Kvantitativ metod

Question 1

Kvantitativ metod

Answer 1

En typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.

Question 2

Korrelation

Answer 2

betyder också samvariation. Ett mått som beskriver sambandet mellan två variabler. Det anger hur starkt det linjära sambandet mellan variablerna är, dvs de mäter graden av linjärt beroende mellan variabler. Det finns både positiv och negativ korrelation.

En positiv korrelation innebär att när en variabel ökar, ökar den andra också. En negativ korrelation betyder att när en variabel ökar, minskar den andra. Pearson R menar också att det finns en frånvarande samvariation, vilket innebär att det inte finns något linjärt samband.

Question 3

Median

Answer 3

Median betyder mittersta. Det innebär det värde som befinner sig i mitten av ordnade enheter. Menar att medianen är det typiska värdet eftersom hälften av urvalet har ett lägre urval medan den andra hälften har ett högre urval.

För att median ska kunna användas så måste variabeln befinna sig på ordinal-, intervall- eller kvotnivå, det måste kunna rangordnas. Går det inte att rangordna, går det inte att räkna ut medianen. Det räknas ut i tre steg:
rangordna värdena
hitta mittersta värdet
identifiera värdet

Question 4

Standardavvikelse

Answer 4

Standardavvikelse menas ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet i en serie observationsvärden. Ju större standardavvikelsen är, desto större är spridningen bland våra observationsvärden

Question 5

Variationsbredd

Answer 5

Variationsbredd är skillnaden mellan högsta och lägsta värde.

Question 6

Deskriptiv statistik

Answer 6

Deskriptiv statistik är ett annat ord för beskrivande statistik. Det handlar om att sammanfatta ett datamaterial på ett sammanfattande sätt. Datan organiseras, summeras och presenteras på ett överskådligt och informativt sätt. För att göra det använder man sig av olika statistiska mått såsom medelvärde, standardavvikelse och histog

Question 7

Inferentiell statistik

Answer 7

Inferentiell statistik går ut på att dra generella slutsatser om en population med hjälp av stickprov. Genom att undersöka ett representativt urval draget ur en population, går det att uppskatta en parameter i populationen
Ett typiskt exempel på detta är opinionsundersökningar. Det är omöjligt att fråga hela befolkningen, därför undersöks ett representativt urval.

Question 8

Skaltyper

Answer 8

är ett begrepp som används för att beskriva olika sätt att mäta och kategorisera data. Det beskriver vilken information som finns i våra mätvärden.

Question 9

Nominalnivå

Answer 9

Nominalnivå kännetecknas av värdena.
De är ömsesidigt uteslutande vilket innebär att en observation bara kan tillhöra en kategori åt gången. Dessutom kan värdena inte rangordnas på ett logiskt sätt; de är bara etiketter eller kategorier som används för att klassificera observationer.

Exempel var folk bor. Vissa bor i Göteborg, andra i Malmö och Halmstad.
Varje individ tillhör en kategori och det går inte att rangordna värdena. På nominalnivå är det inte meningsfullt att säga att ena staden är “bättre” eller “sämre” än de andra; det är bara olika etiketter eller kategorier som används för att beskriva var människor bor.

Question 10

Ordinalnivå

Answer 10

värdena på variablerna är ömsesidigt uteslutande och har en viss logisk rangordning. Det kan handla om utbildningsnivå..
grundskola
gymnasieskola
universitet/ högskola
doktorsgrad

Det kan också handla om grader av någonting, kvalitet eller position, exempelvis…
mycket dålig
dålig
varken bra eller dålig
bra
mycket bra

Man kan inte ändra ordningsföljden på dessa värdena eftersom det skulle bryta mot logiken i den uppställda rangordningen.

Question 11

Intervallnivå

Answer 11

Intervallnivå. Värdena går att specificera exakt och intervallet är densamma mellan alla värden. Exempelvis termometern. I intervallnivån finns ingen nollpunkt.

Question 12

Kvotnivå

Answer 12

Kvotnivå. Värdena går att specificera exakt, samt intervallen är densamma mellan alla värden. Det går att säga något om förhållandet mellan värdena. Exempelvis; den som tjänar 400.000kr/år har dubbelt så stor inkomst som den som tjänar 200.000kr/år. Skillnaden från intervallnivå är att kvotnivå har en nollpunkt.

Question 13

Generaliserbarhet

Answer 13

refererar till förmågan att dra slutsatser från ett urval och tillämpa dem på en större population. Det handlar om hur väl resultaten från en studie eller undersökning kan generaliseras till andra situationer eller populationer än den som studien faktiskt undersökte.

För en god generaliserbarhet krävs att urvalet är tillräckligt stort.

Question 14

Variabel

Answer 14

är det konkreta resultatet av operationaliseringen. En variabel är en specifik egenskap eller ett kännetecken hos enheterna och som varierar olika värden. Det kan också benämnas som olika kategorier.
En variabel måste ha minst två olika värden annars blir det inte en variabel.

Question 15

Validitet

Answer 15

betyder giltighet och avser att det som mäts är relevant till undersökningen.
Har jag mätt det jag vill mäta?

Question 16

Reliabilitet

Answer 16

betyder tillförlitlighet och handlar om hur noggrann och exakt undersökningens data är. Hur datan används, samlas in på och hur det bearbetas på.
Hur tillförlitligt mäter jag det jag vill mäta?

Question 17

Urval

Answer 17

innebär att en del av en population. Ett urval väljs ut för att representera populationen som helhet i en undersökning.

Genom att göra ett slumpmässigt urval är det större sannolikhet till ett representativt urval, eftersom det då representerar olika delar av populationen.

Question 18

Population

Answer 18

är undersökningens målgrupp.
Det kan också kallas studiepopulationen eller totaliteten. Det är helt enkelt den grupp av människor eller enheter som forskaren är intresserad av och önskar veta mer om i sin studie. Det är den totala samlingen av individer eller element som är relevanta för forskningsfrågan. Ibland kan det vara utmanande att exakt definiera vad som utgör denna population och hur den ska avgränsas, eftersom det beror på syftet med studien och dess specifika frågeställningar.

Question 19

Hypotes

Answer 19

hänvisar till ett preliminärt antagande, som av allt att döma utgör en rimlig förklaring till ett fenomen. Hypotesen är en föreställning om ett potentiellt samband mellan olika händelser eller variabler som vi behöver testa och undersöka för att se om den stämmer överens med verkligheten. I grund och botten är det en spekulativ gissning som vi måste bekräfta eller avfärda genom empiriska observationer eller experiment.

Det ger oss en bild på förhand om vad vi förväntas finna genom undersökningen.

Question 20

Falsifiera ett motbevis på den tidigare hypotesen. Ny observation eller information motsäger den tidigare hypotesen och minskar tilltron till den.

Answer 20

är ett motbevis på den tidigare hypotesen. Ny observation eller information motsäger den tidigare hypotesen och minskar tilltron till den.

Question 21

Verifier

Answer 21

är istället en bekräftelse på den tidigare hypotesen. Ny observation och information överensstämmer med tidigare hypotesen vilket ökar tilltron till den.