållning - Samma regler/material/tidningar osv vid betingelserna.

60
Q

Hur kan man eliminera förväntningseffekten?

A

Enkelblint - Ledaren eller deltagarna är ovetande om vilken grupp som testas.

Dubbelblint - Både ledaren och deltagarna är ovetande om vilken grupp som testas

61
Q

Hur kan man eliminera ordningseffekten?

A

Grupperna manipuleras i olika ordning.

Använda “latin square”.

62
Q

Vad menas med extern validitet?

A

Hur väl studien går att generaliseras. Till andra människor och kontexter (miljö och tid)

63
Q

Vad menas med sannolikhetsurval?

A

Alla i populationen har samma chans att bli utvalda till studien.

64
Q

Ge exempel på sannolikhetsurval.

A

Enkelt slumpmässigt - Dra lott

Systematiskt - Välja ett visst intervall. T.ex sortera på ålder och välja var tionde

Grupp/klusterurval - Man delar in populationen i befintliga kluster (undergrupper), drar först slumpmässigt ett antal kluster och sedan ett slumpmässigt urval utifrån detta. (exempelvis slumpvala kommuner och slumpvalda personer i dessa.

65
Q

Vad menas med Icke-sannolikhetsurval?

A

Vissa i populationen har större chans att bli utvalda än andra.

66
Q

Ge exempel på icke-sannolikhetsurval.

A

Stratifierat slumpmässigt urval - Man delar in populationen i strator (grupper) baserat på någon egenskap som forskaren är intresserad av. Gör där efter ett slumpmässigt urval ur från varje strata. T.ex personer som bor nära och långtifrån tätort. Man kan höja sannolikheten för olika grupper. Man drar lika många i varje grupp. Verkar som att detta är bra om storleken på grupperna är olika.

Webbpanel - Man har tackat ja till att vara med i undersökningar. Har man tackat ja så kommer man att få vara med i undersökningar. Urval kan göras från denna panel. Nackdelen är att det kan bli ett skevt urval då det är en viss typ av människor.

Bekvämlighetsurval - Man väljer de personer som råkar finnas till hands.

67
Q

Vad menas med prejudikat?

A

När man väljer urvalsmetod baserat på hur andra har gjort detta. Det är t.ex anledningen till att man fortsätter att använda psykologistudenter, andra har gjort det så då gör jag det.)

68
Q

När man tar in deltagare till en undersökning så vill man så klart ha så många som möjligt. Men vad är det som begränsar antalet?

A

Men detta beror på hur mycket ekonomi, tid och tillgänglighet man har.

Man har ett etiskt dilemma… Det tar folks tid och skattepengar. Ser jag supertydligt resultat på 20 personer behöver jag göra större försök och slösa på skattepengar. Vet man en bieffekt efter 10 personer vill man inte exponera fler heller såklart.

Hur många studepersoner behövs. Man kan räkna ut hur många personer som behövs fler att få en effekt. Power.

69
Q

vad menas med ekologisk validitet?

A

Generalisera till verkligheten.

70
Q

På vilka sätt ser man till att erhålla god ekologisk validitet?

A

Situation - situationen ska vara så verklighetstrogen som möjligt. (Man vill ha labbmiljön så lik verkligheten som möjligt.

Stimuli - Vilka grejer är det jag vill visa för folk. Ta ut labbet till verkligheten eller göra labbet så verkligt sommöjligt. Göra labbet så verkligt som möjligt kan man göra ganska bra med VR. (Bota spindelfobi osv). Han menar att bilder på ansikten med statiska uttryck är är dåliga. Det skulle kunna vara bättre med filmade ansiktsuttryck, även om det då kanvara svårt att veta vad somgör att en person känner igen en känsla.

Responsen - finns svaret/responsen somförsökspersonen gör i verkligheten? Man sägar inte “han är arg” när man möter någon som är arg.

71
Q

Vilka hot finns mot den interna validiteten?

A

Övningseffekt

Avhoppningseffekt

Kontaminering mellan grupper (de som har fått öva har fått prata med de som inte har fått öva)

Mognadseffekt (man kan avverja det med att ge en alternativ uppgift)

Genomskådningseffekt (man har genomskådat experimentet)

72
Q

Vad menas med regression mot medelvärdet?

A

Anledning till att man bli kategoriserad till något var pga att man hade lite mer tur, nästa gång man mäter så jämnar det ut sig, anledningen till att man hamnade på första sidan var för att man hade extra tur eller peakade i sin kariärr, det är normalt att man går tillbaka och blir lite sämre nästa år)

73
Q

Nämn några former validitet som syftar till validitet för ett mätinstrument.

A

Innehållsvaliditet/content validity

Begreppsvaliditet/construct validity

Kriterievaliditet/criterion- osv validity

Ytvaliditet/ Face validity

74
Q

Vilka former av reliabilitet finns det hos ett mätinstument?

A

Test-retest

Split-half reliabilitet

Intern konsistens

inter-rater effekt

75
Q

Vad jämnar man ut genom test-retest

A

Slumpmässiga mätfel.